Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsfördrag - Handelsgeografi - Handelsgymnasier, Handelshögskolor, Handelsinstitut - Handelskalender - Handelskammare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELSFÖRDRAG
Handelsfördrag, se Handelstraktat.
Handelsgeografi, se Ekonomisk
geografi.
Handelsgymnasier, Handelshögskolor,
Handelsinstitut, se Handelsundervisning.
Handelskalender, förteckning över
näringsidkare inom ett visst område. Endast om
uppgifterna införas kostnadsfritt, kan
förteckningen bli komplett; i så fall bestridas kostnaderna
till stor del av annonsintäkter. En sådan fullst.
h. för vårt land är ”Sveriges h.” (del 1:
städerna, del 2: landsbygden), vilken utkommer varje
år. Till h. kan även räknas en del mera
speciella publikationer, ss. ”Sv. exportkalender”,
”Sv. industrikalender” m.fl. Även lokala
adressförteckningar kunna i viss mån
betraktas som h., likaså telefonkatalogens
yrkesför-teckning o.s.v. Vhgn.
Handelskammare är en inst. med uppgift
att främja näringslivet (handeln, industrien,
bank-, försäkrings- och transportväsendet).
H.-organisationen är av gammalt datum; redan
på 1600-talet började man inrätta h. (tidigast
i Frankrike), men det var först i slutet av
1800-talet och början av 1900-talet, som idén
att skapa ett mera sammanhängande system
av h. kom till genomförande. Numera finnas
h. i de flesta kulturstater. Vanl. är hela
landet indelat i h.-distrikt; i de större, tätt
befolkade staterna äro h. ofta mycket talrika,
ss. i Frankrike, England och Tyskland. — I
fråga om organisationen av h. ha två olika
principer utbildat sig. I flera länder, bl.a.
Frankrike och Tyskland, äro h. offentliga inst.,
som regleras genom lagstiftning och till vilka
näringsidkarna äro skyldiga att lämna bidrag;
i andra åter ha de tillkommit genom frivillig
medverkan av köpmän o.a. representanter för
näringslivet. Enl. sistn. princip, som följts i
bl.a. England och U.S.A., ha de sv. h.
organiserats. Dessa ha i en del fall bildats på
initiativ av redan befintliga handels- el.
köpmans-föreningar på resp, platser, vilka även utse
led. (fullmäktige) i h. På andra ställen ha
först s.k. h.-föreningar bildats med uppgift att
konstituera och upprätthålla h. Samtliga sv.
h. ha uppstått på 1900-talet; den äldsta är
Stockholms, som upprättades 1902. Sedan 1913
finnas i Sverige 12 h., som tillsammans
omfatta hela riket. De äro alla (från 1917)
auktoriserade av Staten, vilket innebär, att de
kommit att intaga en i viss mån officiell
ställning. De sv. h. äro följ.: Stockholms h.;
Östergötlands och Södermanlands h. (Norrköping);
Smålands och Blekinge h. (Jönköping);
Gotlands h. (Visby); Skånes h. (Malmö, omfattar
även s. Halland); H. i Göteborg; Västergötlands
och N. Hallands h. (Borås); H. i Karlstad
(omfattar Värmlands län, Dalsland och
Bohuslän) ; H. för Örebro och Västmanlands län
(Örebro); H. i Gävle (omfattar Gävleborgs län,
Uppland och Dalarne); Västernorrlands och
Jämtlands läns h. (Sundsvall) samt Norrbottens
och Västerbottens läns h. (Luleå).
H:s verksamhet är mångsidig. En viktig
uppgift är att vara förmedlare mellan
näringsidkarna och myndigheterna genom avgivande
av framställningar och utlåtanden i
näringsfrågor; vidare må nämnas h:s befogenhet att
utfärda en del intyg med officiell giltighet.
Till biläggande av uppkomna handelstvister
medverka h., dels direkt genom av dem
inrättade skiljenämnder, dels genom att göra
uttalanden ang. förefintligheten av handelsbruk,
som ofta tillmätes avgörande betydelse i
han-delsmål. Genom den gemensamma s.k.
respon-sanämnden registreras de avgivna yttrandena
(se Handelsbruk). Vidare meddela h.
sedan 1919 (Stockholms h. dock redan 1912)
s.k. auktorisation åt revisorer, som uppfylla
vissa fastställda krav i fråga om såväl
teoretiska kunskaper (kvalificerad ex. från
handels-högsk.) som praktisk revisionsverksamhet (se
Auktoriserad revisor). 1931 ändrades
bestämmelserna för auktorisation så, att i vissa
fall personer, som ej äga nämnda teoretiska
kompetens, efter särskilda prov kunna
auktoriseras. Från s.å. ha h. även godkänt
gransk-ningsmän (se d.o. 2), vilka ej behöva ha samma
teoretiska kunskaper som de auktoriserade
revisorerna. Tillsyn över revisorernas och
granskningsmännens verksamhet utövas av
resp. h. genom en särskild revisorsnämnd. Ett
gemensamt organ för
auktorisationsverksam-heten är den s.k. centrala revisorsnämnden, i
vilken h. ha vardera en representant. —
Kontakten mellan rikets h. upprätthålles dels
genom gemensamma h.-möten (från 1908), dels
genom h.-mötets kommitté, som handlägger
löpande ärenden.
I avsikt att upprätthålla och stärka
handelsförbindelserna med utlandet har det
ansetts fördelaktigt att upprätta h. även i
främmande länder, med vilka utbytet är livligt el.
där det finns förutsättningar för ökad
avsättning. Så har Sverige 4 h. i utlandet, näml.
Sv. h. för Storbritannien och Irland (The
Swe-dish chamber of commerce for the United
king-dom) i London, Sv. h. för Amerikas förenta
stater (The Swedish chamber of commerce of
the U.S.A.) i New York, Sv. h. för
Austral-asien och Söderhavsöarna (The Swedish
chamber of commerce for Australasia and South
sea islands) i Sydney samt Sv. h. i Frankrike
(Chambre de commerce suédoise en France) i
Paris. — Slutl. må nämnas, att även en i n-
— 547 —
— 548 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
