Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halland - Konst - Litteratur - Halland (tidning) - Hallander, Johan Vilhelm - Hallands bataljon - Hallands folkblad - Hallands län - Hallands läns mellersta domsaga - Hallands läns norra domsaga - Hallands läns södra domsaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLAND
nistisk, allmän-europeisk riktning, f.ö. utan
landskapsbetoning. E.W.
H. i litteraturen. De viktigaste allmänna
verken äro följ.: J. Richardson, ”Hallandia
antiqua & hodierna” (1752); S.P. Bexell, ”H:s
historia och beskrifning” (3 bd, 1817—19;
ny uppl. 1923—26); P.v. Möller, ”Halländska
herregårdar” (1869—71), ”Bidrag till H:s
historia”, 1 (1874); H. Larsson, ”H. vid midten
af det 17de årh.” (1891); K. Fabricius,
”Skaa-nes Övergång fra Danmark til Sverige”, 1
(1906); J. Kalén, ”Halländska gränsmärken”
(1924); ”Sv. turistföreningens
resehandböcker”, 17 (1925); G. Ahlberg & E. Lindälv, ”H.”
(1925; skoluppl. 1927; med fyllig, resonerande
bibliogr.). Även Göteborgs stifts herdaminnen,
ss. av Sv. Pettersson & A.R. Litzén (1872—76)
och C.W. Skarstedt (1885), böra nämnas. Den
arkeologiska och kulturhistoriska litteraturen
flödar: ”H:s fornminnesförenings årsskrift”,
1:1—3 (1868—72); ”Vår bygd” (1916 ff.); G.
Sarauw & J. Alin, ”Götaälvsområdets
fornminnen” (i ”Skrifter till Göteborgs stads
300-årsjubileum”, 3, 1923); ”Halländsk
bygdekultur. Studier rörande fornminnen, folkmål och
folkliv” (1925); J. Kalén, ”Halländska
folkminnen” (1927); ”Kulturhist. studier och
uppteckningar”, red. av E. Salvén och A.
Anderson Sandklef (1929). Bland specialarbeten
må nämnas följ.: G. De Geer,
”Praktisk-geo-logiska undersökningar i H:s län” (i ”Sveriges
geologiska undersökning”, ser C, n:r 131,
1893); Fr. E. Ahlfvengren, ”H:s växter” (1924);
A.G. Barchæus, ”Underrättelser ang.
landthus-hållningen i H.” (1773; utg. 1924); ”H:s läns
hushållningssällskaps hundraårsberättelse 1812
—1912” (1912); P.v. Möller, ”Ordbok öfver
halländska landskapsmålet” (1858); E.
Wig-forss, ”S. H:s folkmål” (”Sv. landsmål”. B 13
1913—18). Vad angår H. i skönlitteraturen,
intar Aug. Bondeson (se denne) en plats för
sig genom sina allmogeskildringar; det
nordhalländska landskapet och havet därutanför
ha besjungits av Gustaf Ullman (f. 1881 i
Göteborg, s.å. som hans far befordrades till
kyrkoherde i Varberg) både på vers och prosa;
även Fr. Vetterlund (f. 1865 i Halmstad) har
ägnat sin hembygd åtskilliga dikter. S.A-n.
Halland, konservativ morgontidn. i Halmstad,
utg. 6 gånger i veckan. H. grundades dec.
1875 av boktryckaren Erik Johansson. Bland
red. märkes Ludvig Danström (1885—76, 79—
98). Redaktionssekr. var 1895—1900 John
Wigforss. Nuv. ägare och red. är från
1898 Bengt August Hägge (f. 27/t 1857). H.
utkommer även i halvveckouppl.
”Hallän-dingen”. H.E.
Hallander, Johan Vilhelm, veterinär
(1864—1922), veterinärexamen 1886, veterinär
i Hedemora-Garpenbergs distrikt s.å., t.f. prof
i husdjursskötsel vid Veterinärinst. 1896,
lektor och föreståndare vid Veterinärinrättningen
i Skara 1899, erhöll prof:s titel 1907. H. har
nedlagt ett betydande arbete på höjandet av
Sveriges hästavel, i sht den nordsv., och
uppdragit riktlinjer för ett systematiskt
avelsar-bete inom denna ras. V.M-r.
Hallands bataljon uppsattes 1813, då det
bestämdes, att Hallands läns beväring skulle
göra tjänst till lands och att till en början 600
man skulle bilda Hallands läns 1 :a inf.-bataljon,
vilken ombord på arméns flotta deltog i
fälttåget mot Norge 1814. Till 1835 löd H.b.
under chefen för Älvsborgs reg.; 1835—1901 var
den ett självständigt truppförband. H.b.
vapenövades till 1833 i Varberg, därefter till 1857
i Halmstad och 1857—1901 på Skedalahed.
1902 sammanslogs H.b. med Värmlands
fältjägarkår till Vaxholms grenadjärreg. E.O.B
Hallands folkblad, sedan 1916 namnet på
”Skånska socialdemokratens” från Hälsingborg
sedan 1910 utg. Halmstadsuppl. H.E.
Hallands län omfattar landskapet Halland
(se d.o.). Judiciellt indelas länet i 3
domsagor: H. l:s s., H. l:s mellersta och H. l:s n
domsagor, vardera bildande 2 tingslag och
lydande under Göta hovrätt. Städerna Halmstad,
Laholm, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka
ha egen jurisdiktion. Administrativt delas
länet i 3 fögderier (Laholms, Halmstads och
Varbergs fögderi) samt 11 landsfiskalsdistrikt
H.l. har 86 landskommuner och 1
municipal-samhälle (Oskarsström) samt tillhör i
kyrkligt avseende Göteborgs stift och är indelat i
5 kontrakt (Fjäre och Viske, Varbergs,
Falkenbergs, Halmstads samt Laholms kontrakt)
och 46 pastorat. Länet bildar 1
landstingsområde och inskrivningsområde i S.
arméfördelningen samt är uppdelat på 4
lantmäteridi-strikt. Vid val till A.k. utgör länet 1 valkrets,
som f.n. utser 6 representanter; till F.k.
sänder H.l. tillsammans med Kronobergs län 8
representanter. J.C.
Hallands läns mellersta domsaga omfattar
2 tingslag: Ärstads och Faurås härader
(tingsställe Falkenberg) samt Himle hd (tingsställe
Varberg); 38,372 inv. (1931). J.C.
Hallands läns norra domsaga omfattar 2
tingslag: Fjäre hd (tingsställe Skansen) och
Viske hd (tingsställe Nyebro); 23,293 inv.
(1931). J.C.
Hallands läns södra domsaga omfattar 2
tingslag: Halmstads och Tönnersjö härader
(tingsställe Halmstad) samt Höks hd
(tingsställe Laholm); 45,806 inv. (1931). J.C.
— 343 —
— 344 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
