Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handel - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDEL
mål, som från Amsterdam, Europas centrala
spannmålsmarknad, avsattes framförallt på
Sydeuropa, skeppsvirke, tjära, järn och koppar
samt såldes engelska tyger, kolonialvaror, vin,
salt, var ryggraden i deras ekonomi. Av det
holländska tonnaget 1670 (600,000 ton) gick Va
i Östersjötrafik; 1600—09 var 60 °/o av de
fartyg, som passerade Öresund, holländska, 1610—
19 85%. Från c:a 1600 trängde holländarna
in på Indiska oceanen; på 50 år hade de tack
vare sin starka kapitalkraft trängt ut
portugiserna på den ostindiska h. Det indiska h.-väldet
byggdes upp av det 1602 grundade Ostindiska
kompaniet (se d.o.). Av tonnaget 1670 gick %
i transocean h Med centralställningen i varu-h.
följde även penning- och aktie-h. Holländarna
blevo Europas bankirer. Procentuellt hade
Hollands andel i världs-h. gått tillbaka vid
1700-talets mitt, beroende på de övriga
nationalstaternas och främst Englands och Frankrikes
ökade egen-h., befordrad genom merkantilistisk
politik. I Östersjön, Medelhavet, där den
franska Levant-h. under slutet av 1600-talet åter
blev stark, och i Indien sökte dessa två nationer
systematiskt undantränga holländarna; krigen
blevo en kamp om h.-områden. I sht trängde
de fram i Amerika, som under 1500-talet endast
haft indirekt betydelse för världs-h. genom den
allmänna prisstegring, som de där brutna
mynt-metallerna medförde, men som genom
portugisernas plantagedrift i Brasilien, sedan de
bortträngts från Indiska oceanen, samt det
västindiska sockrets ökade efterfrågan under
1600-talet fick ökad betydelse. Vägen dit gick över
Västindien, på gr. av passadseglingen; dess öar
fingo därigenom stor h.-politisk betydelse.
Genom en serie fördrag (1654, 1703) lyckades den
engelska h. tränga in i det portugisiska väldet,
genom Jamaikas besättande och
asientofördra-get (se d.o.) i det spanska. Slav-h. råkade i
engelska händer, Liverpool blev dess centrum;
engelsk manufaktur avsattes i Afrika mot slavar,
vilka såldes i Amerika mot kolonialvaror, bland
vilka den brasilianska bomullen började spela
allt större roll Från 1700 blev h. på de
engelska kolonierna i Amerika viktig tack vare
sockrets, tobakens och bomullens ökade betydelse.
I långt större utsträckning än de indiska
betaltes de amerikanska kolonialvarorna med
manufakturer. Amerikanska kontinentens
betydelse i den engelska h. denna tid framgår av följ,
siffror: Englands h.-omsättning värderades
1802 till 72,8 mill. p.st., härav på Europa 39,4
mill., Amerika 23,s mill., Asien 8,7 mill.,
Afrika 1,8 mill. p.st. Denna utveckling gjorde
England, stärkande dess industri, till den
förnämsta h.-nationen vid 1700-talets slut.
London gick förbi Amsterdam som
kolonialmark
nad. Ett direkt slag mot den holländska h. och
fraktfarten var navigationsakten (se d.o.) 1651.
Englands h.-flotta, 1670 uppskattad till Ve av
den holländska, uppgick 1702 till 261,000 ton
och 1800 till 1,8 mill. ton. Delvis hade denna
expansion finansierats av holländare, som t.ex.
vid mitten av 1700-talet hade % av engelska
ostindiska kompaniets kapital.
De stora familjebolagen, karakteristiska för
stor-h. i Italien och Sydtyskland, avlöstes från
1600 av de privilegierade handelskompanierna,
som i blodiga strider med de spanska och
portugisiska kronkolonierna grundläde
väststaternas koloniområden. Distributionen av
kolonivarorna i Europa, sedan medeltiden förmedlad
genom mäss-h., började nu ske genom
varuauk-tioner samt nederlags-h. genom grossörer i de
stora omslagsorterna, i sht Amsterdam och
London. Denna koncentration medförde, att
konsignations-h., uppkommen visserligen redan
under medeltiden, vid vilken uppköpen skedde
genom kommissionär, blev regel. Däremot var
varubörsen denna tid endast svagt utvecklad.
Först på 1700-talet började kredit- och
bankrörelsen i England och ännu senare på
kontinenten att skilja sig från varu-h. (se
Penningväsen). Likaledes hade endast i de
stora världs-h :s-städernas gross-h. skilt sig från
detalj-h.; uppdelningen i branscher var ännu
svag. Varornas inbördes betydelse i h. framgår
av att vid 1700-talets slut utgjordes de största
posterna i Englands export av yllevaror
(26,5%), bomullsvaror (14°/o), järnmanufaktur
(7%) samt i importen av socker (16,6%), te
(7,3 %), spannmål (6,s%), lin (6,i%), bomull
(5,4%), kaffe (5,2%), trä (3,5%), smör, tobak,
hampa (2,3%). — Under 1800-talets förra hälft
befästes Englands centralställning inom h.
ytterligare; konkurrenskraften hos dess
textilindustri, främst bomullsindustrien, ökade, dess
kolonialvälde konsoliderades under
revolutionskrigen. Det gamla monopolistiska
kolonialsystemet föll definitivt sönder genom de
spanska och portugisiska koloniernas i
Sydamerika frigörelse. Indien, tidigare av
andra-rangsbetydelse för den engelska h., blev nu
en huvudmarknad för bomullsindustrien. 1850
köpte Indien mera bomullsvaror än något
annat land. 1842 öppnades den kinesiska
marknaden. London blev världs-h:s stora
om-slagsplats. Bomullsvarorna blevo Englands
största exportartikel (39 % av exportvärdet
1850). Industrialiseringen förändrade också
importens sammansättning: (1854) spannmål
14,7%, bomull 13,2%, trä 6,5%, socker 6,3%
Från mitten av 1800-talet kom h. att gripa
djupare in i samhällslivet än tidigare,
beroende på den genom de produktions- och kom-
— 527 —
— 528 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
