Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haapanen, Toivo - Haapaniemi - Haaparanta - Haapsalu - Haarklou, Johannes - Haarlem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAAPANEN
Gata i Haarlem med gamla radhus.
Haapanen [hä’-], T o i v o, finländsk
musikforskare och dirigent (f. 1889), docent i
musikvetenskap vid Helsingfors univ. sedan 1925,
1928—29 dirigent för Åbo stadsorkester, sedan
sistn. år överkapellmästare vid Finlands
rundradio. H. har utg. bl.a. ”Verzeichnis der
mit-telalterlichen Handschriftenfragmente in der
Universitätsbibliotek zu Helsingfors”, 1—2
(1922—25) samt ”Die Neumenfragmente der
Universitätsbibliothek Helsingfors” (1924).
O.A-n.
Haapaniemi [hä’-], gård i Rantasalmi s:n i
Finland, på vilken en av G. M. Sprengtporten
inrättad krigsskola var förlagd 1781—1808
(sedan ss. Finska kadettkåren förlagd till
Fred-rikshamn 1821—1903). — Litt.: E. S.
Tiger-stedt, ”H. krigsskola” (1910). H.Bg.
Haaparanta [hä’-], finskt namn på
Haparanda.
Haapsalu [hä’-], stad i Estland, se H a p s a I.
Haarklou [hå-], Johannes, norsk
tonsättare (1847—1925), en av landets mest
mångsidiga. I H:s starkt klassiskt betonade och
ofta rikt polyfona produktion märkas oratoriet
”Skabelsen”, 5 operor (bl.a. ”Fra gamle Dage”
och ”Væringerne i Miklagaard”), orkesterverk
(4 symfonier m.m.), kantater, körverk (främst
en rad praktfulla manskvartetter ss. ”Varde”
och ”Fenrir”), romanser och orgelverk m.m.
G.M.
Haarlem [hä’r-], huvudstad i prov.
Nordhol-land, Nederländerna, 15 km. v. om Amsterdam,
på båda sidor om floden Spaarne; 119,159 inv.
(1930). Staden genomkorsas av kanaler; i
utkanterna flera stora parker (Haarlemmer hout
i s.), trädgårdsanläggningar och villakvarter.
H. har kanalförbindelse med Nordsjön.
Betydande industri (maskin- och vagntillverkning).
Bekant är H. för kringliggande områdens
odling av lökväxter (mest hyacinter och
tulpaner). Handeln med blomsterlökar är
betydande. — Vid gamla torget ligger den ståtliga
Groote kerk (Sint Bavo), byggd i sengotisk stil
med elegant klocktorn över mitten;
världsberömd är dess orgel från 1738. Stadens
förnämsta renässansbyggnad är den av Lieven de
Key o. 1600 byggda Vleeschhal (nu riksarkiv).
Vidare märkas gamla stadshuset samt Oude
Mannenhuis, nu inrättat som museum för tavlor
av Frans Hals, som var den förnämste
konstnären av den i H. under 1600-talet livligt
verksamma målarskolan. Museum Teyler har
värdefulla geologiska och konstsamlingar. Staden
har också ett konstindustrimuseum. Den s.k.
Paviljongen var Ludvig Bonapartes lustslott. —
H., sedan 1200-talet en befäst stad, 1559—71
och sedan 1853 biskopssäte, deltog i
Nederländernas resning. Albas son, Don Fadrique,
erövrade det 12/? 1573. 1577 övergick H. till
prinsen av Oranien. Det uppnådde sin högsta
Amsterdamer Tor i Haarlem.
— 223 —
— 224 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
