Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsrätt - Handelsskolor - Handelsstatistik - Handelsteknik - Handelstraktat el. handelsfördrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELSSKOLOR
handeln, d.v.s. frågorna om rättighet att driva
handel, börsväsen, handelskammare m.m. Sluti.
ha vi den folkrättsliga h. el. frågorna om
han-delsomsättningen mellan olika länder,
tullväsen o.d. Till h. höra växel- och sjörätt,
ävensom leverans-, frakt-, förlags-,
försäkrings-och kommissionsrätt. Flertalet länder äga en
särsk. lagbok i h., äldst den franska ”Code
de commerce” från 1807, som återgår på
Ludvig XIV:s ”Ordonnance sur le commerce” 1673.
Tysklands är av 1861. England, U.S.A. och
de nordiska staterna sakna dylika, men på gr.
av handelns internationella karaktär ha de
ledande tankarna i h. trängt igenom även här
och upptagits i speciallagar, t.ex. sv. köpelagen
1905. E.K.
Handelsskolor, se
Handelsundervis-n in g.
Handelsstatistik. Med h. avses så gott som
uteslutande redogörelser för ländernas
utrikeshandel. I Sverige utgavs 1819—31 ett
sammandrag av export- och importlistorna jämte en
kortare redogörelse för rikets handel och
sjöfart av Tullverket. Sedan 1830 har
Kommerskollegium utg. en redogörelse för handeln fram
till 1895 jämte en berättelse om rikets sjöfart.
Sedan 1895 utg. Kommerskollegium
årsberättelsen ”Handel”, i vilken förutom
meddelanden om de in- och utförda varornas kvantitet
och värde samt deras fördelning på skilda
länder även vart 5:e år en redogörelse för antalet
handlande inom riket ingår.
Kommerskollegium utg. vidare från 1913 ”Månadsstatistik
över handeln”, en forts, av Tullverkets
må-nadsuppgifter sedan 1869. I den varannan
vecka utkommande ”Kommersiella
meddelanden” med bilaga ”Ekonomisk översikt” (sedan
1914) och i ”Statistisk årsbok” lämnas även
handelsstatistiska uppgifter. Primärmaterialet
i den sv. h. utgöres av importörernas och
exportörernas angivningsinlagor, vilka först
behandlas å Generaltullstyrelsens revisionsbyrås
statistiska avd., varefter Kommerskollegium
slutför bearbetningen. — Av den
internationella h. märkas ”Bulletin du Bureau
interna-tional de statistique commerciale” sedan 1926
och de av Nat. förb:s ekonomi- och finansa vd.
utgivna ”Memorandum on International trade
and balances of payments” och ”Monthly
bulletin of statistics”. T.E-r.
Handelsteknik, läran om affärsföretagens
organisation och verksamhet samt om
hjälpmedel och inst. i handelns tjänst. H. kan
indelas i a) affärsförvaltningens teknik, som
behandlar framförallt företagens
räkenskaps-väsen (bokföring, kalkylation), finansiering och
allmänna organisation, samt b)
affärstransaktionernas teknik, som omfattar läran om
han
delns former, köpeavtal, transport- och
för-säkringsväsen, betalningsmetoder, bankernas
och börsernas verksamhet m.m. Vid
handelsskolorna brukar h. uppdelas i läroämnena bok
föring, handelsräkning och handelslära.
Numera kallas h. även affärsekonomi (som
motsvarar den tyska benämningen
Betriebswirt-schaftslehre). Vhgn.
Handelstraktat el. handelsfördrag
kallas traktater mellan stater, genom vilka de
handefspolitiska förhållandena regleras. I h.
finnas i regel bestämmelser ang. rätt för de
fördragsslutande parternas medborgare att
bosätta sig i resp, främmande land,
patentskydd, rätt att förvärva egendom,
firmarättsliga frågor, handelsresandes ställning och
avgifter, medborgarrätt, skattefrågor,
konsulatväsen och sjöfartsfrågor. Ofta har man
beträffande dessa frågor sökt följa
paritetsprin-cipen, d.v.s. det främmande landets
medborgare likställas med det egna landets inv De
ojämförligt viktigaste frågor, som behandlas
i h., äro emellertid tullfrågor. Beträffande
dessa kan h. innehålla en uppräkning av de
tullsatser, vilka tillämpas vid import från det
fördragslutande landet. H. kallas i sådant fall
för en tarifftraktat. Ofta inryckes
vidare en bestämmelse om att staterna skola
behandla varandra som mest gynnade nationer,
mest-gynna d-n a t i o n s-k lausulen.
Denna innebär, att varje lättnad i tullar m.m.,
som endera av staterna beviljar en annan stat,
automatiskt beviljas den andra
fördragslutande parten. Har alltså Sverige avslutat en h.
med Tyskland, vari vissa tullsatser vid
import från Tyskland fastslagits, sänkas dessa
omedelbart, om Sverige överenskommer med
Frankrike om nedsättning av tullen på samma
varor. Mest-gynnad-nations-klausulen
inskrän-kes numera ofta genom stadganden om att
den icke gäller för vissa uppräknade
varugrupper. En annan betydelsefull inskränkning
är, att det ofta bestämmes, att särsk.
närstående stater kunna beviljas särskilda
förmåner utan hänsyn till klausulen. Dessutom
modifieras den med hänsyn till gränstrafik,
anti-dumpinglagstiftning m.m. I vissa fall äro
undantagen så stora, att klausulen förlorat det
väsentliga av sitt innehåll. På gr. av att
tarifftraktaterna binda staternas
handelspolitiska rörelsefrihet, ingå numera många stater
h., där endast mest-gynnad-nations-klausulen
finnes och där alltså inga tulltariffer
regleras. Förutom dessa två typer av h. har man
sökt skapa
reciprocitetstrakta-t e r, enl. vilka förmåner, som en stats
beviljar en annan, skola beviljas tredje stat, i den
mån denna stat är villig att göra en
motsva
— 563 —
— 564 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
