Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamdanider, släkt - Hamdi, Hamd-ullah Čelebi - Hamdi bej - Hamdismal - Hamel, Gerard Anton van - Hamelin, Octave - Hameln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMELN
991) stor berömmelse genom sina strider mot
bysantinerna och för frikostigt understödjande
av arabisk vetenskap och litteratur. Hans
sonson Sa’id ad-daula kämpade mot fatimiderna
understödd av bysantinerna, till dess han 1002
jämte sin gemål förgiftades av sin förmyndare
och svärfader Lu’lu’. G.O-r.
Hamdi, H a m d-u lläh C e 1 e b i,
osman-turkisk skald (1448—1509), ägnade sig först åt
juridiska studier och blev ämbetsman i Brussa,
där han fick tillfälle att ägna sig åt diktningen.
Hans mest bekanta verk är ”Jüsuf vä Zülejchä”
(”Josef och Potifars hustru”), 1491—92, delvis
en omarbetning av Firdausis och Djämis verk
med samma titel, men på samma gång
originellt och med inströdda lyriska partier. Bland
hans övriga verk märkes ”Lejlä vä Medjnün”,
en lyrisk bearbetning av ett i orientaliska
litteraturer ofta använt motiv. G.Jg.
Hamdi bej, Osman Edhem pascha Zadèh,
turkisk museiman (1842—1910), utbildade sig
ss. son till Edhem pascha (se denne) till
statsman, studerade i Paris juridik, politik och
konst (måleri), innehade sedan i sitt fosterland
flera viktiga poster, slutl. från 1882 som chef
för det då nyskapade Ottomanska museet.
Detta blev under hans ledning ett av de
förnämsta i världen; särsk. berömda äro de
grekiska sarkofager, som genom hans energi
uppgrävts och ditförts från Mindre Asien och
Syrien. H. utgav 1883 ”Le tumulus de
Nim-rod-Dagh” samt (jämte Th. Reinach) 1892—96
”La nécropole royale de Sidon”. E.W.
Hamdismal (isl. Hamöismål), den sista av
sångerna om gjukungarna i d.ä. Eddan. Den
skildrar först (liksom Gudrunarhvot), huru
Gudrun eggar sina söner, den häftige och
vildsinte Hamder och den kloke Sorle, att
hämnas på konung Jormumek, därför att denne
låtit trampa sin maka Svanhild, Gudruns dotter,
till döds av hästar. På färden till denne döda
de sin halvbror Erp (Gudruns son med Jonakr),
vilket kom att vålla deras undergång. I
Jor-mumeks sal uppblossar striden; Jormumek
såras men dör ej. ”Av vore nu huvudet”,
utbrister Hamder, ”om Erp levat”. Bröderna
stenas; vapen bita ej på dem. — Dikten, som
föreligger i en ganska ofullst. form, är avfattad
på mälahåttr- några strofer i fornyrdislag (och
IjoÖahåttr) äro ursprungligen sannolikt
brottstycken av andra kväden (i ett prosastycke
kallas dikten också ”det gamla H.”). Den
utmärker sig för ypperliga personkarakteristiker.
Dess huvudform är säkerligen av hög ålder. E.H.
Hamel, Gerard Anton van, holländsk
rättslärd (1842—1917), prof, i straffrätt i
Amsterdam 1880, grundade 1889 jämte F. v. Liszt
Internationale kriminalistische Vereinigung.
Efter avsked från professuren 1910 var H.
medl. av generalstaterna. E.K.
Hamelin [amla’], Octave, fransk tänkare
(1856—1907). Med utgångspunkter i Ch.
Re-nouviers filosofi och starkt påverkad av Kant
och Hegel har H. utvecklat en ”integral
rationalism”, vilken betraktar den vanliga
empirismen ss. ett blott provisoriskt tänkesätt och
överallt vill fullständiga den analytiska
metoden med en syntetisk. H:s huvudarbete är
”Es-sai sur les éléments principaux de la
représen-tation” (1907), vartill sluta sig gedigna
monografiska arbeten över Aristoteles, Descartes
och Renouvier (”Le système de Renouvier”,
1927, utg. av Mouy). Till H:s lärjungar
räknas R. Le Senne och D. Parodi. A.N.
Hameln, stad i prov. Hannover, Preussen,
vid Weser; 25,649 inv. (1925). H. har en
ålderdomlig prägel. Den gamla mynstern i tidig
gotik har återställts på 1870-talet. Bland de
talrika renässanshusen (av sten el. korsvirke)
märkes det från 1602 stammande
Rattenfänger-haus, ett elegant gavelhus; vidare Rattenkrug
1509 samt Hochzeitshaus från 1610. Rådhuset
blev ombyggt på 1760-talet. Bland H:s
industriella produkter märkas maskiner, papper,
läder, automobiler, textilvaror m.m. H. har
stora kvarnar, skeppsbyggen, hamn och
fisk-odlingsanstalt. [E.S-z.];E. W.
Rattenfängerhaus i Hameln. 1602.
— 437 —
— 438 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
