Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handnervigt blad - Hand och förskrivning - Handom - Handpant - Handpenning - Handpennor - Handplagg el. handplagga - Handpress - Handpust - Handpåläggning - Handräckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDNERVIGT BLAD
Handlin från 1200-talet.
Franskt arbete.
Uppsala domkyrka.
Handnervigt blad,
se Blad, sp. 42.
Hand och
förskrivning, ett ålderdomligt
laguttryck. ”Neka sin
sin h.o.f.”, d.v.s.
förneka sin egenhändiga
namnteckning under
skuldebrev.
Förnekandet betraktas, om
det skett mot bättre
vetande, som en
lindrig form av bedrägeri
och bestraffas med
böter el. fängelse.
E.K.
Handom, i h. (eg.:
i händerna),
rätts-hist. Handen var i
gamla tider en
symbol för makten. Det
någon fått rådighet
över, fått i sin
besittning, sades därför
vara i h. Men (högra)
handen ss. symbol
för makten
representerade också den
egna personligheten.
Med handslag satte
man den egna
personen — urspr.
lekamligen och reellt, sedan
moraliskt och
ekono
miskt — i pant el. borgen för infriandet av
givna löften el. åtaganden, t.ex. fästes
trolova-de, ingicks borgen, lovade vasallen sin herre
trohet; med handens påläggande bestyrktes
utfärdade skriftliga dokument (t.ex. den nyvalde
konungen genom ”handfästning” sin
konungaförsäkran). E.K.
Handpant, pant, som lämnats i borgenärens
besittning ss. säkerhet för hans fordran.
Numera kunna enl. sv. rätt endast lösa saker
och bland fartyg endast de, som äro för små
för att kunna intecknas, lämnas i h. Före 1876
förekom h. även i fastighet (se Införsel).
Jfr Panträtt. E.K.
Handpenning, se Fästepenning.
Handpennor, de hos fåglarna på handen
sittande vingpennorna.
Handplagg el. handplagga (jfr plaggor),
förr i skolorna brukad bestraffning, bestående
i slag på handen (med björkris, linjal m.m.).
Handpress, tryckpress (se d.o.), driven med
handkraft. H. brukades förr för framställning
av allt tryck, numera endast för smärre
acci-denstryck, korrekturavdrag, provtryck, över-
Fransk handmörsare, använd som
granatkastare 1914.
tryck (se Litografi) och koppartryck (se
d.o.). J.K.
Handpust, mindre blåsbälg.
Handpåläggning brukades som en religiös
ceremoni, omnämnd i G.T., vid offerdjurs
avskiljande åt Gud, vid välsignelse och invigning
av människor till heliga uppdrag. I N.T.
omtalas h. bl.a., då Jesus välsignade barnen
(Mark. 10: 16), för att bota sjuka (Mark.
16: 18) och vid invigning till kyrkans tjänst
(Apg. 13: 3; I Tim. 4: 14). I kyrkan kom h.
att brukas utom vid invigningar även vid den
dopet föregående exorcismen. I den
romerska kyrkan ansågs h. förmedla den Helige an
des gåva. I sv. kyrkan förekommer h. vid dop,
präst- och biskopsvigning, vid inställandet av
diakoner, diakonissor, missionärer och vid
kyrkoherdeinstallationer. Y.B.
Handräckning, jur., offentlig myndighets
biträde för utfående av en rätt el. erhållande
av skydd mot en rättskränkning. Enl.
utsök-ningslagen äger överexekutor till h. åt
borgenär på hans ansökan vidtaga åtskilliga
provisoriska säkerhetsåtgärder: meddela kvarstad,
reseförbud, skingringsförbud (se d.o.), vräka
från fastighet och återställa rubbad besittning.
H. benämnes även en summarisk process för
utfående av fordran enl. räkning o.d. Jämlikt
en lag 1907 sökes denna h. hos överexekutor,
och fordringen blir lika utmätningsbar som
domfäst sådan, om gäldenären icke inom före-
— 575 —
— 576 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
