Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadding, Assar - Haddingjar - Haddington - Haddj - Haddon, Alfred - Hadeland - Hadeln - Haden, Sir Seymour - Hadersleben - Haderslev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HADERSLEV
att medelst Derbye-Scherrerdiagram använda
röntgenstrålningen för analys av berg- och
jordarter med avseende på deras såväl kemiska
som mineralogiska sammansättning. 1927
påbörjade H. en petrografisk undersökning av
Sveriges prekvartära sedimentära bergarter, av
vilken 4 delar föreligga, omfattande allmän
översikt, paleozoiska och mesozoiska
konglomerat och sandstenar samt glaukonitiska
bergarter. Under detta arbete gjorde han den
upptäckten, att i s.ö. Skånes rät-liasbildningar
(se Skåne, geologi) finnas i Fyledalen
avsevärda lager av järnmalm. K.A.G.
Haddingjar, namn på de två yngsta av den
sagohistoriske kämpen Arngrims två söner,
omnämnda bl.a. i en av d.ä. Eddans dikter och av
Saxo; Helge Haddingjaskati (d.v.s.
hadding-jarnas kämpe) är enl. en Eddadikt den
återfunne Helge Hundingsbane. Namnet är
etymo-logiskt identiskt med Asdingi, enl. Jordanes
benämning på den vandaliska konungaätten, med
det vandaliska stamnamnet Hastingoi (o. 170,
enl. Dio Cassius), och frånsett suffixet också
med namnet på det forntyska brödraparet
Hartungos. Ordet har bildats av den
germanska stamman hazS- i isl. haddr, långt hår,
kvinnohår. Somliga forskare anse namnet syfta på
bruket hos forngermanska kungaätter att bära
långt hår, men detta bruk var alltför allmänt
att kunna karakterisera en bestämd ätt. Snarare
i stället ”män med kvinnohår”, som syftning på
den kvinnliga utstyrsel, som kännetecknade
vissa präster hos de vandalerna närstående
nahanarvalerna (Tacitus: muli’ebris orna’tus,
här i betydelsen ”hårdräkt”). I den vandaliska
kungaätten har sannolikt en dylik prästerlig
ställning gått i arv. Jfr bl.a. M. Olsen,
”He-denske kultminder i norske stednavne”, (1915).
E.H.
Haddington [hä’dirjton], grevskap i
Skottland, se East Lothian.
Haddj, se H a d j d j.
Haddon [hä’dan], Alfred Cort, engelsk
antropolog och etnolog (f. 1855), urspr. zoolog,
från 1909 lecturer i antropologi i Cambridge.
H. har företagit resor till Torres-sund och Nya
Guinea och offentliggjort talrika skrifter, bl.a.
”Ethnography of the western tribes of Torres
straits” (1890), ”The decorative art of British
New Guinea” (1895), ”Head hunters” (1901),
”Magic and fetishism” (1906, sv. övers. 1916),
”History of anthropology” (1910), ”The
wan-derings of peoples” (1911). G.B-r.
Hadeland, sedan gammalt benämning på
bygderna kring Randsfjordens s. del, s. Norge;
sammanfaller med häradena Brandbu, Gran,
Lunner och Jevnaker. H., Ringerike, Toten och
Land bildade under äldre tid Hadafylke. S.
Hadeland.
Hadeln, marsklandskap med 326 kvkm.areal,
i Hannover s. om Elbemynningen. H. lydde på
Karl den stores tid under grevarna av Lesum,
därefter under grevarna av Stade. H. blev
under kejsar Lothar en welfisk besittning, lydde
1180—1689 under hertigarna av
Sachsen-Lauen-burg och tillföll 1731 Braunschweig-Lüneburg.
Under reformationen försvarade H:s befolkning
segerrikt sin frihet mot feodalherrarna. E.Lö.
Haden [heFdon], Sir Francis S e y m o u r,
engelsk grafiker (1818—1910), verkade som
kirurg i London, utbildade sig som grafiker
huvudsaki. genom samvaro med sin svåger
Whistler och genom studier av Rembrandt. I
sina många flod- och kustlandskap i
kallnåls-radering, utförda direkt inför motivet, visar
H. en impressionistisk skildringskonst av
utsökt mjukhet. H. utgav två arbeten om
Rembrandt (1877 och 1895) jämte andra verk om
konst. G.V.
Ha’dersleben, tyskt namn på Haderslev.
Ha’derslev. 1) Amt i s.ö. Jylland, kring
och v. om H.-fjorden av Lilla Bält; 1,342,2
kvkm.; 60,141 inv. (1930). H. är ett backigt
moränlandskap med ganska växlande natur;
högsta punkten ligger 97 m.ö.h. Åkern
upptar 65 %, skogen 6 °/o av landarealen. S.
2) Hd i H. amt, omfattar amtets s.ö. hörn
kring H.-fjorden med staden H.; 265 kvkm.;
23,689 inv. (1930). S.
3) H., ty. Hadersleben, stad i H. amt, vid
innersta delen av H.-fjorden; 14,487 inv. (1930).
Handelsstad med flera industriella anläggningar
ss. maskin- och tobaksfabriker samt bryggerier;
utgångspunkt för flera järnvägar. — H. uppstod
under folkvandringen, blev köpstad c:a 1150,
fick 1292 en på danska skriven stadsbalk,
var under medeltiden en ansedd
handelsstad med dominikankloster och domkapitel,
skyddat av Haderslevhus, senare av
Hans-borg. Här började den danska reforma-
— 245 —
— 246 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
