Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handeldvapen - Tvåhandsvapnens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELDVAPEN
Tab. 4. Utrikeshandeln med några
Varuslag [-Storbritannien Tyskland Frankrike Italien-] {+Stor- britan- nien Tysk- land Frank- rike Ita- lien+} Neder- Be[_ j
Tjecko-län- . 1
slovaderna $len klen nkn Schweiz [-Sov-jet-Ryss-land-] {+Sov- jet- Ryss- land+} 4)
Vete Imp. Exp. 5,678 48 2,141 312 1,411 1,761 655 9 1,178 32 167 3 343 467 69 2,531
Majs Imp. Exp. 1,774 84 669 819 766 994 14 585 20 200 284 109 11
Ris Imp. Exp. 121 12 298 116 267 99 3 195 165 91 40 1 48 39 19 57 4
Kaffe Imp. Exp. 28 14 148 170 47 45 11 39 10 24 13 —
Socker (rör- och betsocker) .... Imp. Exp. 2,137 169 28 220 510 301 21 8 172 112 81 117 540 — 148 311 101
Smör Imp. Exp. 325 7 136 4 8 9 1 2 47 4 1 4 — 2 8 11
Bomull Imp. Exp. 698 36 398 84 382 25 244 47 91 5 119 79 3 30 6 10
Ull Imp. Exp. 369 173 169 14 250 28 55 3 5 1 77 16 19 1 2 5 8 32
Kautschuk Imp. Exp. 179 55 53 3 72 4 17 6 3 11 2 2 2 — 16
Järnmalm Imp. Exp. 5,778 7 16,953 116 1,141 16,389 — — 14,057 818 1,641 352 1 5,595 — —
Tackjärn Imp. Exp. 119 462 175 388 40 561 178 303) 1793) 674 121 57 48 — — —
Stenkol Imp. Exp. 21 61,2344) 7,903 26,7695) 23,657 5,0705) 13,217 1676) 9,618 3.6214) 11,375 3,790») 2,330 1,8544) 1,753 686) 2,066 —
Koppar Imp. Exp. 157 20 194 32 139 2 567) 2?) 7 96 36 19 5 — — —
Bomullsgarn och -tråd Imp. Exp. 7 84 33 12 3 16 2 25 34 3 6 8 5 27 — 4 7 —
Ullgarn o.a.
garner av djurnår Imp. Exp. 9 29 23 12 1 26 2 5 1 6 8 3 H — 2 1 —
’) Endast för länder med någon nämnvärd andel i h. med resp, varor ha siffror angivits. För
Ryssland gälla siffrorna 1930.
2) I denna kolumn angivna siffror för andra viktigare exportländer fördela sig på följ, sätt:
ris: Franska Indokina 1,331, Siarn 1,038 (1000-tal ton).
kaffe: Colombia 170, Costarica 19, Guatemala 44, Haiti 41, Mexiko 30, Salvador 47,
Venezuela 64.
socker: Cuba 5,029, Filippinerna 696, Peru 363.
smör: Finland 17, Irländska fristaten 28, Lettland 15, Polen 15, Nya Zeeland 84.
bomull: Egypten 343, Peru 45.
ull: Nya Zeeland 107, Sydafrikanska unionen 130, Uruguay 51.
fortplantas till krutet i fängpannan (jfr
moderna gas- el. cigarett-tändare). Under 1500-talet
gjordes h. lättare: haken efterträddes av
musköten, införd i Sverige 1592, vikt 7—8 kg.,
kaliber o. 25 mm.; som stöd vid skottlossningen
erfordrades endast en enkel gaffel,
”gaffelkäpp”. — Under 1600-talets förra hälft
uppfanns, sannolikt även i Spanien, flintlåset el.
snapp (hane) låset (fig. 3), där hjullåsets
sva-velkis och stålhjul utbytts mot flinta och
eldstål. I Sverige infördes av Gustav II Adolf
lättare musköter, vikt 5—6 kg., kaliber 18—19
mm., vilka kunde användas utan gaffel (se
Flintlåsgevär). — O. 1700 infördes
allmänt bajonetter (se d.o.), varigenom
muskete-rarna fingo ett vapen för handgemäng och
blevo oberoende av pikenerarnas skydd.
Musköten, med flintlås och bajonett, började nu
kallas gevär; genom förbättring av bl.a.
ladd-stocken och genom långt driven ”drill”
upp-drevs eldhastigheten ända till 7 skott pr min.,
dock på precisionens bekostnad. — Under
1800-talets förra hälft ersattes flintlåset med
det nyuppfunna slaglåset (fig. 4), som gav
sä
ker tändning även i fuktigt väder, då flintlåset
klickade. Tändhatten med ”slagkrut”
(knallkvicksilver el. dyl.) uppfanns 1818 av
engelsmannen J. Egg; 1826 börjades i Sverige försök
med det nya antändningssättet; 1840 var
slaglåset allmänt infört. Refflade pipor hade
visserligen tidigare förekommit (”studsare” med
raka, senare spiralvridna refflor), men först
efter Krimkriget (1853—56) blevo refflade
gevär överallt antagna. Genom refflingen, som
gav kulan rotation och en stadig gång genom
luften, möjliggjordes övergången från sfäriska
kulor till cylindroogivala med större
belastning (se d.o. 1). Den sålunda förlängda och
tyngre kulan framkallade ökad rekyl; då man
dessutom ställde allt högre fordringar på
ut-gångshastigheten (flack bana), framtvingades
en kaliberminskning på 1860-talet till 10,5—18
mm. och på 1890-talet (samtidigt med
införande av röksvagt krut) till 6,5—8 mm. — Under
1800-talets senare hälft utmärkes h:s
utveckling, förutom av kaliberminskningen, av
införandet av bakladdnings-, senare
repetermekanismer samt av mantlade kulor och röksvagt
— 535 —
— 536 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
