Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Habitus - Hablingbo - Hablitzia - Habo - Habsburg (slott) - Habsburg, furstehus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HABSBURG
utveckling, sitt näringstillstånd och sitt
psykiska framträdande. Man har uppställt talrika
normala h.-typer, konstitutionstyper, redan på
gr. av kroppsliga särmärken. Ss. sådana
huvudtyper kunna anföras: 1) astenisk h.,
magra individer med lång hals och smal
bröstkorg, 2) pyknisk el. pletorisk h., rätt
feta individer med kort hals och bred
bröstkorg, 3) muskulös, atletisk h., där
muskulaturens, och 4) cerebral h., där
huvudets och hjärnans utveckling särsk.
framträder i förhållande till den övriga kroppens. —
Somliga h.-typer disponera individen för
sjukdomar, så t.ex. astenisk h. för tuberkulos,
därför även kallad tuberkulos h., och
pyknisk h. för hjärnblödning, slaganfall, därför
även kallad apoplektisk h. Sedda från
denna synpunkt, innebära dessa h.-typer redan
en patologisk konstitution (se A n 1 a g 3). Rent
patologisk h. finnes t.ex. hos jättar och
dvärgar. Sjukdomar i allm. sätta ofta en
bestämd prägel på individen; man talar därför
om cancerös h., artritisk h. o.s.v. I
äldre tider ansågos en persons psykiska
särmärken hava en mycket stor betydelse för
sjukdomars uppkomst och för deras behandling.
När man skilde mellan en sangviniker, en
flegmatiker, en koleriker och en melankoliker,
avsågs därmed olika h.-typer. T.H-n.
Teol. H. betecknar en särskild, inom
skolastiken utbildad, (katolsk) uppfattning av
nådens (se d.o.) innebörd. Jfr Synd.
Hablingbo, s:n i Gotlands s. hd, på v. kusten,
n. om Burgsviken; 52,41 kvkm., allt land; 576
inv. (1931; 11 inv. pr kvkm.); 15,29 kvkm.
åker (1927; 29,2% av arealen), 23,24 kvkm.
skogsmark. Kyrkan visar övergångsstil samt
(i v.) gotik. Bland inventarierna märkes en
romansk dopfunt; flera föremål ha kommit till
Visby fornsal. Av en äldre kyrka kvarstår en
ruin. — Pastorat: H. och Silte, S. kontraktet,
Visby stift. J.C.;E.W.
Habli’tzia, släkte av fam. mållväxter med
endast 1, i Kaukasus inhemsk art, H. tainnoi’des,
rankspenat, en snabbväxande, flerårig ört med
klättrande, mycket grenig luftstam och
triangu-lärt-hjärtlika blad. Odlas ss. lämplig att
bekläda murytor o.d., varjämte bladen äro
ätbara ss. vanlig spenat. A.V-e.
Habo, s:n i Vartofta hd, Skaraborgs län,
vid Vättern, n.v. om Jönköping; 179,«i kvkm.,
därav 176,51 land; 3,009 inv. (1931; 17 inv.
pr kvkm); 31,92 kvkm. åker (1927; 18,i % av
landarealen), 93,20 kvkm. skogsmark. Kyrkan,
av trä, uppfördes 1680 och blev tillbyggd i ö.
1723; den är treskeppig och visar i det inre en
synnerligen rik utstyrsel med träsniderier och
målningar i bondebarock. Egendom: Stora
Kärr. — Pastorat: H. och Gustav Adolf, Red
vägs kontrakt, Skara stift. J.C.;E.W.
Habsburg [ha’psbork] (eg. Habichtsburg,
till ty. Habicht, hök), den habsburgska
furstesläktens stamslott i schweiziska kantonen
Aargau, 3V2 km. s.v. om Brugg. Av den gamla
anläggningen kvarstår det väl bibehållna
hörntornet, 24 m. högt, till vilket sluter sig en
senare byggnad. E.W.
Habsburg [ha’psbork], tyskt furstehus.
Ätten, vars tidigaste besittningar voro belägna
på båda sidor om Rhen nedanför Basel, anses
härstamma från Guntram den rike (senare
hälften av 900-talet). Dennes sonsöner Radbot
och Werner byggde enl. traditionen i
Aare-dalen borgen H. (se d.o.). Radbots sonson
Otto (d. 1111), lantgreve i övre Elsass, är
den förste av ätten, som efter denna borg
kallas greve av H. Vid 1100-talets slut utgjorde
habsburgarna en av Schwabens mäktigaste
familjer. 1238 delades visserligen stamlanden
mellan bröderna Albrekt (d. 1239 el. 1240 i
Heliga landet), från vilken den habsburgska
linjen utgår, och Rudolf, stamfadern till den
laufenburgska linjen, utdöd 1415, men redan
efter Rudolfs död 1249 synes det mesta av
besittningarna ånyo ha samlats i
huvudlinjens händer. Albrekts son Rudolf innehade
näml., förutom stora allodialgods, som han
delvis förvärvat genom sin moder Heilwig av
Kyburg, grevskapsrättigheterna över Zürichgau
— innefattande även de s.k. Waldstätte —,
Aargau, Frichgau, lantgrevskapet över Elsass
och Thurgau, ett i det närmaste
sammanhängande landkomplex i Aare- och Reussdalarna och
utefter v. Rhenstranden från Bodensjön till
Vogeserna. Han blev 1273 tysk konung som
Rudolf I. Efter Rudolfs seger över Ottokar
av Böhmen försköts det habsburgska husets
tyngdpunkt till Österrike. De indragna riks-
Habsburg.
— 233 —
— 234 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
