Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamsun, Knut - Hamtramck - Hamulus - Hamun-i-Helmend - Hamza al-Isbahani - Han (härader) - Han (flod) - Han (dynasti) - Hanafiter - Hanako, Ohta - Hanaskog - Hanau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANAU
Glæde” (1912) prisas det enkla, arbetsfyllda
livet och kallas barnen den sista glädjen. I
”Börn af Tiden” (1913) och ”Segelfoss By”
(1915) ges en bred samtidsskildring av den
nya tidens inträde i Nordland, dess sociala
och ekonomiska konsekvenser,
herrgårdskul-turens undergång för amerikansk
företagaranda och amerikaniserat nöjesliv, uppburet av
den framväxande proletära
arbetarbefolkningen. 1917 flyttade H. söderut till Larvik.
S.å. utkom ”Markens Gröde”, som i skildringen
av nybyggaren Isaks strävsamma odlingsarbete
ger det fullödigaste uttrycket för diktarens nya
inställning till livet, hans höga uppskattning
av bondens uppbyggande verksamhet,
mästerverket i hans senare produktion, vilket 1920
bragte honom Nobelpriset. 1918 förvärvade H.
gården Nörholm i Aust-Agder, där han sedan
delat sin tid mellan nyodling och diktning.
”Konerne ved Vandposten” (1920) är en besk
satirisk småstadsskildring, ”Siste Kapitel”
(1923), som har till miljö ett sjukhem, röjer
åter H:s intresse för förgängelsen och döden;
i folklivsskildringarna ”Landstrykere” (1927)
och dess forts. ”August” (1930), som bygga
på ungdomsminnen från Nordland, är tonen
åter mera lätt och fri. — H:s skrifter ha
upprepade gånger utgivits i samlad uppl., senast
1929 (14 bd). I sv. övers, finns ett urval av
H:s viktigaste verk (1920—27). — Litt.: J.
Landquist, ”K.H.” (1917, ny uppl. 1929); C.D.
Marcus, ”K.H.” (1926); E. Skavlan, ”K.H.”
(1929); W.A. Berensohn, ”K.H.” (s.å.); ”K.H.
Festskrift Vs 1929” (s.å.). H.E.
Hamtramck [hä’mträmk], stad i U.S.A., se
Detroit.
Ha’mulus, hakformat benutskott 1) från
kilbenets i ansiktskraniets djup belägna,
nedåt-riktade utskott; kring h. passerar en muskel
från skallbasen till mjuka gommen på samma
sätt som en lina i vinkel kring en blockskiva;
2) på hakbenet i handloven. A.-U.
Hamun-i-Helmend [-mö’n-], saltsjö på
gränsen mellan Persien och Afganistan, omgiven av
öknar; har starkt växlande vattenstånd. O.P.
Hamza al-Isbahani (fla’mza al-Isbahä’ni),
arabisk filolog och historiker av persisk börd
(död o. 966). H:s flesta skrifter voro av
filologisk art, men den mest bekanta är hans
annaler, ”Hamzæ Ispahanensis Annalium libri
X”, ed. I. M. E. Gottwaldt (1844), med latinsk
övers. (1848). G.O-r.
Han, härader i n. Jylland, se Vester Han
och öster Han.
Han, flod i Kina, se H a n-k i a n g.
Han (dynasti), se Kina, historia.
Hanafi’ter, anhängarna av den av Abu
Ha-nifa (se denne) grundade skolan av den
sun-nitiska islam, vars lära närmare utformats av
hans lärjungar Abu Jusuf och asch-Schaibani.
H. ha varit talrikast i kalifatets ö. delar, fått
absolut överhand i osmanska väldet och
utgöra i Centralasien och Indien majoriteten av
sunnitiska muhammedaner. G.O-r.
Hanako, O h t a, japansk skådespelerska (f.
1882), vann tidigt ett namn i den klassiska
repertoaren i Tokyo, företog 1905 en europeisk
turné och besökte då även Stockholm, där
hon bl.a. spelade Akoya i ”Harakiri”, samt
har sedan 1908 upprepade gånger med stor
framgång uppträtt i London. G.K-g.
Hanaskog, gods i K viinge s:n, Kristianstads
län, 12 km. n. om Kristianstad; utgör 10 mtl;
1,050 har, varav 250 åker; taxeringsvärde %
mill. kr. Huvudbyggnaden är av tegel i 2 vån.
från 1854. H., som nämnes redan 1308, kom
1827 till ätten Wachtmeister och innehas
sedan 1891 av f.d. landshövding L. De Geer. Th.P.
Ha’nau [-au]. 1) Stad i Hessen-Nassau,
Preussen, i Wetterau vid Kinzigs inflöde i
Main; 38,918 inv. (1925). Särsk. n. delen av
H. har ålderdomlig prägel med krokiga gator
och många gamla byggnader samt rester av de
medeltida befästningarna och det forna
slottet. I rådhuset från 1537 är nu ett historiskt
museum inrymt. S. delen grundades 1597 av
vallonska och holländska reformerta
flyktingar; här ligga den vallonska kyrkan från
1600 och ett rådhus från 1733; ett monument
är rest över de här födda bröderna Grimm.
H. har betydande industri, bl.a. framställning
av bijouterivaror, diamantsliperier,
metallindustri, kemisk industri, läder-, tobaks- och
gummifabriker, pappersbruk m.m. Handeln
omfattar förutom industriens alster även trä,
droger, kolonialvaror, vin och spannmål. — Stad
1303, befäst 1528. Under 30-åriga kriget
strid-de svenskarna och de kejserliga om H.; vid
H. besegrade Napoleon 30—31 okt. 1813
österrikarna och bajrarna. [E.S-z;B.]
2) Staden H. med kringliggande områden
var från 1100-taIet grevskap samt delades 1480
i H.-Münzenberg i Wetterau och
H.-Lichten-berg. Det förra kom 1641 till sidolinjen
H.-Schwarzenfels och tillföll med dennas
besittningar 1642 H.-Lichtenberg och tillsammans
med detta 1736 Hessen-Kassel. 1803 blev H.
furstendöme och kom 1810 till storhertigdömet
Frankfurt, 1810 till Kurhessen. De senare
furstarna, resp, prinsarna av H. äro avkomlingar
till kurfursten Fredrik Vilhelm av Hessen och
hans gemål Gertrud, furstinna av H. Från 1866
tillhör H. Preussen. [B.]
— 509 —
— 510 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
