Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handel - Historia - Litt. - Handeldvapen - Tvåhandsvapnens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELDVAPEN
Länder Mill.
skandinaviska guldkronor Imp. i 0/0 av hela
handels-omsättningen
Nederländerna .. { Imp. Exp. 3,859,6 2,826,1 57,7
Norge | Imp. Exp. 962,3 683,0 58,5
Polen och Danzig { Imp. Exp. 1,113,1 1,022,2 52,1
Portugal { Imp. Exp. 467,3 158,2 74,7
Rumänien { Imp. Exp. 664,2 954,6 41.0
Ryssland1) { Imp. Exp. 1,365,3 1,242,7 52,3
Schweiz -j Imp. Exp. 1,850,7 1,446,7 56,2 _
Spanien ....... { Imp. Exp. 1,735,9 1,268,0 57,8
Storbritannien f och Nordirland.. 1 Imp. Exp. 20,159,1 12,996,4 60,8
Sverige { Imp. Exp. 1,602,0 1,556,4 50,7
Tjeckoslovakien . { Imp. Exp. 1,986,0 2,171,3 47,8
Tyskland { Imp. Exp. 11,381,4 9,432,2 54,7
Ungern { Imp. Exp. 682,2 566,8 54,7
Österrike { Imp. Exp. 1,593,7 1,055,8 60,1
Algeriet { Imp. Exp. 671,o 531,i 55,8
Egypten { Imp. Exp. 950,9 939,6 50,3
Sydafrikanska j unionen 1 Imp. Exp. 1,311,4 l,623,o 44,7
Argentina { Imp. Exp. 2,993,8 3,298,2 47,6
Brasilien J Imp. Exp. 1,529,9 1,727,5 47,o
Canada { Imp. Exp. 4,121,7 4,686,9 46,8
Chile { Imp. Exp. 572,8 849,9 40,3
Cuba | Imp. Exp. 952,8 1,141,4 45,6
Förenta staterna. { Jmp. Exp. 15,792,2 18,266,4 46,4
Mexico | Imp. Exp. 670,2 1,150,3 36,8
Peru { Imp. Exp. 269,2 410,o 39,6
Uruguay { Imp. Exp. 306,4 363,o 45,8
Britt. Indien .... { Imp. Exp. 3,254,4 4,651,3 41,2
Japan { Imp. Exp. 3,799,5 3,433,6 52,5
Kina { Imp. Exp. 2,990,5 2,474,2 54,7
Nederländska In-J dien 1 Imp. Exp. 1,422,5 2,414,2 37,1
Siam | Imp. Exp. 290,1 367,6 44,1
Australien { Imp. Exp. 2,655,9 2,437,8 52,1
Nya Zeeland .... { Imp. Exp. 856,5 916,8 48,3
J) Avser endast h. över gränsen mot Europa.
Tab. 3. De olika varugruppernas procentuella
andel i världshandelsomsättningen 1921—25.
Spannmål .................................. 8 %
Socker, kaffe, te, kakao ................. 7 „
Fisk ...................................... 1 ,,
Kött, fläsk m.m........................ 2—3 „
Mejeriprodukter ........:.................. 2 „
Ägg ....................................... 1 „
Frukt, sprit- och maltdrycker ......... 1—2 „
Tobak ..................................... 1 „
Bomull .................................... 7 ,,
Ull ....................................... 5 %
Silke ..................................... 2 „
Jute, lin, hampa .......................... 1 „
Kol ....................................... 3 „
Petroleum ............................. 2—3 „
Metaller .................................. 2 „
Gödningsämnen ............................. 1 „
Trävaror, pappersmassa, papper ............ 7 „
Kautschuk ................................. 1 „
Harts, terpentin, kork m.m................. 1 „
Hudar och pälsverk .................... 2—3 ,,
Bomullsvaror .............................. 6 „
Siden ................................. 3—4 „
YHevaror .............................. 2—3 „
Skodon o.a. lädervaror m.m................. 3 ,,
Maskiner, verktyg, fartyg ............. 8—9 „
Övriga metallvaror .................... 8—9 ,,
Litt.: Th. Barth, ”Wandlungen im
Welthan-del” (1892); W. Lexis, ”Das Handelswesen”
(1906); S. A. D. Helander, ”Vår moderna
handel” (1920); ”Memorandum on balance of
pay-ments and foreign trade balances 1911—1925”
(1926); E. Arup, ”Varehandelens Historie i
Omrids” (i ”Hages Haandbog i
Handelsviden-skab”, 5 uppl., s.å.); F. W. Taussig,
”International trade” (1927); W. Woitinsky, ”Die
Welt in Zahlen”, 5 (s.å.). Jfr
Handelspolitik. J.C.
Handeldvapen, eldvapen, som kunna
hanteras av en man, äro ant. tvåhandsvapen
(gevär, karbiner, kulsprutegevär) el. e
n-handsvapen (pistoler, revolvrar). Utom
för krigsbruk användas h. för jakt, jaktgevär
(dubbelbössor, enkelbössor, studsare o.s.v., se
Jaktgevär).
Tvåhandsvapnens utveckling. Redan på
1300-talet förekommo ett slags h. (hakebössor,
bombardeller, handfältslangor), vilka dock
fordrade minst två mans servis. De äldsta h.
torde, liksom de äldsta kanonerna, ha varit
konstruerade för bakladdning (se d.o.). — O.
1400 hade man dock allmänt övergått till
fram-laddning, varigenom vapnen kunde göras
enklare och lättare. I slutet av 1400-talet
förekommo lätta hakebössor, halvhakar el. hakar, vid
vilka ”en ensam man kunde både sigta och
antända skottet”. Särskilda skjutstöd
erfordrades dock på gr. av vapnets vikt (vanl. 15—20
kg.). Vid avfyringen förde skytten med
handen en brinnande lunta till fängpannan, vars
fängkrut i sin tur genom fänghålet antände
krutladdningen. — Först på 1500-talet
förekommo på h. s.k. lås, som medgåvo en
bekvämare avfyring: luntlåset (fig. 1) uppfanns o.
1500 i Spanien och hjullåset (fig. 2) 1517 i
Nürnberg. Luntlåsets hane el. ”drake” hade en
klyka för luntan, vars glödande ände sänktes
ned i fängpannan, då skytten drog i
avtryckaren. Vid hjullås, i Sverige även kallat ”sint”
el. ”fyrlås”, intages luntans plats i hanens klyka
av ett stycke svavelkis (el. järn, försatt med
svavelantimon), vilket tryckes mot ett ref flat
stålhjul, som vid avfyringen drives runt av en
fjäder; härvid alstrar friktionen ”eld”, som
— 533 —
— 534 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
