Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelstraktat el. handelsfördrag - Handelsträdgård - Handelsundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELSUNDERVISNING
rande motprestation. Detta försök till
modernisering av mest-gynnad-nations-klausulen har
emellertid hittills icke slagit synnerligen väl
ut. Efter världskriget har man vidare arbetat
för skapandet av kollektiva traktater
(fler-statsfördrag). Hittills har eg. endast eti.
sådant kommit till stånd, näml, fördraget om
upphävandet av exportförbudet å hudar, skinn
och ben, som ratificerats av ett stort antal
stater. Sverige har endast en tarifftraktat,
näml. 1926 års h. med Tyskland, som även
den f.n. är uppsagd. Med de flesta övriga
stater har Sverige
mest-gynnad-nations-trak-tater. T.E-r.
Handelsträdgård, se Trädgård.
Handelsundervisning. I äldre tider försiggick
utbildningen för köpmannayrket på betydligt
enklare sätt än i våra dagar. Den var i allm.
helt och hållet av praktisk natur och tillgick
så, att den blivande köpmannen vid unga år
blev lärling på något kontor. Lärotiden var
långvarig; ett tiotal år el. mer ansågs vanl.
som det normala. Redan tidigt torde
emellertid i enstaka fall, särsk. i Italien, fristående
skolor av mindre omfattning ha funnits. Mera
allmänt började man känna behovet av en
självständig kommersiell undervisning mot
slutet av 1700-talet. Den mest betydelsefulla av
de handelsskolor, som vid denna tid kommo
till stånd, var den s.k. handelsakad. i
Hamburg, som fick tjäna som föredöme för
åtskilliga andra skolor, bl.a. även i Sverige.
Undervisningen i dessa äldre handelsskolor bedrevs
vanl. på så sätt, att eleverna fingo öva sig i
förekommande kontorsgöromål vid särskilda,
för ändamålet upprättade s.k.
mönsterkontor. Idén med mönsterkontor har f.ö. på sina
håll tillämpats ända in i våra dagar, ehuru
naturligtvis i modernare former. Det var dock
först i mitten och framför allt i slutet av
1800-talet och början av 1900-talet, som
behovet av ett mera utvecklat
undervisningsväsen gjorde sig kännbart på det kommersiella
området, först och främst förorsakat av den
snabba utvecklingen av handeln och
näringslivet i övrigt. Det ekonomiska
framåtskridandet hade också till följd, att statsmakterna
började inse betydelse av merkantila
kunskaper och härigenom även intressera sig för
h., som tidigare bedrivits huvudsaki. på enskilt
el. ibland även kommunalt initiativ. En
omläggning av h.-metoderna blev också
nödvändig såtillvida, att en del av det tidigare
förhärskande rutinarbetet fick träda tillbaka för
mera teoretisk h. De mer och mer
komplicerade företeelserna på det ekonomiska
området gjorde det nödvändigt att inrätta
läroanstalter för mera vetenskapliga studier (han-
delshögsk. och kommersiella avd. vid univ.).
1 flera länder tillkommo närmast före och
efter sekelskiftet dylika högre undervisnings
anstalter.
Handelshögskolor. I fråga om den
högsta h. är Tyskland föregångslandet.
Fristående handelshögsk. finnas i stort antal, och
därjämte kunna ekonomiska studier bedrivas
vid flera univ. Studietiden är vanl. treårig
och avslutas med s.k. diplomprövning, som
berättigar till titeln Diplomkaufmann, resp.
Diplomhandelslehrer. Vid univ. samt vid
handelshögsk. i Berlin promoveras efter särskild
prövning doktorer (Dr. rer. pol., Doctor rerum
politica’rum, i Berlin Dr. oec., Doctor
oeco-no’miæ). I Österrike märkes
Handelshoch-schule für Welthandel i Wien. Även
Frankrike har fristående handelshögsk. (écoles des
hautes études commerciales) vid sidan av univ.
I England äro de högre ekonomiska studierna
förlagda till univ., vilket även gäller U.S.A.,
vars undervisning ofta präglas av långt
driven specialisering. Särskild vikt lägges här
vid behandlingen av försäljningsproblem
(för-säljningskonst, reklamteknik), under det att i
Europa (särsk. i Tyskland) förvaltnings- och
räkenskapsfrågor träda i förgrunden.
Danmark har en ansedd handelshögsk. i
Köpenhamn. De i Sverige befintliga
handelshögsk., i Stockholm och Göteborg, äro
organiserade i huvudsak efter tyskt mönster.
Den förra tillkom 1909, under det att den
senare började sin eg. verksamhet först 1923
men hade en föregångare i de sedan 1915
existerande handelshögskolekurserna. I motsats
till univ. och en del specialhögsk. (t.ex. Tek
niska högsk.) äro handelshögsk. ej eg. stats
inst. utan till största delen baserade på
donationsmedel. K.m:t tillsätter dock ordf, i
styrelserna och stadfäster prof.-utnämning. I
för-valtningshänseende lyda handelshögsk. under
Handelsdep., ej som övriga anstalter för h
under Ecklesiastikdep. — Högsk:s uppgift är
att meddela vetenskaplig undervisning och
främja vetenskaplig forskning i sådana ämnen,
som för köpmän, industriledare o.a. personer
med verksamhet inom handel och industri äro
av grundläggande och praktisk betydelse.
Undervisningen bedrives genom föreläsningar och
övningskurser; självständiga undersökningar
och arbeten äro nödvändiga särsk. för de högre
betygen. Handelshögsk :s undervisningsplan
omfattar följ, ämnen: nationalekonomi,
handels-teknik, rättsvetenskap, ekonomisk geografi
(med råproduktlära) samt engelska, franska,
tyska och spanska språken, i Stockholm även
ryska språket (tidigare också i Göteborg). Två
olika examina kunna avläggas, näml, ekono-
— 565 —
— 566 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
