Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallman, Per Olof - Hallon - Hallonbagge - Hallonblomvivel el. hallonvivel - Hallonfluga - Hallonglasvinge - Hallonmask - Hallonsläktet - Hallonvivel - Hallonänger, hallonbagge - Hallordning - Hallrätt - Hallsberg - Hallsbergs tingslag - Hallshuk - Hallsta - Hallstahammar - Hallstahammars a.-b. - Hallstatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLSTATT
vartill H. uppgjort ritningar, märkes Odd
fel-lows hus i Stockholm. G.W. W.
Hallon, se R u b u s.
Hallonbagge, se Hallonänger.
Hallonblomvivel el. h a 11 o n v i v e 1,
skal-baggsart, se B 1 o m v i v la r.
Hallonfluga, se Chortophila.
Hallonglasvinge, seGlasvingefjärilar.
Hallonmask, se Hallonänger.
Hallonsläktet, se R u b u s.
Hallonvivel, skalbaggsart, se B 1 o m v i v 1 a r.
Hallonänger, hallonbagge, Bytu’rus
to-mento’sus, en om fläskängern (se d.o.)
erinrande skalbagge av 4 mm. längd. Kroppen är
oval och täml. kullrig, till färgen grågul, med
mycket tät och fin, tilltryckt behåring.
Larven, ”hallonmasken”, är långsträckt, vit el.
blekröd, med gula—bruna kitinplåtar å
segmentens ryggsida samt i bakändan två små
spetsiga krokar. H. lever på hallonarter, å
vilka i sht den fullbildade skalbaggen
stundom förorsakar betydlig skada, därigenom
att den äter sig in i blomknopparna och
förtär blomdelarna. Larvens skadegörelse på
själva hallonfrukten är i jämförelse härmed
av underordnad betydelse. S.Bgtn.
Hallordning, äldre förordning ang. hantverk
och fabriksdrift. Den första h. i Sverige
utkom 1722 och avsåg en särsk.
näringslagstift-ning utöver skråordningarna för hantverket.
H. bestämde om villkoren för att antagas som
gesäll el. mästare, förhållandena under
arbetet, om uppsikt över tillverkningen (se H a
11-r ä 11) samt besiktning och stämpling av
tillverkade varor (se H a 11 s t ä m p 1 i n g). Den
sista h. ersattes 1846 av fabriks- och
hant-verksordningens friare grundsatser. E.K.
Hallrätt, en myndighet som förr, enl.
hallordningen (se d.o.), hade att övervaka
hantverk och fabriker. H. bestod av en led. av
magistraten samt ett antal yrkesmän som
bi-sittare. Där handlades alla mål och ärenden
i anledning av tillverkningen, tvister mellan
arbetare och arbetsgivare; de tillverkade
varorna granskades och godkändes samt försågos
med en särsk. påstämpling (se H a 11 s t ä m
p-ling). H. avskaffades 1846, och vissa av dess
åligganden övertogos av städernas magistrater.
Genom 1864 års näringsfrihetsförordning
om-lades i grund den rättsliga regleringen av
hithörande frågor. E.K.
Hallsberg. 1) Kommun i Kumla hd, Örebro
län, s. om Örebro; 111,33 kvkm., därav 104,03
land; 2,304 inv. (1931; 22 inv. pr kvkm.); 22,47
kvkm. åker (1927; 21,6% av landarealen),
59,23 kvkm. skogsmark. — H. och H:s köping
bilda en församling i Kumla kontrakt,
Strängnäs stift. J.C.
2) Köping i Kumla hd, Örebro län, 24 km.
s.s.v. om Örebro, knutpunkt för
statsbanelin-jerna Stockholm—Göteborg och
Krylbo—Mjölby; 5,04 kvkm.; 2,735 inv. (1931). H. är
till större delen beläget på en rullstensås
(öre-broåsen) och har växt efter 1862, då här
byggdes ett stationshus vid Västra stambanan. Det
eg. uppsvinget daterar sig från 1868, då den
av J. Thermænius i Torshälla grundade
industrien flyttades hit. Tillverkningen omfattade
i början byggnadssmide men inriktades
efterhand uteslutande på tröskverk, sädesrensare
m.m. A.-b. Johan Thermænius & sons
verkstäder, numera dotterbolag till A.-b.
Arvika-verken, äro kända även i utlandet
(aktiekapital 900,000 kr., antal arbetare 85). Bland
övriga, smärre industrier märkas stråfabrik,
snickerifabrik, exportslakteri, läderfabrik,
tegelbruk och elektricitetsverk. H. blev 1890
municipalsamhälle, 1908 köping.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet 6,884,800
kr., till kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst 2,753,440 kr. (1930). J.C.
Hallsbergs tingslag i Västernärkes domsaga,
Örebro län, omfattar Kumla, Hardemo,
Grim-stens och Sundbo härader; 38,533 inv. (1931).
H. bildades 1/i 1928 genom sammanslagning
av Kumla, Grimstens och Hardemo tingslag
samt Sundbo tingslag. Tingsställen:
Hallsberg och Askersund. J.C.
Hallsbuk, v. om Kapellshamn å Gotlands n.
kust utskjutande udde, å vars yttersta brant
en agafyr är uppförd. Ett fiskläge finnes vid
udden. E.Hg.
Hallsta, pappersbruk i Hallstavik, Häverö
socken, Stockholms län, anlagt 1913—15, har
en årstillverkning av 65,000 ton papper, 40,000
ton slipmassa och 14,000 ton sulfit. H. äges
av Holmens bruks och fabriks a.-b. T.E-r.
Hallstahammar, brukssamhälle i
Västmanland, Skedvi och Kolbäcks socknar, vid
Ströms-holms kanal och linjen Kolbäck—Ramsnäs
av Stockholm—Västerås—Bergslagens järnväg,
20 km. v. om Västerås; c:a 3,600 inv. Vid
fallen i Kolbäcksån ligga 2 betydande
industriella anläggningar, H. bruk och
Bultfabri-ken, samt flera kraftstationer. J.C.
Hallstahammars a.-b., grundat 1872, driver
järnverk, tråddrageri, axelfabrik och sågverk
samt skogshantering och jordbruk i Svedvi
m.fl. socknar i Västmanlands län. Omslutning
31/i2 1930 3,8 mill. kr., därav aktiekapital 1,«
mill. Lth.
Hallstatt [-Jtat], köping i Salzkammergut,
övre Österrike, vid Hallstätter See, 1,355 inv.
(1923), känd genom ett här 1846—63 och
senare undersökt gravfält, bestående av ett
1,000-tal flatmarksgravar (se d.o.) med brända och
— 369 —
— 370 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
