Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handgranat - Handhäst - Handikap - Handjar el. khandjar - Handke, Johann Christoph - Handkil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDHÄST
kunna forna tiders ”fyrbollar”, ”grekiska
elden” m.m. betraktas. Egentliga h. lära först
ha varit i bruk under Frans Sforzas fälttåg
(1427). Den äldsta kända beskrivningen på
tillverkning av h. daterar sig från 1524
(Baptista della Valle Venedig). I Sverige började
h., s.k. handkulor, användas på 1500-talet och
handhades senare av särskilda trupper,
grena-djärer (se d.o.). Under Karl XII försågos
även en del ryttare med h. Från slutet av
1700-talet voro h. ur bruk i de flesta arméer
Under Krimkrigets (1853—56) och
rysk-japanska krigets (1904—05) fästningsstrider
kommo dock åter h. till användning. Under
världskriget 1914—18 blev h. det viktigaste
närstridsvapnet. H. avses numera icke blott
för fästnings- och ställningskrig utan även för
rörliga strider och ingår i varje modern armés
beväpning. — De äldsta h. voro ihåliga
järnkulor, fyilda med svartkrut och försedda med
stubin, som tändes med lunta före kastet;
vikt 1—3 kg. På 1700-talet förekomma även
tyngre s.k. rullgranater, som för att avslå
stormning rullades över vallen ner i fästnings-
Svensk nedslagsgranat, lätt
spränghandgranat m/18.
graven. — Moderna h. innehålla brisant
sprängladdning el. gas-, brand- el. rökämne samt ha
en tändinrättning, som åstadkommer granatens
sprängning vid nedslaget (nedslags-h.) el. viss
tid efter kastet (tid-h.). Vikten varierar
mellan % och 1 kg., kastvidden mellan 25 och
50 m. Formen kan vara kul-, ägg-, citron
el. cylinderform, den senare ofta försedd med
skaft. Tid-h. tändas ant. före kastet el.
automatiskt i själva kastet. Nedslags-h. äro
vid äldre typer försedda med styrning, för
att h. skall träffa med spetsen före, nyare
typer (se fig.) ha en av nedslagsriktningen
oberoende tändinrättning, varigenom styrning
i banan blir överflödig. Verkan av lätta h.
med tunn plåthylsa sträcker sig blott 5—6 m.
från krevadpunkten. Tyngre h. med tjockare
(gjutjärns-) hylsa ha större splitterverkan
(10—15 m.). — Den svenska h. m/18 (se
fig.) är en av nedslagsriktningen oberoende
nedslags-h., som armeras i kastet och
kreve-rar vid nedslag, t.o.m. i lös snö. Den lätta
typen har en tunn plåthylsa kring
sprängladdningen, den tunga en ”rillad”
gjutjärns-hylsa. I Sverige ha även införts tid-h. H.
m/18 utgör emellertid huvuddelen av arméns
h.-utrustning. Jfr Gevärsgranat. R.Sbg.
Handhäst kallas häst, som föres av en ryttare
vid (h.) sidan om den egna hästen, vanl. för
motionering el. som reservhäst. V.M-r.
Ha’ndikap [-kap; eng. uttal: hä’ndikäp] (från
eng. handicap, eg.: hand i mössa, urspr. om
ett slags bytesspel, varvid insatser nedlades i
en mössa), försprång el. fördel, som en mindre
kvalificerad deltagare i s.k. h.-tävlingar erhål
ler vid utgångsläget, för att möjligheten till
seger skall vara lika för alla. Det individuella
h. fastställes med ledning av föregående
täv-lingsresultat och ernådda bästa resultat. Vid
löpningar, cykel- och travtävlingar m.fl.
erhåller den mindre skicklige en kortare bana;
vid hästkapplöpningar får den snabbare hästen
större belastning; vid tennis m.fl. bollspel sker
utjämningen genom plus- el. minuspoäng; o.s.v.
O.K-gh.
Handjar el. k h a n d j a r, i turkiska och
arabiska länder använda långa dolkar el.
hugg-knivar med eneggade, svagt s-formiga klingor.
Ett flertal olika typer finnas; de mindre
kallas även ofta y a t a g a n. G.W.F.
Handke, Johann Christoph, märisk
målare (1694—1774), verksam i Olmütz, var
sin tids mest anlitade märiske freskomålare
och har utfört en mängd innerdekorationer,
särsk. av kyrkor och kloster. H. gjorde även
stafflibilder i olja, t.ex. ett flertal
altartavlor. G.S.
Handkil, fra. coup de poing, eng. hand-axe,
— 571 —
— 572 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
