Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsundervisning - Handelsusance - Handflikigt blad - Handfången pant - Handfästning - Handgemäng - Handgranat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDGRANAT
näml, den 1785 av kommerserådet Wurmb
efter mönster av handelsakad. i Hamburg (där
Wurmb tidigare varit verksam) grundade
skolan i öringe i Halland, men denna hade på
gr. av ekonomiska svårigheter upphört redan
efter några få års verksamhet. 1865 fick
Sverige sin andra merkantila skola, då kallad
Grosshandelssocietetens i Stockholm
handelsskola (Frans Schartaus praktiska handelsinst.).
1904 tillkommo handelsinst. (sedermera
han-delsgymnasierna) i Malmö och Hälsingborg,
följda 1914 av Örebro- och 1915 av
Norr-köpingsgymnasiet. D.ä. inst. hade tidigare
upprätthållits genom anslag från kommunerna
och från köpmannasammanslutningar på resp,
platser samt i vissa fall genom donationer; i
slutet av 1800-talet började emellertid Staten
anslå medel för deras verksamhet. I början
var statsanslaget visserligen ej högt men har
sedermera ansenligt ökats genom extraanslag,
så att det f.n. (1932) utgör sammanlagt 274,000
kr., som fördelas mellan samtliga gymnasier
enl. fastställda grunder. För att
statsunderstödet skall utgå, fordras, att kommunerna
bidraga med ett belopp, som utgör minst Vs av
statsanslaget, och dessutom tillhandahålla
lokaler för undervisningen.
Stockholmsgymna-siet understödes dock av
Grosshandelssociete-ten i st.f. av Stockholms stad. Sedan 1919
äro handelsgymnasierna ställda under
Skolöverstyrelsens inseende. — Tanken på att
organisera statliga läroanstalter för h., i likhet
med vad som skett i fråga om den tekniska
undervisningen, har varit framförd men har ej
realiserats. Vid 1921 års riksdag föreslog
K.m:t, att två av de befintliga gymnasierna
skulle förstatligas, men propositionen vann ej
riksdagens bifall. Sedan dess har frågan ej
varit föremål för offentlig behandling. —
Han-delslärov. ha i stort sett samma ämnen och
kursplaner. Vid alla gymnasierna finnas dels
tvååriga kurser, dels ettåriga s.k. fackkurser.
I de förstn. mottagas huvudsaki. lärjungar med
realexamen el. avgångsbetyg från 8-klassig
flickskola; för inträde i fackkurserna fordras
i regel studentexamen. Kursplanen omfattar
i vanliga fall följ, obligatoriska ämnen:
svenska (ej i fackkursen), tyska, engelska, franska,
bokföring, handelsräkning, handelslära,
han-delsgeografi, handelsrätt, nationalekonomi,
ste-nografi, maskinskrivning, välskrivning (ej i
fackkursen) samt i vissa fall varukunskap och
samhällslära; frivilliga ämnen äro vid en del
gymnasier spanska och ryska. Avgångsexamen
från handelsgymnasium medför viss
kompetens, näml, till anställning som
reservoffi-cersvolontär och anställning vid vissa Statens
affärsdrivande verk, samt berättigar till inträde
vid handelshögsk. Samma kompetens medför
även avgångsbetyg från Gävle högre
handelsinst., som i stort sett har samma kurser som
gymnasierna men ej är statsunderstött, varför
det officiellt ej betecknas som
handelsgymnasium. Undervisningen vid handelslärov
utövas dels av ord. ämneslärare (lektorer), dels
av övningslärare och e.o. lärare. Några av
skolorna ha egna, moderna lärov.-byggnader.
övriga handelsskolor. Utom
ut-bildningsanstalter av de nämnda typerna
finnas såväl i Sverige som i andra länder en
mängd handelsskolor av skiftande slag. I
Sverige finnas en del skolor, som underhållas
av resp, kommuner; av dessa må anföras
Stockholms stads handelsskola (Borgarskolans
handelslinje), Föreningens för befrämjande
av handelskunskaper kurser i Göteborg och
Sundsvalls handelsinst.; därjämte finnas en
stor mängd kommunala lärlings- och
yrkesskolor. Även folkskolans
överbyggnader meddela h., näml, de högre
folkskolorna för h. (i våra större städer vanl.
treåriga) och de yrkesbestämda f o r
t-sältningsskolorna. — De privata
handelsskolorna äro talrika; en del av
dem ha på senare tiden ställts under
Skolöverstyrelsens inspektion och ha samtidigt erhållit
statsunderstöd. Större och mera bekanta
skolor av denna typ äro Bröderna Påhlmans
handelsinst. och Bar-Lock-inst. i Stockholm, Filip
Holmqvists handelsinst. i Göteborg, Kroks
handelsinst. i Hälsingborg och Kristinehamns
praktiska skola. — Av nyare tendenser i fråga om
h. i Sverige må nämnas, att man på senaste
tiden börjat få intresse även för den metodiska
behandlingen av försäljnings- och
reklamproblem; detta till stor del på gr. av inflytanden
från U.S.A. Sveriges köpmannaförbund har
sedan någon tid tillbaka anordnat kortare
kurser i hithörande frågor för
detaljhandelsanställ-da. Även några privata skolor för utbildning
av försäljare och reklammän ha på senare tid
tillkommit. Vhgn.
Handelsusance [-ysa’i)s], se
Handelsbruk.
Handflikigt blad, se Blad, sp. 41.
Handfången pant, pant som man mottagit i
sin besittning, ”i handom”.
Handfästning, se H a n d o m och K o
nungaförsäkran.
Handgemäng kallas vid inf. och kav. striden
man mot man med blanka vapen (bajonetter
och sablar) och handgranater till skillnad från
eldstriden (se d.o.). E.O.B.
Handgranat, ihålig med sprängämne el. d.
fylld projektil, avsedd att kastas med
handkraft. — Som ett slags föregångare till h.
— 569 —
— 570 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
