Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammerdals tingslag - Hammeren - Hammerfest - Hammerich, släkt - Hammerich, 1. Frederik - Hammerich, 2. Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMERICH
Hammerdals tingslag i Jämtlands län, intill
gränsen mot n. Ångermanland och Lappland
(se kartan vid Jämtland), omfattar
socknarna Hammerdal, Gåxsjö, Ström med
Strömsunds municipalsamhälle, Alanäs och
Frostviken; 9,219,80 kvkm., därav 8,223,40 land; 17,901
inv. (1931; 2 inv. pr kvkm.); 78,64 kvkm. åker
(1927; l,o°/o av landarealen), 4,298,21 kvkm.
skogsmark. Sydligaste delen av H., där
berggrunden består i ö. av Revsundsgranit, i v. av
kambro-siluriska lager, är en relativt flack
skogs- och myrplatå på en höjd av 300—400
m.ö.h. N. om Strömsund, kring Ströms
vattu-dal och Flåsjön, blir terrängen högre och mera
kuperad; berggrunden utgöres här till största
delen av Ströms-kvarsit. I n.v. och längst i
n., inom Frostvikens s:n, börja höjderna nå
över skoggränsen och fjällen taga vid. De
lösa jordlagren utgöras huvudsaki. av morän;
dock förekomma rullstensbildningar, skiktade
ler och moavlagringar, avsatta i issjöar, i rätt
stor utsträckning. Bygden är till större delen
koncentrerad till Ammeråns dalgång, kring
Ströms vattudal och Flåsjön. 1920 levde
45,6% av befolkningen av jordbruk och
boskapsskötsel, 20,6 % av skogsbruk, 13,9 % av
industri och hantverk. H. tillhör Jämtlands
n. domsaga och Ströms kontrakt, Härnösands
stift. J.C.
Ha’mmeren, bergshöjd, som höjer sig brant
upp ur Östersjön på nordspetsen av Bornholm,
begränsad i s.ö. av en dalgång, som sträcker
sig från Sandvig mot s.v. till Sæne hamn och
i vilken den nästan rektangulära Hammer sö
(8 m.ö.h.), Bornholms största sjö, ligger. H.
är uppbyggd av en ljusröd granit och till större
delen beväxt med ljung samt når i Stejlebjerg
82 m.ö.h. Intill Hammer sö stort granitbrott.
J.C.
Ha’mmerfest, stad i Finnmark fylke, Norge,
på v. kusten av Kvalöy utanför Altefjord;
3,649 inv. (1930). H., som är jordens
nordligaste stad (70°40’ n.br.), driver ett stort
fiske (även vid Svalbard) och har talrika
tran-kokerier. . Livlig handel med n. Ryssland. H.
blev stad 1787 och hade 1801 endast 77
inv. S.
Ha’mmerich [-rik], dansk släkt, av vilken
vissa medl. skriva sig H a m e r i k.
1) Peter Frederik Adolf H.,
kyrkohisto-riker (1809—77), Cand. theol. 1830, mag. 1834,
prof, i kyrkohistoria
i Köpenhamn 1859.
Till sin teologiska
åskådning
grundtvi-gian, var H. som
kyrkopolitiker
konservativ. Han
tillhörde den äldre
romantiserande historikerskolan i
Danmark; bland hans
arbeten — de flesta
numera föråldrade —
märkas: ”Den kristne
Kirkes Historie” (1868—71; sv. övers. 1878—
80), ”Den hellige Birgitta og Kirken i Norden”
(1862—63; sv. övers. 1864), ”En Skolastiker
og en Bibeltheolog fra Norden” (1865). H.Bg.
2) Martin Johannes H., den föregåendes
bror, skolman och förf. (1811—81), Cand. theol.
1833, mag. 1836. Efter längre studieresor blev
Flygbild av Hammerfest.
— 485 —
— 486 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
