Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammerich, 2. Martin - Hamerik, 3. Asger Hamerik - Hammerich, 4. Holger - Hammerich, 5. Angul - Hamerik, 6. Ebbe - Hammerless - Hammer-Purgstall, Joseph von - Hammersborg - Hammershaimb, Venceslaus Ulricus - Hammershus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMERLESS
H. 1841 docent i sanskrit vid univ. men ägnade
sig snart helt åt ledningen av Borgerdydskolen
i Kristianshavn, vars högt ansedde styresman
han var 1842—67, då han ärvde herrgården
Iselingen vid Vordingborg. H. har övers.
Kali-dasas ”Sakuntala” (1845) och bl.a. utg. ”Svenske
Læsestykker” (1859), ”Ewalds Levnet” (1860),
”Danske og norske Læsestykker” (1866). V.K-r.
3) AsgerHamerik, son till H. 1),
tonsättare (1843—1923), studerade i Berlin hos
Bülow och i Paris
hos Berlioz, var 1871
—98 direktör för den
musikaliska avd. vid
Peabody inst. i
Baltimore, varefter han
bosatte sig i
Köpenhamn. H. skrev en
rad operor:
”Tovelil-le”, ”Hjalmar og
Ingeborg” (skriven i
Paris), ”La vendetta”
(skriven i Italien
och uppförd i
Mi
lano 1870), ”Der Wanderer” (1872), vidare
symfonier, körverken ”Jödisk Trilogi” och
”Kristlig Trilogi”, Requiem, kantater,
kammarmusik och 6 nordiska sviter för orkester. E.A.
4) Holger Aagaard H., son till H.2),
ingenjör och politiker (1845—1915). Efter examen
från Polyteknisk Læreanstalt i Köpenhamn
praktiserade H. 1871—74 i U.S.A. och ägnade
sig vid hemkomsten åt järnvägsbyggnad. Han
ledde byggandet av ett par privatbanor och
framlade de i stort sett genomförda förslagen
till ordnande av bangårdsförhållandena i
Köpenhamn samt frihamnen där. H. var från 1890
till sin död led. av Folketinget. v.S.
5) Angul H., son till H. 1),
musikhistoriker (1848—1931), urspr. anställd i
Statsanstal-ten for Livsforsikring; intresserade sig
samtidigt starkt för musik (violoncell hos
Rüding-er och Fr. Neruda) och musikhistoria, skrev
efter studier i utlandet ”Musiken ved Christian
den IV:s Hof” (1892) och var 1896—1922
docent i musikhistoria vid univ. i Köpenhamn.
H. författade dessutom ”Bronzelurerne i
Nationalmuseet i Köbenhavn” (1893), ”Studier over
isländsk Musik” (1900), ”Musikmindesmærker
fra Middelalderen i Danmark” (1912; häri bl.a.
sekvenser från domkyrkan i Lund) och ”J.P.E.
Hartmann” (1916); sina studier över dansk
musikhistoria samlade han i ”Dansk
Musik-historie indtil ca. 1700” (1921). H. var mycket
intresserad av gamla musikinstrument och
grundläde jämte C. Claudius musikhistoriska
museet i Köpenhamn, vars ledare han var från
1898. I sin ungdom var H. musikanmälare vid
olika tidn. och tidskr. I Danmark har H. röjt
väg för musikforskningen och genom sitt
initiativ fått ämnet infört vid univ.; under de
sista åren av sin ämbetstid utbildade han den
generation av musikhistoriker, som nu verkar
i Köpenhamn. E.A.
6) EbbeHamerik, son till H. 3),
tonsättare (f. 1898), elev av sin far och Frank van
der Stucken, debuterade 1919 som dirigent i
Köpenhamn, där han en kort tid var
musikassistent vid Det kongelige Teater; 1927—31
dirigent i Musikföreningen i Köpenhamn. H.
har skrivit operan ”Stepan” (1924), sånger,
kammarmusik, fantasi och fuga för piano,
”Sommer” för baryton och orkester, orgelverk
m.m. E.A.
Ha’mmerless (från eng.), jaktgevär (se d.o.)
utan yttre, synliga hanar.
Hammer-Purgstall [pork-], Joseph von,
friherre (1835), österrikisk orientalist (1774—
1856), hade bl.a. som legationssekreterare i
Konstantinopel (1802—07) förvärvat en
omfattande men ytlig kunskap i österländska språk
och blev 1817 hovråd och hovtolk i Wien. H.
var en flitig forskare, som trots en viss
ovetenskaplighet genom sina talrika arbeten,
texteditioner och övers, från arabiska, persiska och
turkiska språken varit av stor betydelse för
kännedomen om orientalisk litteratur. Han
utgav jämte Rzewuski ”Fundgruben des Orients”
(6 bd, 1810—19), hans övers. ”Diwan des Hafis”
(1812) har inspirerat Goethes ”West-östlicher
Diwan”, och dessutom äro att nämna
”Ge-schichte des osmanischen Reiches” (10 bd,
1827—35) och en ofullbordad
”Literaturge-schichte der Araber” (1850—56). G.O-r.
Ha’mmersborg, stadsdel i Oslo (se d.o.).
Ha’mmershaimb, Venceslaus Ulricus,
färöisk språk- och folkminnesforskare (1819—
1909), kyrkoherde på Färöarna 1853, prost för
Färöarna 1867—78, kyrkoherde på Själland
1878—97. H. lade en fast grund för det färöiska
språkets rättskrivning, liksom han också kan
betraktas som den färöiska prosalitteraturens
skapare. Vid sidan av ypperliga folklivsbilder
har han bl.a. utg. ”Færöske Kvæder” (1851—55)
och ”Færösk Anthologi” (1886—91) samt
kraftigt bidragit till S. Grundtvigs och J. Blocks
saml. av färöiska kväden, ”Corpus carminum
færoensium” (ännu outg.). Han har dessutom
nedlagt stora förtjänster i fråga om ordnandet
av Färöarnas skolväsen. — Litt: Biogr. av E.
Mortansson (1916). E.H.
Hammershus, borgruin — den största i
Norden —, belägen på ett begränsat klipparti av
Bornholms n.v. udde, 70—80 m. över havet.
Borgen tillhörde ärkebiskopen av Lund och
byggdes sannolikt vid 1200-talets mitt med ett
— 487 —
— 488 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
