Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelskammare - Handelskemist - Handelskollegium - Handelskommission - Handelskompanier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELSKOMPANIER
ternationell h.-o r g a n i s a t i on
existerar sedan 1920, Chambre de commerce
inter-nationale, med säte i Paris. Medl. äro dels
nationella h. o.a. större organisationer, ss.
handels-, industri- och bankföreningar m.fl.
(membres actifs), dels enskilda personer och
företag (membres individuels); de senare äga ej
rösträtt. I varje land, som är anslutet till
denna internationella h., finns en
nationalkommitté, som har att bevaka det egna landets
intressen hos h. Den sv. kommittéen, som
konstituerades 1921 under namnet Sv.
national-kommissionen för internationella
näringsfrågor, har även tagit till sin uppgift att mera
självständigt handlägga internationella frågor,
som beröra det sv. näringslivet. Vhgn.
Handelskemist, person, som utför kemiska
undersökningar av i handeln förekommande
varor. Jfr Kemiska stationer.
HandeIskoHe’gium, se Handels- och
ekonomikollegium.
Handelskommission [-fo’n]. 1) jur., se
Kommission; 2) se Statens
handelskommission.
Handelskompanier. H. betecknar särsk. de
handelsbolag, som, utrustade med privilegier,
monopol och ofta med territoriella
överhög-hetsrättigheter, fr.o.m. 1500-talet upprättades för
handeln på avlägsna länder. Under
1600—1700-talen upprättades ett 100-tal h. i Europa.
Redan under 1400-talet uppkommo i England
sammanslutningar, reglerade kompanier
(regu-lated companies), av vilka de mest bekanta äro
Merchant adventures company, Eastland
com-pany (1579) och levantinska kompaniet (1581),
som, med monopolställning i hemlandet,
förvärvade fördelar i främmande länder men inom
vilka varje medl. drev handel för sig och
gemensamt kapital var ett undantag; de voro ett
slags kartellorganisationer. Först med de
holländska och engelska handelsexp. till Indien
på 1590-talet utbildades aktiekompaniformen,
h. med gemensamt kapital (eng. joint-stock
companies), till vilket förut endast svaga
ansatser funnits. Kapitalkrävande genom
skepps-materialets dyrbarhet och riskfyllda tack vare
kampen med det portugisiska handelsväldet,
kommo de holländska exp. att finansieras
genom bolagsbildningar: ett flertal kompanier
bildades i Holland från 1594. I England
privilegierades ett ostindiskt kompani 1600. 1602
lyckades Johan van Oldenbarnevelt förena de
inbördes konkurrerande holländska
kompanierna till det Förenade Ostindiska
kompaniet. Det engelska kompaniets startkapital
uppgick blott till Vio av det holländska företagets.
Båda fingo inom sina hemland monopol på
handeln på Indien samt nästan suveräna
rät
tigheter: de kunde ingå traktater med
främmande furstar, bygga fästningar, utrusta trup
per, utöva rättskipning. En naturlig följd av
deras konkurrens var, att de kommo att ligga
i ständiga strider med varandra. Beträffande
den inre organisationen överensstämde de ej
(se Ostindiska kompanier), men
karakteristiskt för båda var, att bolagskapitalets
varaktighet ej var skyddad; i det engelska kom
paniet tecknades till en början kapitalet för
varje särskild exp., från 1612 för en serie exp.,
varefter det jämte vinsten återställdes till
tecknarna. H:s handelspolitiska uppgifter, vilka
krävde, att varaktigt realkapital nedlades i
faktorier, fästningar o.d., medförde övergången till
fast företagskapital (i engelska ostindiska
kompaniet 1658), fördelat på aktier å visst
avrundat belopp, vilka blevo föremål för börshandel;
aktiebolagsformen genomfördes dock ej klart
under 1600-talet. Dessa h., som genom sin
monopolställning gjorde stora vinster och som
under 1600—1700-talen ledde den europeiska
kolonisationen vid Indiska oceanen, blevo
mönster för ett stort antal liknande företag,
främst i England, Holland och Frankrike. Även
i Danmark, Sverige och de tyska staterna
bildades h. I sht under slutet av 1600-talet ägde
en stark h.-bildning rum. De flesta h. hade
föga framgång, men regeringarnas starka
intresse för h. hade sin grund icke minst i de
möjligheter, dessa gåvo till skatteintäkter samt
statslån. I Holland grundades bl.a. ett
västindiskt kompani, upplöst 1674, efterträtt av ett
nytt 1675—1734, med monopol på handeln på
Afrikas västkust och Amerika. Det var i större
utsträckning än ostindiska kompaniet ett
statsföretag. I England grundades bl.a.
Hudson-baykompaniet (se d.o.) 1670; 1711
privilegierades Söderhavskompaniet (se d.o.), som en
lång tid distanserade det ostindiska kompaniet
i kapitalstorlek (upplöst 1748). De flesta, ss. det
brittisk-levantinska och det
brittisk-venetian-ska, hade kort livstid. Under 1600—1700-talen
utrustades flera bolag med kolonisations- och
handelsrätt i Nordamerika; ur dessa
fribrevs-kolonier framgingo de nordamerikanska
kolonierna. Av de talrika franska h. uppkommo
några redan under Richelieu, men de förnämsta
grundades under Colbert. De äro att betrakta
som statsföretag: kapitalet anskaffades till stor
del genom offentliga medel och genom
påtryckningar på ämbetsmännen. Franska ostindiska
kompaniet, grundat 1664, hade
handelsmonopol på Ostindien och Stilla havet; liksom
franska västindiska kompaniet (1623, 1651, ett 3:e
1664—74) hade det föga framgång, och
Mis-sissippikompaniet (Compagnie d’Occident,
grundat 1717 av Law, 1719 kallat Compagnies
— 549 —
— 550 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
