Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hæduer (aeduer) - Hæffner, Friedrich - Haeften, Hans von - Hægebostad - Hægeland - Hæggströms boktryckeri och bokförlags a.-b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÆFFNER
huvudstad var Bibracte (se d.o.), som senare
ändrades till en romersk-gallisk stad,
Augusto-dunum (Autun). H. gjorde upprorsförsök
under Tiberius men kuvades på nytt. N.V.
Hæffner, Johan Christian Friedrich,
tonsättare (1759—1833). F. i trakten av
Schmal-kalden, erhöll H. sin
musikutbildning av
organisten där, J.G.
Vierling (elev till K.
Ph.E. Bach och J.
Ph. Kirnberger), och
kom 1782 till
Stockholm, där han blev
sångmästare vid
Kungl. teatern, 1786
biträdande och 1799
ord.
hovkapellmästare, därjämte från
1784 organist vid
Tys
ka kyrkan; 1808 flyttade H. till Uppsala, där
han utnämnts till director musices vid univ.,
från 1820 dessutom organist vid
domkyrkan. — H:s största betydelse ligger på
kyrkomusikens område, vilket alltifrån ungdomsåren
var hans stora intresse. 1799 utgav han en sv.
mässbok, följd av en ny 1817. Hans första
förslag till en sv. koralbok var färdigt 1800 men
trycktes först efter vissa förändringar 1808. På
Geijers tillskyndan fick han så slutl. 1818
i uppdrag att utarbeta en ny koralbok
(tr. 1820—21) till den 1819 stadfästa
psalmboken. H. visar sig här som en typisk
representant för sin tid, i det han i
rationalistisk anda söker återföra koralen till
dess, som han tror, ”rena klassiska stil”,
vilket skedde genom utjämnandet av rytm,
förvandlandet av 3-takt till’ 4-takt,
borttagandet av alla onödiga melodiska
utsmyckningar och ett strängt iakttagande av de ”gamla
grekiska tonarterna”, d.v.s. kyrkotonarterna.
I den form H. gestaltade koralen har den i
stort sett bibehållits ända intill våra dagar.
Bland övrig kyrkomusik må nämnas verk för
kör och orkester, främst oratoriet ”Försonaren
på Golgata” (1809), samt för orgel en samling
preludier och marscher (1822). — I Uppsala
kom H. i nära beröring med den inbrytande
romantiken, företrädd av fosforister och
göter, och till sina vänner räknade han bl.a.
Geijer och Atterbom. Under dessa inflytelser
skrev han en rad märgfulla, ännu sjungna
manskvartetter ss. ”Samloms bröder”,
”Vi-kingasäten” (1814) och ”Låt dina portar upp”
(1832); arrangerade vidare en samling
folkvisor (tr. 1832) samt egna solosånger för
samma besättning och blev genom dessa sina verk
den sv. manskvartettens, särsk. studentsångens,
verklige skapare. Sin romantiska påverkan
ådagalade han även i en rad solosånger från
Uppsalatiden samt vid ordnandet och
utarbetandet av musiken till Geijers och Afzelius’
”Sv. folkvisor” (1814—16). Vid samma tid till
kommo flera festkantater o.a. för univ. — För
Kungl. teatern hade H. under Stockholmsåren
skrivit operorna ”Electra” (1787), ”Alcides in
träde i världen” (1793) och ”Renaud” (1801),
vari han såväl i ämnesval som musik, särsk.
i den strängt deklamatoriska stilen, visar sin
Gluckbeundran. H. uttalade ofta i skrift, främst
i romantikernas tidskr., sin åsikt om såväl
kyrko- som folkmusik, vilka uttalanden i förra
fallet haft ej ringa betydelse för t.ex. Wallin
och dennes psalnaboksarbete. — I orden ”Hän
del, Gluck och Bach äro Gud Fader, Guds Son
och Den Helige Ande inom musiken” har H.
utsagt sin musikaliska trosbekännelse och
därmed tillika namngivit de ideal, han sökte följa
och kämpa för. Med dessa för ögonen välvde
han städse stora planer, vilka dock av olika
anledningar aldrig nådde fullbordan. Hans
insats inom sv. musikkultur har likväl i många
hänseenden varit av stor betydenhet. — Litt.:
K. G. Forssman, ”Om H:s verksamhet för
tonkonstens utveckling i Sverige” (1872). G.M.
Haeften [häT-], Hans von, tysk militär (f.
1870), under världskriget som överste ledare för
utrikesdep:s militära avd. och
förbindelseofficer mellan rikskanslern och högsta
krigsled-ningen (O.H.L.). H. utarbetade i juni 1918 ett
mycket uppmärksammat förslag till en
”politisk offensiv”, vars mål var freden, vilken enl.
H:s och vid denna tidpunkt även Ludendorffs
mening ej läte sig nås ens genom den militära
offensivens segerrika genomförande.
Statssekreteraren för utrikesärenden v. Kühlmann (se
denne) framförde dessa synpunkter i
riksdagen, där de ej gjorde lycka utan tvärtom
föranledde Kühlmanns avgång. H:s p.m.
betecknar inledningen till det skede, där Ludendorff
tänkt sig nå en acceptabel fred genom en
samlad aktion av här och riksdag. H. spelade även
i övrigt en betydelsefull roll som förmedlande
länk mellan O.H.L. och de politiska ledarna
i Berlin. — H. blev 1920 chef för historiska
avd. i tyska riksarkivet. Arrh.
Hægebostad, hd i s. mellersta delen av
Vest-Agder fylke, s. Norge; 166,23 kvkm.; 836 inv.
(1930). S.
Hægeland, hd i Vest-Agder fylke, s. Norge,
intill Otra; 193,27 kvkm.; 917 inv. (1930). S.
Hæggströms boktryckeri och bokförlags a.-b.,
Stockholm, grundat 1813 av fil. d:r
Zacharias Hæggström (1787—1869) och A.M.
Strinnholm (se denne), leddes efter 1815 av H.
ensam, övertogs efter dennes död (tryckeriet
— 259 —
— 260 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
