Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hæggströms boktryckeri och bokförlags a.-b. - Hægstad, Marius - Haegy, Xavier - Haelwegh, Albert - Hæma- - Hæmanthus - Hæmatococcus - Hæmatopus - Hæmatoxylon - Hæmopis - Hæmus - Haering, Theodor - Haeseler, Gottlieb von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAESELER
redan 1863) av sonen Ivar H. (1838—1918),
vars äldste son, Carl Zacharias H. (f.
‘4/< 1884), nu är verkställande direktör i det
1900 till a.-b. ombildade och 1918 av Almqvist
k Wiksells boktryckeri-a.-b. (se d.o.) inköpta
företaget. Bland utg. verk märkas ”Ny ill.
Hdn.” W.N.
Hægstad, M a r i u s, norsk språkforskare
(1850—1927), prof, i landsmålet och dess dial.
i Kristiania 1899. H. var nära 50 år, då han
utgav sitt första vetenskapliga arbete.
Dessförinnan hade han verkat som lärare, journalist
och politiker (stortingsman i två omgångar).
Han var en energisk förkämpe för landsmålet,
vars förste vetenskaplige representant vid
Norges univ. han blev. Som forskare ägnade H.
sig nästan uteslutande åt undersökningar
rörande fornnorskans dial.; här blev hans insats
banbrytande. Bland hans skrifter märkas;
”Norsk maallæra elder grammatik i
landsmaa-let” (1879, många senare uppl.), ”Gamalt
tröndermaal” (1899), ”Hildinakvadet” (1900),
”Vestnorske maalföre fyre 1350” (1907—16),
”Gamalnorsk ordbok” (1905—09; jämte A.
Torp). E.No.
Haegy [hä’-], X a v i e r, elsassisk politiker,
katolsk präst, publicist och bokförlagsman (f.
1870), 1911—14 medl. av tyska riksdagen,
placerades under världskriget ss. ”opålitlig”
i sjukvårdstjänst i Schlesien. Då regeringen
Herriot (1924—25) försökte införliva
Elsass-Lothringen med den franska republikens
cen-tralistiska, konfessionslösa styrelsesystem och
därmed framkallade den starka autonomiska
hembygdsrörelsen där, blev H. en av dennas
ledare, spec. genom det inflytelserika
elsas-siska folkpartiet. Th.
Haelwegh [häTvez], Albert, dansk
koppar-stickare (o. 1600—73), anslöt sig till
nederlän-darnas måleriska stil, blev hovkopparstickare
1647 och utförde ett hundratal blad, särsk.
porträtt efter Karel van Mander (bl.a. ett stort
porträtt av Kristian IV) och A. Wuchters. G.V.
Hæma-, som hör till blodet, se även H e m a-.
Hæma’nthus, släkte av fam. narcissväxter
med o. 60 arter i Afrika, huvudsaki. i
Kap-landet. De äro lökväxter med breda,
lansett-lika, något läderartade blad och små talrika,
i huvudlika flockar i stängselspetsarna sittande,
vita, orangefärgade el. röda blommor. H.
Ka-theri’næ, H. cocci’neus, H. a’lbiflos m.fl. odlas
ss. kallrums-, H. linde’nii m.fl. ss.
varmrums-växter. A.V-e.
Hæmatoco’ccus, en encellig grönalg (se d.o.)
med två cilier. Innehåller utom klorofyll också
ett rött färgämne (hematokrom). Vid riklig
förekomst av algen i fråga i små
vattensamlingar el. snö framkallas en blodröd färgning
Hæmanthiis albiflos.
av vattnet (blodregn) el. snön (blodsnö). H.
ni-va’lis är känd för vidsträckta blodfärgningar
i Alperna och polarområdet. L.G.S.
Hæma’topus, se Strandskator.
Hæmato’xylon, växtsläkte, se
Kampesch-trädet.
Hæmo’pis, se H ä s t i g e 1.
Hæmus, latinskt namn på Balkan.
Haering [h3’-], T h e o d o r, tysk filosof (f.
1884), sedan 1919 prof, vid univ. i Tübingen.
H. är kunskapsteoretisk realist men fasthåller
även vid möjligheten av en induktiv, dynamisk
metafysik med teistisk spets. Fysiken är för
honom en av bestämda synpunkter betingad
och i ensidig riktning gående fortbildning
(”arit-metisering”) men icke någon vederläggning av
den naiva världsbilden (”Philosophie der
Na-turwissenschaft”, 1923); i sin historiefilosofi
vänder sig H. mot Spengler (”Die Struktur der
Weltgeschichte”, 1921) och har 1930 framträtt
med l:a bandet av ett stort anlagt verk över
Hegel. E.v.A.
Haeseler [hS’zalar], Gottlieb Ferdinand
Albert Alexis von, greve, tysk militär (1836—
1919), officer vid ka v. 1853, generalstabsofficer
1864, överste 1875, generalmajor 1881, general
av kav. 1890, generalöverste 1901 och
generalfältmarskalk 1905. H. deltog ss.
generalstabsofficer. huvudsaki. i prins Fredrik Karls stab,
med utmärkelse i 1864, 1866 och 1870—71 års
fälttåg. Sistn. år blev han överkvartermästare
— 261 —
— 262 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
