Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallwyl, von, ätt - Hallwylska palatset - Hallåman - Halm - Halm, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALM
Slottet Hallwil.
Fredrika Wilhelmina Kempe (1844—
1930), efter faderns, bruksägare W.H. Kempes,
död 1883 delägare i Ljusne-Voxna
bruksegendomar. Bland de betydande donationer, som
makarna v.H. lämnat framförallt till
kulturella ändamål, märkes det 1920 till sv. staten
skänkta Hallwylska palatset (se d.o.). C.
Hallwylska palatset, vid Hamngatan i
Stockholm, uppfördes av I.G. Clason på 1890-talet
åt Walther och Wilhelmina v. Hallwyl, en
byggnad med spanska motiv av förnämt
utseende, vilken i det inre utsmyckades av Julius
Kronberg m.fl. Det donerades till Staten 1920
och innehåller utom det rika bohaget en
omfattande konstsaml., över vars 5 avd. (tavlor,
kinesiska föremål, europeiskt porslin, silver,
vapen) en vidlyftig, praktfullt utstyrd katalog
f.n. utarbetas. E. W.
Hallå’man, person, som i rundradio
meddelar lyssnarna programmet m.m. Beteckningen
beror därpå, att han i Sverige under radions
första tider med lystringsordet ”hallå”
påkallade deras uppmärksamhet.
Halm, benämning på gräsens och
baljväxter-nas strå och blad efter frösättningen. H.
utgör råmaterialet inom flera industrier men har
största betydelse för lanthushållningen, där
den användes till foder och strö (se d.o) åt
husdjuren. På gr. av sin hårda beskaffenhet,
fattigdom på näringsämnen och höga halt av
växttråd har h. lågt fodervärde men mycket
stor betydelse som bukfyllnad vid stallfodring
av hästar och idisslare. Av de olika
h.-sor-terna innehålla ärt-, vicker- och bön-h. el.
s.k. baljväxthalm mest näring. En
mellanställning intaga klöver-, gräs- och vårsädes-h.,
medan höstsädes-h., d.v.s. vete- och råg-h.,
äro minst näringsrika. Till en skandinavisk
foderenhet åtgå av baljväxt-h. 3,5 kg., som för
resp, vårsädes-h. och höstsädes-h. motsvaras
av 4 kg. och 5 kg. Havre-h. anses något bättre
än kornhalmen. H:s smältbarhet ökas icke
genom målning till mjöl. Lämpligast är att
utfodra h. i form av hackelse. Dock ges den
vanl. hel utom vid sörpning (se d.o.). För att
höja fodervärdet bereder man h. på olika sätt.
Genom kokning med natronlut framställes
lättsmält cellulosa med samma näringsvärde
som ren stärkelse. Härvid förstöras
emellertid allt råprotein och större delen av de
kväve-fria extraktivämnena. Inalles går hälften av
h:s torrsubstans förlorad. Den erhållna
cellulosan blandas vanl. med melass och går då
under benämningen h.-kraftfoder. Mindre
betydelse har metoden att upplösa h. med
saltsyra, varigenom råg-h. kan få samma
näringsvärde som havre-h. H.Fqt.
Halm, August, tysk tonsättare och
musikskriftställare (1869—1929), studerade bl.a. för
Rheinberger, var musiklärare i Wickersdorf.
Hallwylska palatset.
— 381 —
— 382 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
