Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hackspettar - Hackspettsläktet, Tretåiga - Hacksta - Hackvad - Hackzell, Antti - Hackås - Hadafylke - Hadamard, Jacques Salomon - Hadding, Assar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HACKSPETTSLÄKTET
murkna träd, vilkas stammar de sönderhacka
under sökandet efter insekter och larver, som
de draga fram med tungans hjälp. Endast i
ringa mån ingå myror, frön och bär i födan.
Roet lägges i hål, som de själva huggit i
trädstammar. Äggen äro vita, och ungarna kläckas
nakna och blinda. H. förorsaka stundom skada
genom att angripa friska träd el.
ledningsstol-par, men denna uppväges av det gagn de göra
genom att förtära stora mängder skadeinsekter.
De äro också skyddade enl. jaktstadgan. Fam.
omfattar o. 450, över hela världen med
undantag av Australien och Madagaskar utbredda
arter, och indelas i två underfam. göktytor (se
d.o.) och äkta h. Hos oss finnas 7 arter
tillhörande grönspettsläktet, svartspettsläktet,
brokspettsläktet och tretåiga hackspettsläktet
(se d.o.). H.B-n.
Hackspettsläktet, Tretåiga, Picoi’des,
omfattar ett 10-tal över n. Europa, Sibirien och
Nordamerika utbredda arter och kännetecknas
av att 2 tår äro riktade framåt och endast 1
bakåt, i det att baktå saknas. Tretåiga
hackspetten, P. trida’ctylus, är ovan svart med
guldgul hjässa och ett brett vitt band längs ryggen.
Undersidan är vit med svarta fläckar på
strupen och bröstets sidor, vingarna svarta med
vita fläckar. Honan saknar det gula på
hjässan. Längd 24 cm. Den är den vanligaste
hackspetten i Lappland och går söder ut till
Värmland och Närke. Den trives bäst i barrskog
och påminner i sitt levnadssätt om
brokspet-tarna. H.B-n.
Hacksta, s:n i Trögds hd, Uppsala län, vid
Ekolsundsviken; 15,63 kvkm., därav 15,52 land;
376 inv. (1931; 24 inv. pr kvkm.); 9,29 kvkm.
åker (1931; 59,9 °/o av landarealen), 4,io kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Villberga, H. och
Löt, Trögds kontrakt, Ärkestiftet. J.C.
Hackvad, s:n i Grimstens hd, Örebro län,
n.v. om Hallsberg; 19,39 kvkm., därav 18,98
land; 574 inv. (1931; 30 inv. pr kvkm.);
13,44 kvkm. åker (1927; 70,8% av landarealen),
2,29 kvkm. skogsmark. Egendom: Bärsta. —
Pastorat: Edsberg och H., Edsbergs kontrakt,
Strängnäs stift. J.C.
Hackze’ll, Anders (Antti) Verner, finländsk
industriman, ämbetsman och diplomat (f.
1881), fil. kand. 1903, rättsexamen 1906, olika
befattningar i Petersburg 1911—17,
landshövding i Viborgs län 1918—20, v. ordf, i
finskryska kommittén för verkställande av
Dorpat-freden 1921—22, minister i Moskva 1922—27,
biträdande direktör i Arbetsgivarnas
centralförbund sedan 1930. Th.
Hackås, s:n i Revsunds, Brunflo och Näs
tingslag, Jämtlands län, ö. om Bergsviken av
Storsjön och kring Näckten; 406,50 kvkm.,
Ur S.T.F:s bildarkiv.
Hackås kyrka och Storsjön.
därav 301,so land; 1,679 inv. (1931; 6 inv. pr
kvkm.); 11,92 kvkm. åker (1927; 3,9% av
landarealen), 208,48 kvkm. skogsmark. S. delen av
H. bildar Gillhovs kapellförsamling (se d.o.).
— H. kyrka är en av Jämtlands märkligaste:
dess äldsta del stammar möjl. redan från
1000-talet, olika tillbyggnader från 1500- och
1700-talen. Stapeln är av Jämtlandstyp, byggd
1752. I korabsiden bevaras väggmålningar från
1200-talet, i långhus och sakristia sådana från
1601, vilka i sakristian täcka
1200-talsmål-ningar. Kyrkan restaurerades 1923. —
Pastorat: Näs, H. och Gillhov, Östersunds
kontrakt, Härnösands stift. J.C.; Th.P.
Hadafylke, se Hadeland.
Hadamard [adama’r], Jaques Salomon,
fransk matematiker (f. 1865), 1893—97 prof, i
Bordeaux, därefter i Paris, från 1912 vid École
polytechnique (i analys). Hans
betydelsefullaste undersökningar behandla sambandet
mellan hela funktioners tillväxt å ena sidan och
den maximala asymptotiska tätheten av deras
nollställen å den andra. Tillämpning härav på
den Riemannska primtalsfunktionen har lett
till de första verkliga bevisen för den s.k.
prim-talssatsen (se d.o.). H., som vars lärjungar
även vissa svenskar åtm. delvis kunna räknas,
har bl.a. utg. ”Lejons sur les calculs des
variations” (1910). H.D.
Hadding, Assar Robert, geolog (f. 10/i 1886),
fil. d:r och docent i geologi 1913 vid Lunds
univ., sedan 1925 biträdande lärare i geologi
och mineralogi där. H. började sin
vetenskapliga verksamhet med
paleontologisk-strati-grafiska undersökningar inom de
undersiluri-ska graptolitskiffrarna samt fortsatte med
mineralogiska och petrografiska arbeten. Även
röntgenmineralogiska undersökningar har H.
utfört och dels undersökt fältspatgruppen
medelst Lauediagram, dels påvisat möjligheten
— 243 —
— 244 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
