Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handkil - Handklaver - Handklovar - Handkläde - Handkula - Handköp - Handl, Jakob - Handled - Handley-Page, Frederick - Handlin, manipel - Handlod - Handlogg - Handlov - Handmörsare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDMÖRSARE
ty. Faustkeil, da.-no. Ncevesten, den äldsta
paleolitiska stenålderns ledtyp (se dock P r
é-chelléen), vanl. i flinta el. kvartsit, mer
sällan i andra stenarter. H. är under Chelléen
klumpig, grovt slagen och mandelformig, under
Acheuléen tunnare och bättre bearbetad samt
då även elliptisk el. trekantig. Under böljan
av Moustérien försvinner typen. H. antages
oskaftad ha legat i handen och tjänat ss. både
vapen och redskap. En oomtvistlig h. (se
Harebjerg) föreligger numera från
Skandinavien. G.Em.
Handklave’r, se Harmonika.
Handklovar, äldre benämning å handbojor;
ett ofta med låsanordning försett fängsel av
järn, som sättes kring handloven på en fånge
för att beröva honom det fria begagnandet av
händerna och hindra honom fly. Fordom
även ett tortyrredskap av trä, som hårt
skruvades kring handlederna på en misstänkt
brottsling för att framtvinga en bekännelse. Se
Tortyr. E.K.
Handkläde omtalas ofta ss. liturgiskt
föremål men tycks ha haft mycket olika betydelse.
Med h. har sålunda betecknats: 1) den vita
duk som lägges på altarringen vid kommunion
men som vanl. kallas diskduk; 2) den el. de
dukar, som vid mässoffret brukades av
prästen för att avtorka kalken, prästens mun samt
händerna vid handtvagningen; 3) den duk,
som brukades att vid dopet torka barnets
huvud med. Den sista betydelsen torde vara
den vanligaste. Stundom har trol. även
handlinet (se d.o.) el. manipeln kallats h. I.
Handkula, äldre benämning på kulformig
handgranat (se d.o.).
Handköp, försäljning av läkemedel o.a. varor
å apotek utan läkares recept i motsats till
receptur, varmed menas försäljning av
läkemedel efter läkarerecept. I h. få alla sådana
varor försäljas, som ej äro försedda med
giftmärke. Undantagna äro dock vissa
alkohol-haltiga preparat med en alkoholhalt av över
10 °/o; andra åter få utlämnas endast i mindre,
begränsad mängd. Ofta försäljas i h. varor
för tekniskt bruk av mindre renhetsgrad än
den i farmakopén föreskrivna till billigare pris.
Sådana varor måste å apoteken vara signerade
venale el. ad usum technicum. J.H.
Handl, Jakob, tysk tonsättare, se Jacobus
G a 11 u s.
Handled, leden mellan underarm och hand.
Ledytorna äro å ena sidan nedre ändan av
strålbenet, kompletterad av en bindvävsplatta,
som täcker nedre ändan av armbågsbenet, och
å andra sidan den övre ytan av
handlovsbe-nens övre rad (båtben, månben, trekantiga
be
net). Underarmsytan fungerar härvid som
ledskål, handlovsbenen som ledhuvud, leden i dess
helhet närmast som en äggled (se Led). Vid
rörelser i denna led ske emellertid samtidigt
rörelser mellan de olika handlovsbenen,
varför med handled i vidsträckt bemärkelse ofta
avses samtliga skelettdelar, som ligga mellan
underarmsben och mellanhandsben. H.
passeras på böj- och på sträcksidan av de långa
muskelsenor, som från underarmen gå ned
på handen. Stundom kan det bli nödvändigt
att genom förband inmobilisera handleden;
härvid bör eftersträvas att giva den en lätt
böjning uppåt-bakåt, för att greppets styrka
må kunna bibehållas, även om leden skulle bli
stel. Av praktisk betydelse är vidare, att de
band, som på böj- och sträcksidan förstärka
ledkapseln, äro så starka, att de vid forcerad
böjning el. sträckning i handleden (t.ex. vid
bakslag i bilmotor) icke brista utan i stället
genom sin dragning medföra brott på
strål-benets nedre del (vanlig företeelse vid ”brott
på handleden”, då man vid fall tar mot med
handen). A.-U.
Handley-Page [hä’ndli-pei’j], Frederick,
engelsk flygplankonstruktör (f. 1885). H.
konstruerade och byggde under världskriget stora
bombflygplan samt därefter huvudsaki.
trafikflygplan. Han har nedlagt framgångsrikt
arbete på att förbättra stabiliteten hos flygplan
och har för detta ändamål konstruerat en
anordning, benämnd autoslot (se d.o.). F Az.
Handlin, mani pel (lat. mani’pulus),
liturgiskt plagg, bestående av ett något mer än
m.-långt och o. 10 cm. brett band, som av
prästen bäres lagt över v. handleden. H. är
en symbol för beredvilligheten att begå den
heliga handling, han berett sig för. H. bestod
först av en bandlikt hoplagd linneduk men
stelnade småningom i formen och fick en rik
utstyrsel, helst i stil med den skrud, till
vilket det skulle bäras. H. omtalas ej som
officiellt liturgiskt plagg efter reformationen i
Sverige men torde dock ha burits här och där
ända till senaste tid i form av en vit duk,
senast en näsduk, lagd om handen. — Litt.:
A. Branting, ”Textil skrud i sv. kyrkor”
(1920). — Bild se sp. 575. l.
Handlod, sjöv., se Lod.
Handlogg, sjöv., se Logg.
Handlov, se Hand.
Handmörsare, bärbar mörsare, på
1840—50-talen använd i fästningskrig. Dylika pjäser
användes i början av ställningskriget 1914—18 av
fransmännen som provisoriska granatkastare
(se d.o.). På Art.-museum i Stockholm förvaras
42 h. för 4-pundiga handgranater, krigsbyte
från Frauenstadt 1706. R.Sbg.
— 573 —
— 574 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
