HAMMARINUS till utpräglat hammarformat hos olika arter och utvecklingsstadier, ögonen sitta i spetsen av dessa utbuktningar. Spruthål saknas. De föda levande ungar, ända till 39 på en gång. Huvud av hammarhaj, sett underifrån. H. omfattar blott släktet Sphyrna (Zygæ'na). S. ma'lleus, hammarhajen, blir 2—3,5 m. lång, är ovan brunaktig, undertill gråvit, förekommer i varmare hav men anträffas ibland i farvattnen runt Storbritannien. N.R-n. HammarFnus, Samuel Benedicti (Bengtsson), präst (d. 1665), student i Uppsala 1620, komminister i Klara församling, Stockholm, 1630, fil. mag. i Uppsala 1639, drottningens hovpredikant och kyrkoherde i Klara 1647, tillika i Bromma 1649. Då H. såg, att hans piga i sinnesförvirring hängt sig, skar han själv ned liket, vilket ålåg bödeln; han dömdes härför till avsättning från sina prästerliga tjänster 1663. Efter H. är Mästersamuelsgatan i Stockholm uppkallad. Jfr Hammarberg. C.V.J. Hammarkind, hd i Östergötlands län, mellan Söderköping och Slätbaken i n. och Smålandsgränsen i s.; omfattar socknarna V. Husby, Drothem, Skönberga, Mogata, Börrum, Skäll-▼ik, S:t Anna, Gryt, Valdemarsviks köping och Ringarum; 1,021,07 kvkm., därav 973,61 land; 17,301 inv. (1931; 18 inv. pr kvkm.); 222,04 kvkm. åker (1927; 22,8% av landarealen), 506,42 kvkm. skogsmark. Närmast s. om Slätbaken—Asplången är H. en svagt kuperad bördig slättbygd; den övriga delen av häradet är ett småbergigt skogsland med smärre odlade slätter och ganska trånga dalar. Kusten är en väl utbildad skärgårdskust. Berggrunden består av gnejser, leptiter (järnmalms-förande), graniter och grönstenar. De lösa jordlagren utgöras av lera och sand på lägre, av morän på högre nivå. 1920 levde 58,7 % av jordbruk med binäringar (l,s% av fiske, 1,3% av skogsbruk), 20,i % av industri och hantverk (mässingsverk vid Gusum, gruvdrift vid Nartorn, läderindustri m.m. i Valdemars-vik). H. tillhör Norrköpings fögderi, Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga samt (med undantag av V. Husby, som hör till Bankekinds kontrakt) Hammarkinds kontrakt, Linköpings stift. Karta se Östergötland. J.C. Hammarkinds kontrakt i Linköpings stift, omfattar 7 pastorat: Söderköping och Skönberga; Mogata och Skällvik; S:t Anna och Börrum; Gryt; Ringarum; Valdemarsvik; Drothem 19,258 inv. (1931). J.C. Hammarkinds, Stegebergs och Skärkinds domsaga omfattar Hammarkinds och Skärkinds härader, Östergötlands län; 22,400 inv. (1931). 1 tingslag; tingsställe: Söderköping. J.C. Hammarklave'r, mus., äldre namn på det moderna klaveret, pianofortet, på vilket man tack vare hammarmekaniken efter behag kan spela starkt el. svagt. Se Klaver. Hammarland, svensktalande kommun på v. Åland, Finland; 126 kvkm.; 2,198 inv. (1929). J.C. Hammarlund, Emil, tidningsman, politiker (1853—1910), folkskollärare 1874—84, ägnade sig därefter åt politiken, liberal riksdagsman i A.k. 1885—87 och 1891—1908, i F.k. 1909—10, där han var den sv. folkskolans främste talesman. Även ss. stadsfullmäktig i Stockholm (sedan 1904; ordf. 1907) nedlade H. ett högt skattat arbete. H. grundade 1881 ”Sv. läraretidning” och skapade härigenom ett sammanhållande organ för Sveriges folkskollärarekår; därjämte utgav han flera barntidn. och saml. ”Barn-bibl. Saga”. W.N. Hammarlunda, s:n i Frosta hd, Malmöhus län, vid Kävlingeån ö.n.ö. om Lund; 23,17 kvkm., därav 22,97 land; 1,009 inv. (1931; 44 inv. pr kvkm.). En del av H. (0,24 kvkm., 80 inv.) tillhör Löberöds municipalsamhälle. 19,u kvkm. åker (1927; 83,3% av landarealen), 0,7i kvkm. skogsmark. Kyrkan är en av landets vackraste och intressantaste från d.ä. medeltiden; den romanska prägeln är väl bibehållen. En dekorativ bågfris å absiden vittnar om nära samband med Lunds domkyrka — 471 — — 472 —