Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammarlunda - Hammarlöv - Hammarsebo revirdel - Hammarsjön, Helgasjön - Hammarskatt - Hammarskifte - Hammarskjöld, ätt - Hammarskiöld, 1. Peder - Hammarsköld, 2. Lorenzo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMARSKJÖLD
Kyrkan har rundtorn, vars befästningskaraktär
ännu är tydlig. I det inre finnes vackra
träarbeten från renässansen (predikstolen
daterad 1636). — Egendomar: Löberöd och
Kri-stinetorp. — Pastorat: Harlösa och H., Frosta
kontrakt, Lunds stift. J.C.; E.W.
Hammarlöv, s:n i Skytts hd, Malmöhus län,
n.n.v. om Trälleborg; 10,65 kvkm., därav 10,55
land; 605 inv. (1931; 57 inv. pr kvkm.); 9,89
kvkm. åker (1927; 93,7% av landarealen),
ingen skogsmark. Kyrkan har sin romanska
karaktär väsentligen bibehållen; den har ett
runt torn, krönt av två trappgavlar.
Triumfbågens vederlag äro prydda av vilande
djurfigurer av Lundadomens lejontyp. —
Pastorat: H., V. Vemmerlöv, Gylle och
Kyrkokö-pinge, Skytts kontrakt, Lunds stift. J.C.;E.W.
Hammarsebo revirdel, adress Möckhult,
tillhör Smålands distrikt och omfattar delar av
Handbörds och Stranda härader av Kalmar län.
Areal (1929): statsskogar 10,601 har, varav 8,435
produktiv mark; övriga allmänna skogar 1,465,
resp. 1,191 har. 1929 års avverkning å
statsskogar 25,952 kbm. Reviret är delat i 3
be-vakningstrakter. E.S.-P.
Hammarsjön, Helgasjön, grund sjö
invid och s.ö. om Kristianstad, 0,6 m.ö.h.,
ge-nomflytes av Helgeån. J.C.
Hammarskatt kallas den avgift till Staten,
som utöver tackjärnstionde (se d.o.) vid järnets
framställning skulle erläggas vid järnets
förädling vid stångjärnshamrar. Redan under
Gustav Vasa erlades h. 1683 reglerades h. så,
att av frälsehamrar skulle erläggas hälften mot
vad ofrälse hade att betala. 1695 nytaxerades
verken, och h. bestämdes till 1 % av
tillverkningen, lika för frälse och ofrälse. Adeln
betingade sig sedermera rätt till visst s.k.
över-smide. 1803 bestämdes h. till 2 % för nya
härdar (upphävt 1846). H. utgick i regel in
natura. Den nedsattes 1857 till hälften och
upphävdes 1860. A.Vr.
Hammarskifte, rättshist., är ett i våra
landskapslagar använt uttryck för
ägoförhållandena i en by före solskiftet. Forskarna äro ej
ense om ordets betydelse. De flesta ha antagit,
att h. inneburit en gammal och mindre
noggrann delning av tomterna i en by och av dess
övriga ägor, som i motsats till tegarna i
sol-skiftade byar lågo om varandra utan någon
bestämd ordning. På gr. av Upplandslagens ord
om by ”i hambri och i forni skipt” ha h. och
fornskifte ansetts vara samma sak. Men å
andra sidan har gjorts gällande, att det gamla
sv. kartmaterialet uppvisar två slags
ägofördelningar i byarna, dels oregelbundna,
blockfor-miga ägofigurer och dels långsmala,
jämnbreda, regelbundna tegar, som fördelats på
går
darna efter lottning (fornskifte), efter
bolindel-ning (bolskifte) el. efter tomtläge (solskifte).
Enl. denna uppfattning skulle ”by i hambri”
ha de blockformiga ägorna, som urspr. skulle
ha varit enskilda intagor på den samfällda
bymarken. Under sådana förhållanden skulle h.
ej vara något egentligt skifte i juridisk
bemärkelse. — Litt.: G. Thulin, ”Historisk
utveckling af den sv. skifteslagstiftningen” (1911); H.
Forssman, ”Om skifte och annan jorddelning i
by” (i ”Sv. lantmäteriet 1628—1928”, 2, 1928);
A.G. Fontell, ”Anteckningar och aktstycken
rörande forn-, sol- och hammarskiftet i
Finland” (i ”Fennia”, 52, 1928); G. Nordholm,
”Geografiska studier över de nordeuropeiska
byarnas grundformer” (i ”Sv. geografisk
årsbok”, 1931). G.N.
Hammarskjöld, ätt, adlad 1607 med
nedan-nämnde H.l). Vissa släktmedl. ha skrivit sig
Hammarsköld el. Hammarskiöld.
Jfr släktöversikten sp. 475—476. — Litt.: Nina
H., ”Ätten H.” (1915). C
1) Peder Michilsson Hammarskiöld,
krigare (o. 1560—1646), var 1579 ryttare,
kämpade vid Stångebro
på Sigismunds sida
och begav sig efter
slaget till Polen men
övergick sedermera
till Karl IX, blev 1606
ryttmästare, 1610
överste och 1611
ståthållare på Borgholm,
som han under
vintern framgångsrikt
försvarade mot
danskarna. I juni 1612
måste dock H. för
överlägsna krafter kapitulera men försvarade
sedermera Tjust mot danskarna. 1621 var
H. i slottsloven i Kalmar, 1622 och 1627 fick
han åter Ölands försvar sig anförtrott.
Återstoden av sitt liv tillbragte H., som vid flera
tillfällen blivit svårt sårad, på sin gård. P.S.
2) L o r e n z o Hammarsköld, förf.
(1785—1827), fil. mag. 1812 i Uppsala, e.o.
amanuens vid Kungl. bibi. 1806, l:e amanuens
1811, bibliotekaries titel 1826; notarie i
Bok-tryckerisocietén. H. var tidigt en typisk
representant för Sturm und Drang (se d.o.),
svärmande för Rousseau, Werther, tyska
riddarro-maner och även Wilh. Meister, varom hans
ungdomsbrevväxling vältaligt vittnar. 1804
gjorde han bekantskap med Schleglama,
Nova-lis och Tieck och blev nu en förespråkare för
nyromantiken. Han hörde till stiftarna av
sällsk. V.V. (Vitterhetens vänner) i Uppsala,
föregångaren till Nya skolans Auroraförbund.
— 473 —
— 474 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
