Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hansén, David - Hansen, Christian Frederik (arkitekt) - Hansen, Christian Frederik (militär) - Hansen, Mauritz - Hansen, Peter Andreas - Hansen, 1. Hans Christian - Hansen, 2. Theophilus - Hansen, Constantin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANSEN
Hansén, David, affärsman, politiker (f. ’/io
1880), liberal led. av F.k. 1919B—1920,
folk-frisinnad led. sedan 1928, statsråd och chef för
Handelsdep. sedan juni 1930 i ministärerna
Ekman och Hamrin. Th.
Hansen, Christian Frederik, dansk
arkitekt (1759—1845), hade utövat en
fruktbringande byggnadsverksamhet i Nordtyskland,
innan han 1804 slog sig ned i Köpenhamn,
där han skapade en rad markerat klassicistiska
monumentalbyggnader. Bland hans arbeten
märkas dom- och rådhuset (1815) samt Frue
Kirke (1828). M.Bjn.
Hansen, Christian Frederik, dansk
militär (1788—1873), 1839 överstelöjtnant, en
av upphovsmännen
till härordningen av
1842, 1848 dep.-chef
i krigsministeriet och
kommissarie vid
armén. Begåvad och
energisk men
självrådig och envis, kom
H. i strid med
överbefälhavaren, Hede-mann, men utmärkte
sig senare som
generalmajor vid Nyböl
och Dybböl. 1849
ge
nerallöjtnant, var H. krigsminister nov.
1848—juli 1851 och 1852—54. Med stor
duglighet organiserade han armén under krigsåren
men ingrep på ett föga lyckligt sätt i
överkommandots sammansättning och planer. Till
parlamentariker var H. föga lämpad, ovillig att
böja sig för riksdagens finansiella kontroll och
en dålig talare. Genom kungl. resolution 1852
fick han monarkiens härenhet genomförd, lät
under Krimkriget uppföra provisoriska
befästningar — 1856 frikänd härför vid riksrätten —,
avskedade oppositionella ämbetsmän som
An-dræ och Hall och hade ofta hårda
sammanstötningar med Folketinget. 1864—65 måste han
som krigsminister företaga den efter avståendet
av hertigdömena nödiga härreduktionen. Fl.D.
Hansen, M a u r i t z Christoffer, norsk förf.
(1794—1842), var den förste, som gav vittert
uttryck för den nationella nyväckelsen efter
1814, och i själva verket centralgestalten i
norsk litteratur ett gott stycke in på
1830-talet, i sht genom sin novellcykel ”Skizzerede
nationale Fortællinger i Breve fra Carl
Möl-mann”, som från 1819 inflöt i ”Morgenbladet”
och sedan utgavs i ”Digtninger, samlede 1825”.
H., som var utomordentligt produktiv och även
strödde omkr. sig ett otal spök- och
rövar-noveller i den tyska efterromantikens maner,
ger i sina ”nationella” skildringar från
bon
de- och spec. borgarkretsarna prov på en
verk-lighetsbetonad stämningskonst, som direkt
förebådar Björnson och Lie. — ”Noveller og
Fortællinger” i 8 bd (1855—58); urvalsuppl. 1882
Hansen, Peter Andreas, tysk astronom
av dansk börd (1795—1874), urspr. urmakare,
1826 direktor för observatoriet på Seeberg vid
Gotha, inlade stora förtjänster inom den celesta
mekaniken bl.a. genom utarbetandet av
tabeller över solens och månens rörelser (1838—64).
W.N.
Hansen. 1) Hans Christian H., dansk
arkitekt (1803—83), 1833—57 kungl. arkitekt i
Aten, därefter prof, vid Köpenhamns akad. I
Aten utvecklade H. en rik och betydelsefull
verksamhet som arkitekt i klassicerande stil
(t.ex. univ. 1837—42) och som arkeolog. I
Köpenhamn är hans förnämsta arbete
Kommune-hospitalet (1859—63). G.S.
2) Theophilus Edvard H., den
föregåendes bror, arkitekt (1813—91), efter mångåriga
studieresor i
Tyskland, Italien och
Grekland från 1846
bosatt i Wien, där
han blev en av
ban-brytarna för de
”historiska” byggnadsstilarnas epok. Själv
föredrog han att
använda klassiska och
bysantinska
förebilder, vilka han under
Greklandsåren
noggrant och med
ovan
lig förståelse studerat. Huvudarbeten:
vapenmuseet i Wien (1855), vetenskapsakad. i Aten
(1861), konstakad. (1872—76) och
parlamentsbyggnaden (1873—83) i Wien m.fl. — Litt.: G.
Niemann & F. v. Feldegg, ”T.H. und seine
Wer-ke” (1893). G.S.
Hansen, Constantin, dansk målare (1804
—80). H. vistades i Italien 1835—44. Bland
arbeten från denna tid märkas ett flertal fina
studier av antika byggnadsverk och
folklivs-skildringar av rang, ss. ”Scen på Molon i
Neapel” (Kunstmuseet i Köpenhamn). Hans
betydelsefullaste arbete var utsmyckningen av
den stora vestibulen i Köpenhamns nya
univ.-hus (alfrescomålningar med motiv från
grekisk mytologi), ett av de få med den antika
konsten verkligt kongeniala verk, som den
nyklassiska riktningen åstadkommit inom
måleriet. Mindre intimt är hans förhållande till
den nordiska sagan (”Ägirs gästabud”, 1858).
Som figurmålare har H. skapat en rad
karak-tärsfulla porträtt med präktigt monumental
hållning (porträttet av M.G. Bindesböll). M.Bjn.
— 613 —
— 614 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
