Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamn (sjöväsen) - Hamna - Hamnavgift - Hamnbassäng, Hamnbetjäning - Hamnbyggnadskonst - Hamndirektion, Hamndirektör - Hamneda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMNA
94 sv. kust-h. och 16 insjö-h. med högst %
av den beräknade kostnaden. 1913—30 har
statsbidrag utgått till 34 handels-h. med 2/s
och till 26 statsunderstödda fiske-h. med högst
90 % av kostnaden samt 30 statens fiske-h.
byggts och helt bekostats med statsmedel (jfr
Fiskehamn). Fr.E.
H. måste inrätta sig efter de för varje
tidsperiod normala, ekonomiska fartygstypernas
behov i olika hänseenden, icke minst med
avseende på inloppets och h:s djup. H., avsedda
för kusttrafik, behöva ofta ej mer än 3 m.
djup, medan trafiken på innan- och bihaven
erfordrar c:a 6 m. djup. Oceantrafikens stora
fartygsdimensioner fordra ännu större h.-djup,
c:a 9 m. vid lågvatten. I samma mån som
Suez- och Panamakanalerna fördjupats till
något över 12 m., ha de största ocean-h. skaffat
sig samma djup, så Hamburg, Antwerpen,
Southampton, Liverpool, New York, Boston,
Halifax, Quebec, Seattle, Tacoma, Sydney,
Ho-bart, Singapore och Hong-kong. Det största
djupet i Stockholms, Göteborgs och
Hälsingborgs h. är 10 m. Oceanfartygen bli allt större
(och färre); endast ett fåtal h. ha kunnat följa
med i utvecklingen och motsvara fartygens
behov. Oceantrafiken har därför blivit alltmera
koncentrerad. Kusttrafiken och
landsamfärdseln tvingas härigenom att i ökad utsträckning
konvergera mot de större h., som sålunda blivit
världstrafikens och världshandelns centra. De
ligga framförallt inom de tätast befolkade
delarna av jorden, där produktion och
konsumtion äro störst, samt i regel vid el. ett stycke
innanför mynningarna av de stora segelbara
floderna (t.ex London, Hamburg, New York
m.fl.). I nedanstående tab. (efter E. Fels, ”Das
Weltmeer in seiner wirtschafts- und
verkehrs-geographischen Bedeutung”, 1932) angives för
några av de största handels-h. det
sammanlagda nettotonnaget på ankomna och avgångna
fartyg i havstrafik 1929 (för Hong-kong,
Bue-nos Aires och Montevideo 1928).
mill. ton
New York ...... 24,4
Antwerpen .... 20,s
London ........ 20,t
Rotterdam ..... 21,s1)
Hamburg ....... 20,o
Hong-kong .... 18.»
Shanghai ...... 17,»
mill. ton
Kobe ........... 14,t
Liverpool ..... 14,»
Marseille ..... 12,»
Buenos Aires .. 11,i
Montevideo .... 11,o
Yokohama .... 10,«
1) Kusttrafiken medräknad.
Colombo, Cherbourg och Southampton ha ett
mycket stort tonnage, men detta beror på att
de i stor utsträckning äro passagerar-h. J.C.
Hamna (fsv., eg. årtullsband), under
forntiden i Norden ett mindre område av skeppslaget
med åliggande att för fullgörande av
ledungs-plikten ställa och utrusta en man å
ledungs-skeppet. E.K.
Hamnavgift (hamnpenningar,
hamnumgäl-der), avgift för begagnande av hamn, utgår dels
för fartyg, dels för varor, som lastas el. lossas
i hamnen. På gr. av hamnarnas olika
anläggnings- och förvaltningskostnader m.m. är det
ej möjligt att tillämpa enhetliga h. för hela
landet, utan för varje hamn gälla särskilda, av
K.m:t för viss tid fastställda taxor. Närmare
föreskrifter finnas i k.f. ang. taxor å h. (”Sv.
författningssaml.”, 1907; n:r 137). Vhgn.
Hamnbassäng, Hamnbetjäning, se Hamn.
Hamnbyggnadskonst. Redan under första
årtusendet före vår tidräkning blomstrade
handeln vid Medelhavets kuster, där behovet av
med konst skyddade hamnar gjorde sig starkt
gällande och även kunde tillfredsställas på ett
i betraktande av dåtidens hjälpmedel mycket
gott sätt. Sålunda utfördes skyddande
vågbry-tare av utfyllda stenblock under vattenytan och
över densamma av murverk i råa el. huggna
block, murade ant. utan murbruk, s.k. kallmur,
el. med bruk, s.k. brukmur, el. även av betong,
bestående av stenskärv, kalk och puzzolan (se
d.o.), som gjorde murbruket hydrauliskt, d.v.s.
motståndskraftigt mot vattnets lösande
inverkan. Betongblandningen stampades i formar
av trä, vilka efter betongens hårdnande
borttogos. För lastning och lossning funnos
bryggor av trä men även av sten. Bland forntidens
mest bekanta hamnar må nämnas Tyrus och
Sidon i Fenicien, Alexandria och Kartago på
Afrikas n.-kust, Ostia utanför Rom i Tiberns
mynning, numera efter kustens utflyttning
genom uppgrundning belägen 4 km. från havet,
Misene i Neapelbukten, använd av Roms
krigs-flotta. Dessa forntidens hamnar voro avsedda
för den tidens fartyg med endast 1,5 å 2 m.
djupgående. Efter romerska rikets fall
minskades under medeltiden sjöfarten, och
hamnarna fingo förfalla för att först mot
medeltidens slut uppnå en förnyelse genom de nya
sjömakterna Genua och Venedig och byggandet
av dessas hamnar, snart följda av nya hamnar
å det övriga Europas kuster ända upp i
Östersjön, där det 1241 i Hamburg och Lübeck
grundade Hansaförbundet behärskade handeln och
senare utvidgade sin verksamhet till snart sagt
Europas alla större hamnar och även till vårt
land med Visby som huvudhamn. Under nyare
tiden i sht under 1800-talet efter ångfartygens
införande har hamnväsendet snabbt utvecklats
till sin nuv. höga ståndpunkt. Se Hamn.
Fr. E.
Hamndirektion, Hamndirektör, se Hamn.
Hamneda, s:n i Sunnerbo hd, Kronobergs län,
s.s.v. om Ljungby kring Lagan; 129,24 kvkm.,
därav 122,54 land; 1,333 inv. (1931; 11 inv. pr
kvkm.); 16,33 kvkm. åker (1927; 13,3% av
land
— 495 —
— 496 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
