Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hagberg, 3. Jacob Theodor - Hagberg, 4. Karl August - Hagberg, 5. Louise - Hagberg, Knut - Hagborg, August - Hagby - Hagbyberga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAGBERG
den romanistiska delen av sitt omfattande
ämne, vars studium han befordrade genom att
införa Diez’ historiska metod och indraga de
spanska och portugisiska språken bland
studieämnena samt omarbeta sin ”Italiensk
språklära” (av 1863). Vidare utgav H. den
förträffliga ”Den proven^alska vitterhetens
återupp-ståndelse i det 19 :e årh.” (1873),
”Rolands-sagan” (1884), Cervantes’ ”Don Quijote” (1885),
Calderön, ”Lifvet en dröm” (1886).
Ypperliga övers, av H. äro Petrarcas sonetter till
Laura (1874) och tre Calderöntolkningar (se
Calderön, sp. 703; originaltexterna till dessa
dramer har H. publicerat anonymt 1867). J.V.
4) KarlAugust H., den föregåendes son,
publicist (f. 3/io 1863), medl. av Sv. akad:s
No-belinst. sedan 1908. H. har gjort ett flertal
lyckade poetiska övers.; ”Främmande dikter”
(1900); Echegaray, ”Den store Galeotto” (1902);
Calderön, ”Den ståndaktige prinsen” (1904;
påbörjad av H.3); Racine, ”Fedra” (1906); Lope
de Vega, ”Järnvattnet i Madrid” (1907; med
inledning om Lope); ”Modärna trubadurer” (1917,
katalanska skalder); Tirso de Molina,
”Författaren från Sevilla” (1924, med
litteraturhistorisk inledning). J.V.
5) Louise Euphrosyne H., den föregåendes
syster, folkminnesforskare (f. V? 1868),
amanuens vid Nordiska museet, har i stor
utsträckning ägnat sig åt att samla folkminnen i olika
sv. bygder och har även vetenskapligt behandlat
ämnen ur folklig tro och sed. Särsk. böra
nämnas en rad uppsatser i ”Fataburen” (1906 ff.).
v.S-w.
Hagberg, Knut Hjalmar, förf. (f. 19/? 1900),
fil. d:r i Lund 1925 (”Thomas Carlyle.
Romantik och puritanism i Sartor Resartus”),
litteraturkritiker i ”Nya dagligt allehanda” sedan
1925, har utg. de idérika och fängslande
essay-saml. ”Världens barn” (1927), ”Medmänniskor”
(1928), ”Av Vasarnas ätt” (1929), ”Fågelvägar”
(1932) samt en teckning av Viktor Rydberg
(1928). C.
Hagborg, Vilhelm Nicolaus August,
målare (1852—1921), var elev av Perséus samt
Konstakad., varefter han vid 1870-talets mitt
bosatte sig i Paris. Vistelsen där avbröts dock
av studieuppehåll i hemlandet: i Skåne,
Stockholms skärgård, Dalarne etc. Under
världskriget bodde H. i Stockholm och var en
följd av år den ledande kraften inom
Konst-närsklubben. H. var genre-, porträtt- och
landskapsmålare, men främst har han gjort
sig känd som förträfflig tolkare av naturen
och folket i Normandie. Dessa motiv vunno en
oerhörd popularitet både hemma i Sverige, i
Frankrike och Amerika. H:s målningar från
senare år stå dock ej på samma höga konstnärliga
Aug. Hagborg: Vinterpromenad.
nivå. Han är representerad i
Luxembourg-galleriet (”Lågvatten i La Manche”, 1879), i
Nationalmuseum (”En morgon i Cayeux”,
1886), i Göteborgs museum (”Kyrkogården i
Trouville”, 1883) m.fl. A.A-g.
Hagby. 1) S:n i S. Möre hd, Kalmar län,
s.v. om Kalmar, vid Kalmarsund; 24,04 kvkm.,
allt land; 900 inv. (1931; 37 inv. pr kvkm.);
16,30 kvkm. åker (1927; 67,s °/o av arealen),
4,93 kvkm. skogsmark. Kyrkan är en
rundbyggnad, med utskjutande, halvrunt kor samt
urspr. en övre våning för försvaret (bild se
pl. vid art. Borg). Jämte Våxtorps rundkyrka
och Hossmo, alla i S. Möre hd, bildade H. en
försvarslinje framför Kalmar. Ända till 1820
kvarstod kring kyrkan en ringmur med
porthus. — Pastorat: Arby, H. och Karlslunda,
S. Möre kontrakt, Växjö stift. J.C.;E.W.
2) S:n i Hagunda hd, Uppsala län, v.s.v.
om Uppsala; 24,04 kvkm., därav 23,ss land;
375 inv. (1931; 16 inv. pr kvkm.); 10,54 kvkm
åker (1927; 44,i °/o av landarealen), 10,72 kvkm
skogsmark. — Pastorat: Balingsta, H. och
Ramsta, Lagunda och Hagunda kontrakt.
Ärkestiftet. J.C.
Hagbyberga, gods i Björkviks s:n,
Södermanlands län, 30 km. n.ö. om Nyköping; areal 810
har, varav 300 åker; taxeringsvärde 390,000 kr.
Huvudbyggnaden rymmer bl.a. väggmålningar
och tavelsamling. H. har tillhört släkten Skytte
och ätterna Gyllenkrok och Leijonhufvud;
ägare sedan 1929 är D. Weijber. Th.P.
— 271 —
— 272 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
