Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallman, 1. Johan Göstaf (Göstafsson, skald, historiker) - Hallman, 2. Johan Gustaf (läkare) - Hallman, 3. Carl Israel - Hallman, 4. Gustaf (miniatyrmålare) - Hallman, Per Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLMAN
ter, historiska dikter och tillfällighetsdikter.
Han har även förf, en dock aldrig uppförd
tragedi ”Erik och
Waldemar” (tr. 1875)
med en vidlyftig
historisk inledning
om Nyköpings
gästabud. H:s förnämsta
historiska arbeten äro
en biografisk
skildring av Olaus och
Laurentius Petri samt
en
arkeologisk-topo-grafisk ”Beskrifning
öfver staden
Kiö-ping” (1728). I det
förra verket bygger H., möjl. i god tro,
på flera understuckna dokument, vilka åtm.
delvis härröra från den bekante
urkundsför-falskaren Nils Rabenius. Huruvida H. själv,
el. möjl. Rabenius, är förf, till ett annat
falsi-fikat, ”Elisifs visa” (se d.o.), är ej klarlagt.
E.Blp.
2) Johan Gustaf H., den föregåendes
son, läkare (1726—97), studerade från 1742
naturvetenskap och
medicin i Uppsala,
utsändes 1747 till
utlandet att studera
mullbärsträdets
plantering och
silkesmaskens avel och
skötsel, blev 1750
med. d:r i Padua och
anlade vid sin
återkomst 1754 vidlyftiga
mullbärsplantager på
Ladugårdslandet. På
H:s föranstaltande
inrättades 1774 det första kurhuset i
Stockholm, enär syfilis i början av 1770-talet
fick en våldsam spridning bland de bredare
lagren. H. blev 1773 medl. av Collegium
medi-cum och 1793 läkare för Djurgårdsbrunn. Han
utgav bl.a. ”Om den veneriska smittan” (1774)
och ”Om drunknades räddning” (1784). Å.Ch.
3) C a r 1 I s r a e 1 H., den föregåendes bror,
förf. (1732—1800), någon tid lägre
ämbetsman i Bergskollegium, känd ordensbroder.
Under den gustavianska operans snabba
frammarsch på 1770-talet började H. för den
Sten-borgska Humlegårdsteaterns räkning skriva
operaparodier, en då ny genre. Debuten
skedde med ”Caspar och Dorotea, heroisk
Djur-gårdsballet” (1775), parodi på Händel—Lalins
”Acis och Galathea”. Den mytologiska
operans gudar och heroer ha här ersatts av
Djurgårdens krogpublik av nymfer, sjömän och
slödder, som sjunga parodierade arior.
Någon större kvickhet har eftervärlden i olikhet
med samtiden svårt
att finna i dessa
burleska, ibland på
tysksvensk brytning
utförda omstöpningar,
men onekligen har H.
givit en bild av tidens
krogliv i grov
Bell-mansstil. Av H:s
övriga parodier märkas
”Skeppar Rolf” (1778,
efter Gyllenborgs
”Birger Jarl”) och
”Petis och Telée”
(1779, efter Wellanders ”Thetis och
Pe-lée”). Självständiga burlesker äro ”Finkel el
det underjordiska bränvinsbränneriet” (1776)
med efterspelet ”Finkels parentationsact” (1777)
samt ”Bousaronerne” (1778). De föga
individualiserade personerna i dessa grovkorniga
stycken utmärka sig nästan enbart genom sin
djuriska brännvinstörst och sina sånger till
den mångfärgade näsans lov. Däremot
åstadkom H. ett verk av otvivelaktigt värde i
sångspelet ”Tillfälle gör tiufven” (1783), vår första
vådevill, förut tillskrivet G.M. Armfelt, vilken
trol. uppgjort planen. Stycket är en gladlynt
folkskildring med ledig och livlig intrig, fyllt
av täck rokokograce. H. har även skrivit en
del parentationer i Bellmansk sällskapsstil.
Hans ”Samlade skrifter ” utgåvos av P.
Han-selli (2 bd, 1853). — Litt.: K. Warburg, ”Om
förf.-skåpet till ”Tillfället gör tjufven” (1878,
omtr. i ”Essayer”, 1918); C. Eichhorn i ”Nya
sv. studier” (1881). E.E-k.
4) Gustaf Hieronymus H., sonson till H.
2), miniatyrmålare (1800—65), avancerade på
militärbanan till överste men ägnade sig tidigt
efter studier vid Konstakad. och hos sin
svåger J.A. Gillberg med framgång åt
porträttmåleriet, särsk. som miniatyrist. G.V.
Hallman, Per Olof, arkitekt,
stadsplane-expert (f. 16/s 1869), blev efter avslutade
studier anställd vid byggnadsnämnden i
Stockholm, v. stadsarkitekt där 1913 samt var 1921
—27 stadsplanedirektör. Han har även varit
verksam ss. lärare i stadsanläggningskonst vid
Tekniska högsk. H. har utarbetat en mängd
stadsplaner för såväl städer som mindre
samhällen i landet, varvid han genom tillämpandet
av nya, en friare och mera pittoresk stads
bildning åsyftande principer givit uttryck åt
en reaktion mot det tidigare rådande
systemet med så gott som uteslutande raka gator
och rektangulära kvarter. Bland byggnader
— 367 —
— 368 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
