Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halvnot - Halvorsen, Jens Braage - Halvorsen, Johan - Halvorsen, Otto - Halvparad - Halvparasiter el. hemiparasiter - Halvpermanent befästning - Halvrustning el. knärustning - Halvsaprofyter el. hemisaprofyter - Halvsiden - Halvskyld - Halvslag - Halvslut - Halvslutet verk - Halvsläkt - Halvspant - Halvspäckhuggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALVSPÄCKHUGGARE
ler hälften av enhetsvärdet el. helnoten. Ibland
blir h. räkneenhét i st.f. fjärdedelsnoten; se
Alla breve. F.S-l.
HaTvorsen, Jens Braage, norsk förf.
(1845—1900), anställd vid univ.-bibi, i
Kristiania 1883—98 (sedan 1895 ss. chef för dess
norska avd.), bekant för sitt stora
bibliogra-fiskt-biografiska verk ”Norsk
Forfatter-Lexi-kon 1814—80” (6 bd, 1881—1908, de sista bd
postumt utg. av H. Koht). W.N.
HaTvorsen, Johan, norsk dirigent,
tonsättare och violinist (f. 1864). Utbildad vid
konservatorierna i Stockholm och Leipzig samt
hos C. Thomson i Liège och A. Becker i
Berlin, verkade H. först ss. violinlärare i
Aberdeen och Helsingfors, var 1893—99
kapellmästare vid Den nasjonale scene i Bergen
samt ledde musikföreningen Harmoniens
konserter där; sedan 1899 kapellmästare vid
Na-tionalteatret i Kristiania, där han verkat
väckande både genom att med spellistan
införliva en rad av klassiska och nyare operor
och som ledare av symfonikonserter med
modernt betonade program. Ss. tonsättare har
H. skrivit verksam scenmusik till ett flertal
norska och utländska teaterstycken; särsk. må
musiken till det indiska dramat ”Vasantasena”
och tragedien ”Medea” framhållas ss.
betecknande för H:s fantasifulla och färgrika
orkesterspråk. Med vissa anklanger till Griegs och
Svendsens nationella tonkonst åstadkom H.
även norska rapsodier, symfonier, sviter samt
konsert för violin, körer och festuvertyrer
m.m. H. har även förtjänster ss. ypperlig
upp-tecknare av norsk folkmusik (”Slaatter”.
bearbetad av Grieg, op. 72). A.N.
HaTvorsen, Otto
Bahr, norsk jurist
och politiker (1872—
1923), cand. jur. 1896,
höjesteretsadvokat
1903, konservativ
medl. av Stortinget
sedan 1913, dess
president 1919—20 och
1922—23, stats- och
justitieminister 1920
—21 och mars—maj
1923. H. arbetade
tidigt i högerns
orga
nisation och i pressen samt blev efter valen
1918 partiets parlamentariske ledare. Th.
Halvparad, se H al vh a 11.
HalvparasiTer, bot. H. el. h e m i p a r a s
i-t e r kallas sådana på djur el. andra växter
levande parasiter (se d.o.), som på gr. av sin
klorofyllhalt äro i stånd att själva genom
assimilation bereda den för dem nödvändiga
nä
ringen, ss. mistel, höskallra, kovall m.fl. Dessa
upptaga från värdväxten endast vatten och
mineralämnen, varför de även benämnas
saltparasiter. Jfr Autotrofa växter. O.Gz.
Halvpermanent befästning, ett fästningsverk
med endast vissa delar permanent utförda i
fredstid och som först vid krigsutbrott avses
att fullbordas. A.W.G.
Halvrustning el. knärustning kallas
1600-talets krigarrustning utan stålbeklädnad
på nedre delen av benen, till skillnad från
helrustning med hel stålbeklädnad även på
underben och fötter. Jfr Rustning. G.W.F.
HalvsaprofyTer, bot. H. el.
hemisapro-f y t e r kallas växter, som till en del upptaga
sin näring ur dött organiskt material, till en
del på gr. av sin klorofyllhalt själva genom
assimilation bereda de för dem nödvändiga
organiska ämnena. H. äro t.ex. blågröna alger,
mossan Splachnum m.fl. Som h. betecknar man
även sådana växter, som under vissa
omständigheter tillfälligtvis kunna uppträda som
saprofy-ter (se d.o.). Jfr Autotrofa växter. O.Gz.
Halvsiden, vävnad i siden, men med varp. el.
inslag av annat material, ss. bomull el. ylle. 1.
Hal vsky Id, jur., egenskapen att vara
besläktad med en annan person, men så, att endast
Stamfadern el. stammodern är gemensam,
icke båda stamföräldrarna, d.v.s. den
gemensamma härstamningen återgår på
könsförbin-delser av stamfadern el. stammodern med 2
andra personer, icke, ss. vid helsläkt, med e n
annan. H. beaktas rättsligen, vare sig
härstamningen grundar sig på börd inom el. utom
äktenskapet, och likställes i regel med den
helskylde, så t.ex. i fråga om
äktenskapshin-der, jäv o.d. samt likaså beträffande arv.
Dock bör i sistn. hänseende beaktas dels
inskränkningen i oäkta barns arvsrätt, dels att
varje arvsberättigad icke tager annan el.
större lott än sin fader el. moder. Om en
avliden ärves av 3 helsyskon och 2 halvsyskon,
få de förra vardera %+Vio = 4/is och de senare
vardera ’/io av arvet. Ärves den döde av 2
halvsyskon, taga de % arvet var. E.K.
Halvslag, se Knutar.
Halvslut, mus., den verkan, som uppstår, då
på ett slutkraftigt tidsvärde av högre grad (4:de,
8:de el. 16:de takten) icke tonikan utan
dominanten inträder. F.S-l.
Halvslutet verk, ett fältverk med bröstvärn i
front och flanker men ej i ryggsidan, vilken
vanl. slutes endast med ett stormhinder. A.W.G
Halvsläkt, se Halvskyld.
Halvspant, skeppsb., insättes för lokal
förstärkning mellan ord. spant (se d.o.).
Halvspäckhuggare, Pseudo’rca cra’ssidens,
tillhör fam. delfindjur (se d.o.) bland
tandva
Uppslagsbok. XII. ___ 417 ___
14
— 418 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
