HALMAHERA H:s tonsättningar, i vilka han huvudsaki. står på klassisk mark, sakna likväl icke egenart. Bland dem märkas symfonier, 1 pianokonsert, 2 stråkkvartetter, serenader för stråktrio och violinsonater. Han har dessutom skrivit en harmonilära (sv. övers, av G. Jeanson, 1925), ”Von zwei Kulturen der Musik” (1913), ”Von Grenzen und Ländern der Musik” (1916). F.S-l. HalmaheTa, D j i 1 o 1 o, den största ön bland Moluckerna (se d.o.); 18,000 kvkm. Halmatu'rus, en grupp kängurur (se d.o.). Halmeleva'tor, består av en lämpligt anordnad ändlös kedja och användes för att transportera upp halm och hö i stora stackar el. höga förvaringsrum. Drives med häst el. motorkraft. Hj.P. Halmpapper framställes av halmcellulosa; betecknar stundom enklare slags gult skrivpapper. C.-A.N. Halmpress, maskin, som sammanpressar och binder halm i lämpliga balar för underlättande av transport och lagring; kopplas i regel direkt till tröskverket. Hj.P. Halmstad (med dunkelt första led; det senare är, liksom i t.ex. Ystad, det inhemska stad i betydelsen ställe o.d., ej det vanl. i sv. stadsnamn förekommande, av tyskan påverkade $tad i betydelsen stad), stapelstad och residensstad i Halland, vid Nissans mynning i Kattegatt; 24,57 kvkm. (land); 24,197 inv. (1932). Stadens äldsta del och centrum ligger v. om Nissan och begränsas av slottet, Karl XI :s väg och Norreport. Karl XI:s väg är anlagd på den gamla fästningsvallens och vallgravens plats. Av de 1734 utdömda, men först i slutet av 1700-talet raserade befästningsverken återstå knappast någonting mer än slottet och Norreport. Den senare, som bär årtalet 1605, är byggd av tegel med dekorering i sandsten; i överbyggnaden ha Hallands museums rikhaltiga samlingar hitintills varit inrymda. Ett nytt museum bygges nu strax intill Nya läroverket. Mellan Norreport och Nissan ligger Norre Katts park, till för några år sedan kallad Tivoli. Den är anlagd delvis på den gamla bastionen, på vilken sommarrestaurangen Norre Katt är belägen, delvis i den igenfyllda vallgraven. Norreport utgör ett svårt hinder för trafiken, då den ligger i stadens huvudpulsåder, som n. om Norreport heter N vägen och söderut fram till slottet Storgatan. N. vägen grenar sig vid Kärleken i landsvägarna till Göteborg och Jönköping. I n.ö. hörnet av Stora torget skär Storgatan en annan av stadens huvudgator, Brogatan. Det stort tilltagna torget prydes av Milles’ fontän ”Europa och tjuren”. Vid torgets s.v. hörn ligger den åt S:t Nicolaus helgade kyrkan (från senare medeltiden), en treskeppig, sen-gotisk hallkyrka utan belysning i mittskeppet (som dock är bredare och högre än sidoskep-pen); mittaxeln går genom den östligaste av de runda pelarna (ett system, som återfinnes i Ostfriesland, jfr B åstad). Sidoskeppen dragas kring koret som omgång; i v. ett torn; i n. kapellet vid detta stå praktfulla marmorsarkofager över fältmarskalken C.H. Wrangel och maka. S.ö. om kyrkan ligger Gamla lärov., nu yrkesskola, samt, vid Nissan, rådhuset och slottet. Slottet, byggt i holländsk renässans o. 1600 i samband med stadens befästande, är (sedan 1700-talet) landshövdingsresidens samt inrymmer dessutom länsstyrelsens lokaler. Korsvirkesarkitekturen är ett ganska framträdande drag i det gamla H:s stadsbild. Jämte Ystad torde H. vara den på korsvirkesbygg-nader rikaste staden i Sverige, över staden höjer sig i n.v. Galgberget, en rullstensplatå, som i sina högsta delar når 62 m.ö.h. (kyrkan ligger 5,22 m.ö.h.). Den planterades på 1860-talet med barr- och lövskog, var tidigare ljungbevuxen. På sydsidan, nedanför utsiktstornet, från vilket man har en förträfflig utsikt över staden och dess omgivningar, har Hallands Museiförening anlagt (1924) ett friluftsmuseum, Hallandsgården, med en representativ samling halländska allmogebyggnader och kulturföremål. N. delen av Galgberget upptages av Hallands reg:s kaserner och öv-ningsplats. Vid Nissan ligger Nya el. Högre allmänna lärov., n. därom idrottsplatsen (ör-jans vall). Därifrån leder en färja över till folkparken Sommarlust på ö. sidan av ån. Den ö. om Nissan belägna delen av H. är en produkt av järnvägarnas, hamnens och industriens utveckling samt har en stadsplan, som saknar naturligt samband med den övriga stadens. Mellan den ö. och v. stadsdelen för- Halmstads kyrka. — 383 — — 384 —