- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 12. Gustav IV Adolf - Hillel /
231-232

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haber, Fritz - Haber-Boschprocessen - Haberl, Franz Xaver - Haberlandt, Gottlieb - Haberlandt, Michael - Habermann, Hugo von - Habibullah - Habibullah Ghazi - Habil - Habima - Habit - Habitation - Habitué - Habitus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HABER-BOSCHPROCESSEN

niak ur luftens kväve (Haber-Boschprocessen),
den f.n. viktigaste av alla kvävemetoderna (se
Kväveindustri och Ammoniak). För
detta arbete belönades H. 1918 med Nobelpris.
H. nedlade under världskriget ett stort arbete
vid organiserandet av den kemiska
krigsindustrien och på utvecklingen av de kemiska
stridsmedlen, som under världskriget kommo till
användning i det s.k. gaskriget. Lj.

Haber-Boschprocessen, se F. H a b e r.

Haberl, Franz Xaver, tysk
musikforskare (1840—1910), organist vid Santa Maria
delFanima i Rom, där han utbildades till
musikhistoriker, 1871—82 domkapellmästare i
Regensburg; stiftare (1874) och ledare av den
berömda skolan för kyrkomusik där,
framstående forskare och utg. av 1400—1600-talens
kyrkomusik, utgav 1876—1907
”Cäcilienkalen-der” och ”Kirchenmusikalisches Jahrbuch”.
Av H:s musikhistoriska skrifter är särsk.
”Bausteine zur Musikgeschichte” (1886 —88)
av betydelse. E.A.

Ha’berlandt, Gottlieb, tysk botanist (f.
1854), prof, i Graz 1888, i Berlin 1910 och s.å.
direktör för univ:s
växtfysiologiska inst.,
emeritus 1923. H:s
forskning har
närmast varit inriktad
på sambandet mellan
cellers, vävnaders
och organs
anatomiska byggnad samt
deras fysiologiska
uppgifter och har på
detta sätt, med
utgångspunkt i den av
Schwendener
påvisa

de lagbundna arkitektoniken hos
skelettvävnaden, blivit grundläggande för den
fysiologiska växtanatomien. H. har särsk.
undersökt betydelsen av cellkärnans läge vid
delning och nybildning hos cellerna, sår- och
nekrohormoner, sinnesorgan hos växterna,
deras byggnad och funktion, vidare perception
och ledning av retningar, mossornas anatomi
m.m. Sedan 1916 utger H. tidskr. ”Beiträge
zur allgemeinen Botanik”. O.Gz.

Ha’berlandt, M i c h a e I, österrikisk
etno-graf (f. 1860), från 1912 chef för Museum
für Völkerkunde i Wien, har bl.a. utg.
handböcker i etnologi, ss. ”Völkerkunde” (1898; 3
Aufl., 2 bd, 1920—-22), och skrivit partierna om
Ostasien och Europas indogermanska folk i
Buschans ”Illustrierte Völkerkunde”, 1—2
(1924—27). G.B-r.

Ha’bermann, H u g o v o n, tysk målare (1849
—1929), studerade i München, där han 1909

blev prof, vid konstakad. och ordf, i den nya
konstsammanslutningen ”die Sezession”;
framträdde särsk. som porträttmålare i brett
impressionistiskt maner med rytmiskt linje- och
ljusspel. Berömt är porträttet av H:s moder
(Neue Pinakotek, München). — Litt.: F. v.
Ostini, ”H. v. H.” (1912). E.W.

Habi’bulla’11, emir av Afganistan (1872—
1919), efterträdde 1901 sin fader Abdarrahman,
mördades 1919 och efterträddes av sin son
Amanullah (se denne). Jfr Afganistan,
historia. C.F.

Habi’bulla’h Ghazi [ya’zi], det namn, som
upprorsledaren B a c h a-i S a q q a (d. 1929)
tilläde sig ss. emir av Afganistan. Då reaktionen
mot Amanullah’s reformpolitik okt. 1928
övergått till öppet uppror i huvudstaden Kabul,
framträdde H.G. snart som upprorsledare,
lyckades fördriva Amanullah från Kabul och
själv upphäva sig till emir, sedan Amanullah
14/i och dennes styvbroder Inayatullah 17/i 1929
abdikerat. H. G. lyckades hävda sig gentemot
den rörelse till förmån för Amanullah, som
hade sitt centrum i prov. Kandahar och Herat,
men störtades av en av AmanuIIah’s farbroder
Nadir kan (se denne) ledd motrörelse och
arkebuserades (okt. 1929). C.F.

HabiT (fra. habile), duglig, skicklig; smidig,
tillmötesgående. Habilitera sig, visa sig
skicklig till något, styrka sin skicklighet.

Habi’ma (hebr., scenen), en 1908 av läraren
Naum Zemach från Litauen bildad hemlig
judisk dilettantteater, som efter revolutionen 1917
öppnades ss. offentlig teater i Moskva. H.
framför i naivt förenklad stil hebreiskt drama
på originalspråket och har från 1926 väckt
uppmärksamhet i det övriga Europa, bl.a. i
Stockholm 1930. G.K-g.

Habilt (fra. habit, se Habitus), dräkt,
klädsel.

Habitation [-fo’n], geogr., eg. bostad,
bostadshus, vanl. med tillhörande
ekonomibyggnader. H. omfattar alltså även begreppet gård.
Den är den minsta enheten i den mänskliga
bebyggelsen men dock av största betydelse i
bebyggelsegeografien, emedan kulturlandskapets
struktur till stor del beror av det sätt, varpå
h. äro grupperade: ant. isolerade el. samlade
i större enheter (agglomerationer), ss. byar,
stationssamhällen el. städer. J.F.

Habitué [fra. uttal abitüe’] (fra., till lat.
ha’-bitus, se Habitus), stamgäst, stamkund. —
Adj.: Habituell, som blivit till vana;
sedvanlig, inrotad.

Ha’bitus (lat., till habe’re, hava, som
ref-lexivt: förhålla sig, jfr Habit), hållning,
(yttre) skick; helhetsintryck. — Med. Varje individ
präglas av sin h., d.v.s. sin allmänna
kropps

— 231 —

— 232 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jul 20 22:34:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-12/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free