Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haizinger (Neumann-), Amalie - Hajar, hajfiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAJAR
1884), började redan 1818 sina av lysande
framgång krönta gästspel, som hon från 1829
utsträckte till Paris, London och Petersburg, och
var från 1846 anställd vid Burgteatern i Wien.
H. var i yngre dagar en tjusande framställarinna
av den unga flickan, såväl i skådespelet som i
komedien och sångspelet, och övergick i tid
med strålande humor och oförminskat behag
till komediens äldre fack. H. var g. 2) (1827)
m. österrikiske tenoren Anton H. (1796—
1869), anställd vid Theater an der Wien 1821
—26 och vid hovteatern i Karlsruhe 1826—50,
från 1828 en firad gäst i Paris och London.
G.K-g.
Hajar, hajfiskar, Sela’chii, grupp bland
broskfiskarna (se d.o.). H. äro gentemot övriga
eg. broskfiskar utmärkta genom långsträckt,
spolformad kropp, som baktill småningom
övergår i en kraftig stjärt och framtill på sidorna
är försedd med gälspringor. Tänderna äro
hos hundhajen, som lever av krabbor, musslor
o.d., små och platta, och hos brugden, som är
planktonätare, så små, att de nästan helt äro
dolda i munnens slem, men hos övriga h., som
huvudsaki. leva av fiskar men även av stora
bläckfiskar, dykande sjöfågel, sälar m.m.,
däremot koniska el. trekantiga och skarpa, hos
vissa så skarpa och kraftiga, att stora
djurkroppar kunna bitas mitt av. Dessa h. äro
farliga för människan (”människohajar”), men
denna fara har säkerligen mycket överdrivits.
Ang. h:s allmänna byggnad se Broskfiskar
och Fiskar. H. äro merendels bottenformer,
men många arter hålla tidvis till i de övre
vattenlagren, ss. blåhajen, el. t.o.m. täml.
regelbundet, ss. brugden, vilken kan ses sola sig,
ofta flera individer i sällskap, på ganska grunt
vatten, med ryggfenorna skjutande upp över
vattnet. Pigg-h. och den småfläckiga röd-h.
uppträda i stim och förfölja de fiskar, varav de
leva, samt gå med en viss regelbundenhet in på
grundare vatten för att avsätta äggen el. föda
ungarna. Andra arter förekomma emellanåt
på djupt vatten, ss. hågälen (180—460 m.),
blå-käxan (70—1,000), håkäringen (flera hundra
m.), och en art röd-h. (ända till 1,500 m.). H.
började uppträda redan under stenkoistiden,
och talrika fossila former äro beskrivna. De
nu levande h., o. 150 arter, höra framförallt
hemma i de varma zonerna, men arktiska
former finnas även, och från de nordeuropeiska
vattnen äro o. 16 arter kända. De flesta äro
havsformer, men några arter gå in i bräckt el.
t.o.m. sött vatten, ss. Carcha’rias nicarague’nsis
upp i Nicaraguasjön och en annan art av
samma släkte långt upp i Sambesifloden.
Sannolikt uppsöka en del arter bräckt el. sött vatten
för att där lägga äggen el. föda ungarna.
De nu levande h. fördela sig på följ, fam.:
1) Ka mtan da d e h., Notida’nidæ, med
kam-formade tänder i underkäken, med 6 gälspring-
Kamtandad haj, Notidanus griseus.
or hos Notida’nus (Hexa’nchus) grVseus el. 7
hos N. (Hepta’nchus) cine’reus och en
vidsträckt utbredning i de tropiska och
subtropiska delarna av Stilla oceanen och
Atlanten. Den förstn. arten, som är svartbrun ovan
och rödgrå på sidorna, har dock ofta
påträffats även i Nordsjön, antagl. i samband med
starkare inflöde av varmt vatten. 2) K
rås-ha j a r, Chlamydoselachi’idæ, med 6
gälspringor och kråsformade veck över dem. En
enda art, krås-h. (se d.o.). 3)
Tjurhuvudhajar (se d.o.), Cestracio’nidæ, med karak-
Taggiga hajen, Echinorhinus spinosus.
teristiskt format, tjurliknande huvud. 4)
Rödhajar, Scylli’idæ, 2 ryggfenor utan taggar,
den främre sittande ovanför el. bakom
bukfenorna, äggläggande, de flesta kustformer av
jämförelsevis ringa storlek, men en art
förekommer på ända till 1,500 m. djup. Hit
höra bl.a. hågälen och rödhajsläktet (se
d.o.) samt den med svarta band på gul botten
vackert färgade arten tigerhajen, Stego’stoma
tigri’num. 5) Gråhajar, Carchari’idæ,
ryggfenor utan tagg, den främre sittande framför
bukfenorna, ögat med blinkhinna, föda
levande ungar, se Blåhaj släkte t, Gråhaj och
Hundhaj. 6) Hammarhajar (se d.o.),
Sphy’rnidce, ibland hänförd till föregående
Såghaj, Pristiophorus japonicus.
— 305 —
— 306 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
