HALLAND nistisk, allmän-europeisk riktning, f.ö. utan landskapsbetoning. E.W. H. i litteraturen. De viktigaste allmänna verken äro följ.: J. Richardson, ”Hallandia antiqua & hodierna” (1752); S.P. Bexell, ”H:s historia och beskrifning” (3 bd, 1817—19; ny uppl. 1923—26); P.v. Möller, ”Halländska herregårdar” (1869—71), ”Bidrag till H:s historia”, 1 (1874); H. Larsson, ”H. vid midten af det 17de årh.” (1891); K. Fabricius, ”Skaa-nes Övergång fra Danmark til Sverige”, 1 (1906); J. Kalén, ”Halländska gränsmärken” (1924); ”Sv. turistföreningens resehandböcker”, 17 (1925); G. Ahlberg & E. Lindälv, ”H.” (1925; skoluppl. 1927; med fyllig, resonerande bibliogr.). Även Göteborgs stifts herdaminnen, ss. av Sv. Pettersson & A.R. Litzén (1872—76) och C.W. Skarstedt (1885), böra nämnas. Den arkeologiska och kulturhistoriska litteraturen flödar: ”H:s fornminnesförenings årsskrift”, 1:1—3 (1868—72); ”Vår bygd” (1916 ff.); G. Sarauw & J. Alin, ”Götaälvsområdets fornminnen” (i ”Skrifter till Göteborgs stads 300-årsjubileum”, 3, 1923); ”Halländsk bygdekultur. Studier rörande fornminnen, folkmål och folkliv” (1925); J. Kalén, ”Halländska folkminnen” (1927); ”Kulturhist. studier och uppteckningar”, red. av E. Salvén och A. Anderson Sandklef (1929). Bland specialarbeten må nämnas följ.: G. De Geer, ”Praktisk-geo-logiska undersökningar i H:s län” (i ”Sveriges geologiska undersökning”, ser C, n:r 131, 1893); Fr. E. Ahlfvengren, ”H:s växter” (1924); A.G. Barchæus, ”Underrättelser ang. landthus-hållningen i H.” (1773; utg. 1924); ”H:s läns hushållningssällskaps hundraårsberättelse 1812 —1912” (1912); P.v. Möller, ”Ordbok öfver halländska landskapsmålet” (1858); E. Wig-forss, ”S. H:s folkmål” (”Sv. landsmål”. B 13 1913—18). Vad angår H. i skönlitteraturen, intar Aug. Bondeson (se denne) en plats för sig genom sina allmogeskildringar; det nordhalländska landskapet och havet därutanför ha besjungits av Gustaf Ullman (f. 1881 i Göteborg, s.å. som hans far befordrades till kyrkoherde i Varberg) både på vers och prosa; även Fr. Vetterlund (f. 1865 i Halmstad) har ägnat sin hembygd åtskilliga dikter. S.A-n. Halland, konservativ morgontidn. i Halmstad, utg. 6 gånger i veckan. H. grundades dec. 1875 av boktryckaren Erik Johansson. Bland red. märkes Ludvig Danström (1885—76, 79— 98). Redaktionssekr. var 1895—1900 John Wigforss. Nuv. ägare och red. är från 1898 Bengt August Hägge (f. 27/t 1857). H. utkommer även i halvveckouppl. ”Hallän-dingen”. H.E. Hallander, Johan Vilhelm, veterinär (1864—1922), veterinärexamen 1886, veterinär i Hedemora-Garpenbergs distrikt s.å., t.f. prof i husdjursskötsel vid Veterinärinst. 1896, lektor och föreståndare vid Veterinärinrättningen i Skara 1899, erhöll prof:s titel 1907. H. har nedlagt ett betydande arbete på höjandet av Sveriges hästavel, i sht den nordsv., och uppdragit riktlinjer för ett systematiskt avelsar-bete inom denna ras. V.M-r. Hallands bataljon uppsattes 1813, då det bestämdes, att Hallands läns beväring skulle göra tjänst till lands och att till en början 600 man skulle bilda Hallands läns 1 :a inf.-bataljon, vilken ombord på arméns flotta deltog i fälttåget mot Norge 1814. Till 1835 löd H.b. under chefen för Älvsborgs reg.; 1835—1901 var den ett självständigt truppförband. H.b. vapenövades till 1833 i Varberg, därefter till 1857 i Halmstad och 1857—1901 på Skedalahed. 1902 sammanslogs H.b. med Värmlands fältjägarkår till Vaxholms grenadjärreg. E.O.B Hallands folkblad, sedan 1916 namnet på ”Skånska socialdemokratens” från Hälsingborg sedan 1910 utg. Halmstadsuppl. H.E. Hallands län omfattar landskapet Halland (se d.o.). Judiciellt indelas länet i 3 domsagor: H. l:s s., H. l:s mellersta och H. l:s n domsagor, vardera bildande 2 tingslag och lydande under Göta hovrätt. Städerna Halmstad, Laholm, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka ha egen jurisdiktion. Administrativt delas länet i 3 fögderier (Laholms, Halmstads och Varbergs fögderi) samt 11 landsfiskalsdistrikt H.l. har 86 landskommuner och 1 municipal-samhälle (Oskarsström) samt tillhör i kyrkligt avseende Göteborgs stift och är indelat i 5 kontrakt (Fjäre och Viske, Varbergs, Falkenbergs, Halmstads samt Laholms kontrakt) och 46 pastorat. Länet bildar 1 landstingsområde och inskrivningsområde i S. arméfördelningen samt är uppdelat på 4 lantmäteridi-strikt. Vid val till A.k. utgör länet 1 valkrets, som f.n. utser 6 representanter; till F.k. sänder H.l. tillsammans med Kronobergs län 8 representanter. J.C. Hallands läns mellersta domsaga omfattar 2 tingslag: Ärstads och Faurås härader (tingsställe Falkenberg) samt Himle hd (tingsställe Varberg); 38,372 inv. (1931). J.C. Hallands läns norra domsaga omfattar 2 tingslag: Fjäre hd (tingsställe Skansen) och Viske hd (tingsställe Nyebro); 23,293 inv. (1931). J.C. Hallands läns södra domsaga omfattar 2 tingslag: Halmstads och Tönnersjö härader (tingsställe Halmstad) samt Höks hd (tingsställe Laholm); 45,806 inv. (1931). J.C. — 343 — — 344 —