Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallenborg, Magnus - Hallendorff, Carl - Hallens revir - Hallens tingslag - Halle- och Hunneberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLENBORG
Hallenborg, Bolivar Magnus Fredrik Carl
Wilhelm, godsägare och politiker (1828—92),
urspr. militär, deltog i riddarhusets
förhandlingar från 1859 (led. av Allmänna
besvärs-och ekonomiutskottet 1862—63, av
Bevillningsutskottet 1865—66); insattes 1866 av
Malmöhus läns landsting i F.k., som han tillhörde
till sin död. Moderat-liberal och frihandlare,
var H. en av kammarens ledande män till
tullsegern 1888 och var bl.a. led. av
Bevillningsutskottet 1867—69, av
Konstitutionsutskottet 1870—87B (v.-ordf. 1874—75, ordf.
1876—87B). H. var 1869—86 och 1889—91
led. av Malmöhus läns landsting (v.-ordf.
1876—83, ordf. 1884—91) samt led. av ett
flertal kommittéer m.m. Th.
Hallendorff, Carl Jakob Herman,
historiker och skolman (1869—1929), fil. kand, i
Uppsala 1890, fil. lic.
1895, fil. d:r 1897,
docent i historia 1897
—1904, lektor vid
Östermalms lärov.,
Stockholm, 1904—08,
prof:s titel sistn. år.
H:s tidigaste studier
gällde Karl
XH:s-ti-den. Med sin
gradu-alavh. ”Bidrag till
det stora nordiska
krigets förhistoria”
(1897) bröt han ny
väg för utforskandet av det diplomatiska
förspelet till kriget och dess förhistoria;
dessa studier fullföljde han i bl.a. ”Konung
Augusts politik åren 1700—1701” (1898)
och utgav ”Handlingar ang. August den
starkes utrikespolitik före hans afsättning år
1704” (i ”Historiska handlingar”, 19:2, 1908).
Ett givande studium ägnade han även den
äldre Karl XII:s-historiografien med
undersökningar av G. Adlerfelds och J. Nordbergs
bekanta arbeten samt en prövning av
källvärdet i A.L. Lewenhaupts och A. Gyllenkroks
relationer (”Karl XII och Lewenhaupt år
1708”, i ”Uppsala univ. årsskrift”, 1902); 1901
utgav han ”T.G. Bielkes hågkomster af Karl
XII” och 1915 P. Schönströms relation om
fälttåget 1707—09 (”Karl XII i Ukraina. En
karolins berättelse”). Alla dessa arbeten vittna
om det starka intryck, H. tagit av Harald
Hjärnes uppslagsrika Karl XII:s-forskningar,
vilkas grundläggande synpunkter H. i
huvudsak delade. Inför helt nya uppgifter ställdes
H., då han 1908 fick i uppdrag att organisera
den länge förberedda Handelshögsk. i
Stockholm. 1909 blev han dess förste rektor och
kvarstod i denna egenskap till sin död, sedan
1911 därjämte prof, i statskunskap och
ekonomisk historia. H:s stora duglighet,
ovanliga förmåga att finna utvägar och hans med
myndighet parade frihet från all formalism
gjorde honom till en lika allmänt aktad som
avhållen chef. Genom sin nya verksamhet
fördes H. över på andra forskningsområden.
Så tillkommo d.2 och 3:2 av ”Sveriges
riksbank 1668—1918” (1919—20), skildrande
bankens öden 1719—1803, samt festskrifter över
Sv. handelsbanken (1921), Sv.
brandtarifför-eningen (1923) och Sv.
arbetsgivareföreningen (1927). Mera lämpade för H:s
forskar-läggning voro de studier, han samtidigt
upptog ang. Sveriges utrikespolitiska historia
under 1800-talet, resulterande i de värdefulla
arbetena ”Illusioner och verklighet. Studier
öfver den skandinaviska krisen 1864” (1914),
”Oscar I, Napoleon och Nikolaus” (1918) och
”Från Karl XV:s dagar” (1924); framförallt
är härvid att nämna hans välgjorda
sammanfattning av Karl XV:s-tidens historia i
”Sveriges historia till våra dagar”, 1 (1923).
Av H:s övriga historiska produktion
märkas bl.a. editionen av ”Sveriges
traktater”, 5 och 6:1 (1902—15), omfattande tiden
1630—48, hans bidrag till det av honom
redigerade ”Sveriges riddarhus” (1926) och hans
teckning av frihetstiden i ”Svenska folkets
historia”, 4 (1928). H. tillhörde en krets av
ivriga försvarsvänner och icke alldeles
partitrogna högermän, som på sin tid betecknades
som ett slags ”unghöger” och vars språkrör
var ”Sv. tidskrift”, i vilken H. flitigt
medverkade; 1914B—1917 tillhörde han A.k., 1925
och 1926 Kyrkomötet. H. var ordf, i Sv.
historiska föreningen från 1926, i Karolinska
förbundet från 1925, i Samfundet S:t Erik
från 1926, m.m. Sina sista år var han livligt
intresserad av historikernas internationella
samarbete och var från 1926 ordf, i den sv.
delegationen för detta samarbete. C.
Hallens revir, adress Östersund, tillhör
mellersta Norrlands distrikt och omfattar
Mattmars, Undersåkers, Mörsils, Marby, Norderö,
Hallens samt delar av Alsens, Ovikens och
Myssjö socknar av Jämtlands län. Areal (1929):
statsskogar 36,053 har, varav 19,870 produktiv
mark; övriga allmänna skogar 188,949, resp.
22,799 har. 1929 års avverkning å statsskogar
36,736 kbm. Reviret är delat i 6
bevaknings-trakter. E.S.-P.
Hallens tingslag ingår sedan 1916 i Sunne,
Ovikens och Hallens tingslag.
Halle- och Hunneberg [Hälleberg innehåller
hall, brant klippa, bergsstup, jfr Halland;
härledningen av Hunneberg är oviss), två
platåberg i Västergötland, s. om Vänern och strax
— 355 —
— 356 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
