Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hainhofer, Philipp - Hainisch, Michael - Haiphong, Haifong - al-Haitham - Haïti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAINISCH
de berömda kabinettsskåp, som under hans
ledning förfärdigades för Filip II av Pommern
(nu i Berlin) och för Gustav II Adolf, det
senare en gåva av Augsburgs borgerskap till den
sv. konungen (nu i Uppsala univ.). Skåpens
största intresse ligger i den rika anhopningen
av dyrbara detaljer. — Litt.: J. Bottiger,
”Ph.H. und der Kunstschrank Gustav Adolfs”
(4 bd, 1909—10). G.V.
Hainisch [hal’-], M i c h a e 1, österrikisk
statschef, nationalekonom (f. 1858). H:s far
var textildirektör,
och H. fick sålunda
tillfälle att lära
känna de s.k.
hemarbetarnas svåra villkor;
redan tidigt kom han
att starkt intressera
sig för sociala
frågor. Hans moder var
den sedermera som
kvinnosaksledare och
mönsterpedagog
bekanta Marianne
H., f. Perger (f. 1839),
sedermera v. president för
Kvinnovärlds-förbundet, och genom henne mottog han
fram-stegsvänliga och demokratiska intryck. Jur. d:r
1882, bedrev H. nationalekonomiska studier
och var 1886—90 i österrikisk statstjänst. 1892
inköpte han ett gods vid Semmering, som
gjordes till mönsterjordbruk; på egen bekostnad
upprättade han 300 bibi, i Nieder-österreich.
Jämte andra grundade han Vereinigung der
Fabier, som efter engelskt mönster skulle hos
borgerskapet inympa förståelse för de sociala
frågorna. Före och under kriget stiftade och
var han den ledande kraften i ett flertal sociala
organisationer; 1918 sparbankernas
representant i riksbanken, vann han på gr. av sin
intima kännedom om landsbygdens folk och alla
agrarproblem stort erkännande. H., som icke
anslutit sig till något parti, valdes 1920 till
republikens förste förbundspresident och
omvaldes av riksdagen 1924 för ytterligare en
fyraårsperiod. I sept. 1929 inträdde han i
regeringen ss. handelsminister men avgick redan
i juni 1930, enär han icke kunde göra sitt
inflytande gällande. Som minister besökte H.
Sverige och öppnade en österrikisk utst. i
Stockholm. Som socialvetenskaplig
skriftställare har H. sysslat med bl.a. hemarbetarfrågan,
jordbruksfrågor (”flykten från landsbygden”,
tobaks- och spannmålsmonopol),
hushållsorga-nisationens teori, ränteproblemet samt sökt
besvara frågan: Är socialism möjlig? M.W.
Haiphong [-f-], H a i f o n g, stad i Tongking,
n. Franska Indokina, på h. sidan av en av Song-
kois deltaarmar, 35 km. från havet; 97,000 inv.
(1926). H. är en modern stad, har stora dockor
och skeppsvarv; flottstation. Hamnen är
tillgänglig för 7 m. djupgående fartyg; den
an-löptes 1927 av 986 fartyg om 1,548,000 ton.
Industrien omfattar siden- och
bomullsspinnerier, cementfabriker. H. är Tongkings
huvudhamn och har livlig handel med Frankrike och
Hongkong. O.P.
al-Haitham, se I b n a 1-H a i t a m.
Haiti [hal’-]. 1) H. (el. San Domingo),
den näst största av Stora Antillerna i
Västindien, belägen mellan 68° 20’ och 74° 30’ v.lgd
och mellan 17° 36’ och 19° 58’ n.br.; 76,424
kvkm. Karta se Västindien. — H. är helt
och hållet uppbyggt av de tertiära veckkedjor,
som bilda den västindiska öbågens ryggrad. I
H. förena sig dess s.v. kedja, som bildar
stommen i Jamaica, med den mera n.v., som stryker
genom s.ö. Cuba. ön är uppbyggd av inalles 4
parallellkedjor, som genomdraga den på
längden och uppstått genom veckningar och
disloka-tioner under eocen, miocen och pliocen tid.
Den nordligaste Sierra de Monte Cristi stryker
längs republiken San Domingos n. kust, består
av tertiär kalksten och begränsas i n. av en
förkastning. I s. ligger La Vega Reals bördiga
sänkningsfält och på andra sidan detta H:s
ryggrad, Cordillera de Cibao. Den stryker från
öns n.v. till dess s.ö. spets och synes utgöra en
direkt fortsättning av Sierra Maestra på Cuba.
Liksom denna består den av diorit, basalt,
ande-sit, metamorfa skiffrar och graniter, och dess
s. kedja, Sierra de Ocoa, bär H:s och
Västindiens högsta topp Loma Tina (3,140 m.). S.v.
om centralkedjan ligger centralslättens
gravsänka, vilken i sin tur begränsas mot s. av
Sierra de Neiba. Denna och dess n.v. utlöpare
Montage Noire och Chaine des Mateux äro
uppbyggda av tertiära lager, delvis hårda
kalkstenar. S. om dessa berg träffas en rad
förkast-ningsbäcken från Bahia de Neiba i ö. till Port
au Prince i v., delvis intagna av de två av-
Primitiv sockerrörskross på Haiti.
— 299 —
— 300 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
