Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamsun, Knut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMSUN
Henrik Lund: Knut Hamsun. 1919.
indignation genom sina utfall mot diktare och
politiker. ”Redaktör Lynge” (1893) är ett föga
förtäckt angrepp på O. Thommesen, utg. av
”Verldens Gang”, som enl. H:s och många
andras mening svikit vänsterns sak. ”Ny Jord”
(s.å.) är en satir mot litteratörerna och
konstnärerna, som hålla till på Kristianias kaféer,
inbilska och kraftlösa. I ”Pan. Af Löjtnant
Glahns Papirer” (1894), där H. för första
gången förlägger handlingen till Nordland, sin
barndoms bygd, det tadelfria mästerverket
bland hans tidigare arbeten, får
samtidskriti-ken helt vika för tolkningen av natursvärmeri
och erotiska stämningar. Efter dessa
romaner, som fört H. till ledande plats bland de
yngre norska förf, och förvärvat honom ett
begynnande internationellt rykte, vände sig H.
till en annan diktart, dramat. ”Ved Rigets
Port” (1895), ”Livets Spil” (1896) och
”Aften-röde” (1898) bilda en trilogi, där H., åter med
tydlig anknytning till det aktuella, skildrar
ålderdomens förnedrande inverkan på
människorna genom att visa, hur den förvandlar
den unge revolutionäre idébäraren till en
förbenad spetsborgare, utan förståelse för det
unga och nya i tiden, ett tema, som H. gång
på gång med det självupplevdas intensitet
varierat i dikt, artiklar och föredrag. Det
erotiska problemet, som också beröres i trilogin,
har H. finast, om också icke djupast,
behandlat i ”Victoria” (1898), ett av hans mest
uppskattade verk. 1898 fick H. statsstipendium
och besökte Finland, Ryssland, Persien och
Turkiet. Reseintrycken återfinnas i ”1
Æven-tyrland” (1903) och i ”Under Halvmaanen”
(i ”Stridende Liv”, 1905). Liksom en gång
Heidenstam tjusades H. av österlandets
kon-templativa ro, som han sätter i kontrast mot
Västerlandets amerikanisering. Efter 20 år
besökte H. 1900 åter Nordland, upptagen av ett
stort verk, versdramat ”Munken Vendt” (1902),
en bred, romantisk Nordlandsskildring från
slutet av 1700-talet, formellt påverkad av Ibsens
”Peer Gynt”; huvudpersonen, den frie,
trotsige, naturälskande kvinnotjusaren, är en
variant av hans första böckers hjälte. 1903
utgav H. utom ”1 Æventyrland” en saml.
skisser, ”Kratskog”, och det historiska
skådespelet ”Dronning Tamara”, H:s minst personliga
verk. H. hade allt emellanåt framträtt som
poet. Sami. ”Det vilde Kor” (1904), som
innehåller naturstämningar, hyllningsdikter, bl.a.
den ståtliga till Björnsons 70-årsdag 1902, och
litterära satirer, gav honom plats bland Norges
främsta lyriker. Några dikter i kåserande ton
ha haft stor betydelse för yngre norsk lyrik,
framförallt Wildenwey. ”Sværmere” (1904) är
en munter, lekande Nordlandsberättelse.
”Stridende Liv” (1905) innehåller berättelser och
skisser. H. hade i dikt och uttalanden
oupphörligt hävdat ungdomens rätt gentemot de
gamla; att själv känna sig åldras blev honom
länge svårt. Det vanskliga var ”at klare den
skjæbnesvangre Övergång til Ålderdomen paa
en vakker og stille Maate”. Ur dessa
upplevelser framgingo ”Under Höststjernen” (1907)
och ”En Vandrer spiller med Sordin” (1909),
fulla av fina naturstämningar och analyser av
en åldrande mans kärleksliv. H:s diktning
ändrar vid denna tid karaktär. Om i de första
arbetena i centrum för hans skaparkrafts
intresse stått en enstaka gestalt, föga varierad
från bok till bok, bli nu hans romaner breda
skildringar med ett myller av personer. Den
subjektivt lyriska framställningen ersättes av
en objektivt episk. Handlingen förlägges
nästan genomgående till Nordland. Den första
frukten av denna nyorientering är
bonderomanen ”Benoni” (1908) och dess forts. ”Rosa”
(1909). I skådespelet ”Livet i Vold” (1910)
återgick H. till gammal miljö och gammalt
motiv, människans kamp mot åldrandet.
Nord-norge och bondelivet fängslade alltmer H:s
intresse. 1911 köpte han en gård i Hammaröy,
nära det forna föräldrahemmet. Han ägnade
sig med iver åt gårdens skötsel och upplevde
härunder en ny produktiv period. I ”Den siste
— 507 —
— 508 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
