Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hansen, Jens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANSEN
Constantin Hansen: Villa Mattei i Rom.
Hansen, Jens Andersen, dansk politiker
(1806—77), urspr. skomakare, greps av den
grundtvigska rörelsen
1825 och utgav under
årens lopp åtskilliga
stridsskrifter för
religiös och kyrklig
frihet samt kämpade
mot
lanthantverkar-nas konkurrens. 1842
stiftade han
”Almue-vennen”, det
förnämsta organet för
1840-talets växande
lantmannarörelse, skarpt
i sin logik, ofta
småaktigt i sin kritik; 1856 förenat med
”Morgenposten”, utkom det åter 1873—77.
Från 1845 politisk talare, 1846 agitator
för Bondevennernes Selskab, organiserade
H. med duglighet bönderna vid valen till
riksförsamlingen 1848—49, spelade dock ingen
större roll här men blev i Folketinget (1849—
66) och riksrådet (1856—66) en av
bondevännernas 3 ledare. Betydligt mera dugande än
Balth. Christensen, var H. i jämförelse med
Tscherning visserligen ringare som människa
men större som taktiker och polemiker.
Realpolitiker med oftast rent opportunistisk
ståndpunkt, bröt han 1854 både med ministären
örsted och med Tscherning och var 1855—65
vänsterpartiets och bondevänföreningarnas eg.
ledare, medverkande till åtskilliga reformer,
t.ex. inom fästningsväsendet. Konsekvent i
sakliga frågor, men i sin storpolitik rotlös och
huvudsaki. taktiskt inställd, var H. urspr.
eiderdansk, först på 1850-talet helstatsman,
från 1857 ännu mera eiderdansk och
skandinav än de nationalliberala, efter 1866
anti-svensk. Jämte Christensen och vänsterns
stora flertal bär H. medansvaret för Halls
nationella politik och kriget 1864, ehuru han av
demokratiska skäl gick emot nov.-författningen
1863. Under författningsstriden 1865—66 sökte
H. först förgäves få junigrundlagen återinförd,
men ingick därefter med greve Frijs den
allians mellan ”de stora och små bönderna”, som
— med front emot den gemensamme fienden,
de nationalliberala — genomdrev
författningsändringen 28/? 1866, varigenom
godsägarhö-gern blev herre i Landstinget till 1915. Då
Oktoberforeningen 1865 och den politiska
för
— 615 —
— 616 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
