Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halland - Bebyggelse och ekonomisk geografi - Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLAND
Skörd
Kvkm. °/o av åkerarealen total 1 ton pr har 1 dt.
Höstvete .. 68,ei 4,g 16,772 24,s
Vårvete ............. 45, 76 3,2 8,587 18,g
Höstråg .. 129,60 9,o 24,773 19,i
Vårråg ..... 2,M 0,2 409 13,#
Korn .................. 21,n 1,5 4,493 20,7
Havre ............... 353,so 24,« 73,274 20,7
Blandsäd .. 62,#s 4,« 13,162 20,*
Potatis .... 59,w 4,2 88,279 147,s
Sockerbetor ........... 6,46 0,4 16,182 250,s
Foderrotfrukter .... 69,#i 4,o 263,326 376,7
Grönfoder ........... 78,71 5,5 — —
Vall till slåtter .... 412,gg 28,7 215,478 52,2
Antalet brukningsdelar uppgick 1927 till
13,882, varav 16,8 % hade en areal av 0,26—
2 har, 51,2% 2—10, 30,4% 10—50, l,o % 50
—100 och 0,6 % över 100 har. Husdjurstocken
utgjordes s.å. av 24,748 hästar, 113,237
nötkreatur, därav 68,696 kor, 21,966 får och
88,777 svin. 1929 funnos 70 mejerier (därav
48 andelsmejereier), som tillverkade 4,350 ton
smör till ett värde av 12,869,000 kr. och 251
ton ost till ett värde av 410,000 kr. 1920 levde
0,3 % av befolkningen av skogsbruk, l,i %
av fiske. 1929 funnos 506 yrkesfiskare och
238 binäringsfiskare; fångstvärdet uppgick till
831,883 kr. 24,4% av befolkningen levde 1920
av industri och hantverk, 11,2% av handel
och samfärdsel. 1930 funnos 355 arbetsställen
med 7,840 arbetare, som fördelade sig på de
olika industrigrupperna sålunda:
malmbrytning och metallindustri 52 arbetsställen och
1,652 arbetare, jord- och stenindustri 40, resp.
942, träindustri 41, resp. 374, pappers- och
grafisk industri 18, resp. 498,
livsmedelsindustri 146, resp. 1,018, textil- och
beklädnadsindustri 13, resp. 2,454, läder-, hår- och
gummi-varuindustri 12, resp. 692, kemisk industri 4,
resp. 21 samt kraft-, belysnings- och
vattenverk 29, resp. 189. Textilindustrien, H:s största
industri, är lokaliserad dels till n. H., dels till
Oskarsström vid Nissan, där även en
sulfitfabrik finnes. Stenindustrien, som förut var
en givande binäring för befolkningen mellan
Falkenberg och Varberg, har nu nedlagts. H:s
hamnar och lastageplatser trafikerades 1929
(med fartyg om mer än 10 nettoton) av
4,005 fartyg om 866,407 nettoton i inrikes
fart och 2,552 fartyg om 430,998 ton i
utrikes fart. Järnvägarnas längd var 1930 435
km., därav 198 Statens, 153 normalspåriga och
84 smalspåriga enskilda järnvägar. S.å. voro
2,099 personbilar, 76 omnibussar, 939 lastbilar
och 1,655 motorcyklar registrerade. J.F.; J.C.
Konst. Under ärkebiskop Eskil av Lund
började en kristen stenbyggnadskonst
framträda i H. Eskil grundade Ås kloster i n. H.
som ett kulturens bålverk, och i Varberg
byggde han på en klippa vid stranden en borg,
vars rester ännu kunna ses i slottets nedersta
parti. H:s kyrkor ha under de senare årh. i
särdeles hög grad blivit ombyggda el.
förstörda. En del romanska absidkyrkor finnas
dock kvar: Eldsberga, Skummeslöv, Slättåkra,
Veinge m.fl. På några få ställen, ss. i ö.
Karup, finnes byggnadsskulptur bevarad. De
flesta dopfuntarna äro helt enkla, några
or-nerade med bladstänglar, ett par med rikare
figurskulptur (Gunnarp, Okome). Några visa
engelsk typ ss. de bohuslänska (Tjärby,
On-sala). Åtskilliga ha övergångstidens flikiga
genomskärning i cuppa och skaft. En
dopfunts-verkstad med ett par halvt utarbetade
kasserade stenblock har påträffats å den s.k.
Fun-taliden i Fagereds s:n. I några kyrkor har
tegelmaterial använts, och medeltidsvalv av
tegel äro flerstädes bevarade; i Ysby äro dessa
prydda av senmedeltida målningar.
Stadskyrkan i Halmstad är den förnämsta kyrkan i
H. Av tegel med nischprydd östgavel är den
gamla kyrkan i Falkenberg. — Även
träskulpturen är numera i H:s kyrkor obetydlig
(i Gällared, Kragered o.s.v. en del bilder
bevarade). Renässansen gav i H. föga åt den
kyrkliga konsten; barocken (1600- och
1700-talen) något mera; här kunna nämnas
His-hult, Onsala, Lunda och Okome; de båda sistn.
kyrkorna ha också rika takmålningar. —
Under 1600-talet uppstod i stället i H. en
betydande profan konst, i arkitektur och
dekoration. Slotten i Halmstad och Varberg gingo
i spetsen. Vid den förra staden är
arkitektnamnet Stenwinkel knutet. De flesta slotten
på landsbygden äro ombyggda i senare tid.
Vallen äger i nedre delen av stora
mangårds-byggnaden rester från medeltiden. Fröllinge
har med sina gråstensmurar mycket kvar av
karaktären från 1600-talets förra del. Vapnö
och Dömestorp präglas av det sv. 1700-talets
barock. I st.f. det karolinska slottet Skottorp
byggdes det nuv. i Karl-Johansstil, likaså
Sperlingsholm, som hör till empirens vackraste
byggnader i landet. Från 1800-talets slut äro
Hjuleberg och Gåsevadholm, det senare med
engelsk-gotiska motiv. Den engelska
slotts-stilen har också varit förebild för det nya
Tjolöholm. Dyrbara inventarier och
tavel-samlingar finnas i flera av de nämnda slotten,
t.ex. Vapnö, samt på Stjärnarp. — För den
nyare landskapskonsten i Sverige blev den
målarkoloni betydelsefull, som under några år
i slutet av 1800-talet samlades vid Varberg
(Karl Nordström, Kreuger m.fl. medl av
Konstnärsförbundet). Under de allra sista
åren har en grupp konstnärer utgått från H.,
särsk. från Halmstad, vilka arbeta i
moder
— 341 —-
— 342 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
