Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haag - Haag (Jylland) - Haagdomstolen - Haagkonferenser - Haagkonserter - Haagkonventioner - Haagreglerna - Haaken Gulleson - Haakon - Haakonhallen - Haalogaland - Haapalainen, Eero
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAAPALAINEN
betydelse ss. centrum för Nederländernas
administration; det var även under republiken säte
för generalstaterna. Först Ludvig Napoleon gav
H. stadsrättigheter; han förläde 1808 residenset
till Utrecht och Amsterdam, men 1813 blev H.
åter oraniernas residens. I H. slöts 1717 fred
mellan Spanien, Savojen och Österrike, 1795
mellan Nederländerna och Frankrike.
O.P.;E.W.;[B.]
Haag [häy], gård i Thorsager s:n, Djursland,
Jylland, platsen för ett 1895 gjort fynd, tolkat
ss. lämningar av en gjuteriverkstad från
bronsåldern. Fyndet bestod av ett kulturlager med
största mäktighet av l,io m. I detta
anträffades fragment av 30—40 smältdeglar, ett 90-tal
gjutformar, krukskärvor, stycken av lerklening,
enstaka bronsföremål, redskap av ben och horn
samt av sen stenålderstyp. Sannolikt har på
platsen stått en hydda. Om bronsålderns
gjut-teknik ger fyndet viktiga upplysningar. Jfr
Grimeton. — Litt.: C. Neergaard i
”Aar-böger for nordisk Oldkyndighed og Historie”,
1908. G.Em.
Haagdomstolen, populär benämning å Cour
permanente d’arbitrage (se
Internationella skiljedomstolen i Haag) och dess
efterföljare Cour permanente de justice
inter-nationale (se Mellanfolkliga
domstolen).
Haagkonferenser. 1893—1928 avhöllos i Haag
ett flertal konferenser rörande dels den
internationella privaträtten, dels folkrätten
under krig. Den senare behandlades vid de båda
urspr. på initiativ av tsar Nikolaj II tillkomna
s.k. fredskonferenserna i Haag 1899 och 1907.
Vid konferenserna, där ett större antal länders
regeringar (26 vid första, 44 vid andra) voro
företrädda, diskuterades bl.a. frågor ang.
rust-ningsbegränsning och metoder för
förebyggande av krig samt ang. neutralitetsrätt och
”krigets lagar”. Förutom åtskilliga resolutioner
och uttalanden av deklaratorisk innebörd
an-togos ett flertal konventioner, bland vilka en
alltjämt i kraft varande konvention om
fredligt biläggande av internationella tvister torde
vara den mest bekanta. Sistn. konvention,
som icke förbinder signatärmakterna till
skiljedomsförfarande utan endast rekommenderar
anlitande härav, innehåller bl.a. regler rörande
Internationella skiljedomstolen i Haag (se d.o.).
— De viktigaste av de överenskommelser, vilka
avsågo krigens humanisering och blevo
utformade i särskilda konventioner, voro följ.
Lantkriget: Deklaration ang. förbud mot
användande av projektiler, som endast ha till
ändamål att sprida kvävande el. giftiga gaser;
mot användande av kulor, vilka lätt utvidga
sig el. tillplattas i människokroppen (jfr Dum
dumkulor); överenskommelse ang. lagar
och bruk i lantkriget (56 olika art.).
Sjökriget: överenskommelse ang.
handelsfartygs omdaning till krigsfartyg; ang.
fientliga handelsfartygs behandling vid
fientligheternas utbrott; ang. vissa
inskränkningar i utövande av rätten till
uppbring-ningar i sjökrig; rörande bombardemang
i krigstid förmedelst sjöstridskrafter samt
överenskommelse ang. tillämpning på sjökriget av
konventionen rörande behandling av sjuka och
sårade. Sjökrigets lagar och bruk
slutbehandlades icke förrän i London 1909 (se
London-deklarationen). Neutralitet:
överenskommelser ang. fientligheters öppnande;
ang. neutrala makters och personers rättigheter
och skyldigheter under lantkrig och under
sjökrig. — Alla dessa i Haag träffade
överenskommelser omsattes i kungörelser och
instruktioner att lända undersåtarna inom varje land,
som ratificerat konventionerna, till efterrättelse.
De sv. lantkrigs-, sjökrigs- och
neutralitetsreg-lerna finnas i ”Sv. författningssaml.”, 1910, n:o
153. S.G-m;H.S-k.
Haagkonserter brukar man kalla de
överenskommelser, som 1659 i Haag ingingos mellan
England, Holland och Frankrike om ett
biläggande av kriget Sverige—Danmark. I den
första H., 11/s, vilken huvudsaki. dikterades av
England, fastslogs Roskildefreden som
grundval för den blivande freden, dock med
uteslutande av bestämmelsen om Östersjöns
stängning. I de båda senare, av 14/t och 25/t, vari
Frankrike ej formellt deltog, segrade
holländska synpunkter. Trondhjems län skulle
återlämnas, och den tredskande av de förenade
flottorna tvingas till fred. Till utförande
kom-mo bestämmelserna i H. ej. P.S.
Haagkonventioner, se
Haagkonferenser.
Haagreglerna, regler rörande redares ansvar
för transporterat gods utarbetade av
Internatio-nel law association (Haag 1921, London 1922).
H. avsågo huvudsaki. att fritaga redarna från
ansvar för fel vid fartygs navigering el.
hand-havande men fastslå deras ansvar för övrig
skada genom underlydandes fel el.
försummelse samt skyldighet att svara för fartygets
sjövärdighet och godsets behöriga lastning m.m.
H. ha i huvudsak antagits i engelsk
sjölagstiftning 1924. H.S-k.
Haaken Gulleson, se G u 11 e s o n.
Haakon [hå-], se Håkon.
Haakonhallen [hå-], se Bergen.
Haalogaland [hå-], se Hålogaland.
Haapalainen [hä’-], Eero, finländsk
revolutionär (f. 1880), se Finlands
frihetskrig.
— 221 —
— 222 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
