Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hansson, Nils - Hansson, Sigurd - Hansson, Valborg - Hansson, Johan - Hansson, 1. Sigfrid - Hansson, 2. Per Albin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANSSON
uppl. 1927), ”Vår sv. svinskötsel” (2 bd, 1911,
4 uppl. 1927), ”Handbok i utfodringslära” (i
”Lantbrukets bok”, 5:3, 1912—16). Hj.P.
Hansson, Johannes Sigurd, tidningsman
(f. 12/i2 1870), fil. d:r i Lund 1900 (”Den sv.
kyrkomötesinst.”, 1—2), medarbetare i
”Göteborgs handelstidn.” 1901—09 och från 1913, i
”Göteborgsposten” 1909—12. H. har tagit
initiativet till Sv. mässan och till Botaniska
trädgården i Göteborg samt varit sakkunnig vid
utarbetandet av nu gällande lagstiftning om
sinnessjukvården i riket. H.S-m.
Hansson, Valborg Sigrid, f. Holmlund,
skådespelerska (f. 28/i 1874), var 1890—92 elev
vid Dramatiska teatern, 1892—94 anställd i sv.
och finska landsorten, 1894—98 vid Sv. teatern
i Helsingfors, 1898—99, 1910—11, 1912—14
och 1915—17 vid Alb. Ranfts teatrar, 1899—
1909 vid Dramatiska teatern och 1921—22 vid
Helsingborgs stadsteater. H. har också
företagit egna turnéer. Hennes fält är den finare
komedien, där hon med humor, älskvärt behag
och känslovärme tecknat den kvinnliga
svagheten och styrkan. Med lyckliga yttre medel
har H. också i det högre skådespelet gjort sig
gällande, ehuru en viss brist på djupare
lidelse därvid dämpat effekten. Bland hennes
roller märkas Julia i ”Romeo och Julia”,
Maria Stuart, Madame Sans-Gène, Monna Vanna,
Karin Månsdotter, Ghismonda i ”En venetiansk
komedi”, Roxane i ”Cyrano de Bergerac” och
Lady Frederick. H. var från 1899 g.m.
skådespelaren Axel Mauritz H. (1869—1911), en
temperamentsfull framställare särsk. av
komediens älskareroller. Deras son är
kompositören Jules Sylva in (se denne). G.K-g.
Hansson, Johan, bokförläggare (f. 20/ii
1879), har utg. ett flertal skrifter, vari han
utgående från georgeistiska synpunkter kräver
jordräntans indragning till det allmänna. Bland
hans arbeten märkas ”Från herrgårdar till
småbruk” (1905) och ”Jordvärdebeskattning i
st.f. rusdrycksbeskattning” (1906). Han utgav
tidskr. ”Budkavlen” 1909—13 och dess fort®.
”Rättstaten” (1914—17). H. grundade Sv.
an-delsförlaget 1912 och var dess direktör till
1921. Sedan 1922 leder H. det av honom
grundade bokförlaget Natur och kultur. T.E-r.
Hansson. 1) Sigfrid H., tidningsman och
politiker (f. 12/e 1884). H. arbetade som
murare 1897—1905, var därefter medarbetare i
”Ny Tid”, anställdes i ”Socialdemokraten”
1908, där han var ansvarig utg. 1909—14. Efter
tjänstgöring vid Sv. telegrambyrån blev H.
1920 redaktionssekreterare i
”Socialdemokraten”, men blev s.å. redaktör för Landsorgani
sationens tidskr. ”Fackföreningsrörelsen”. H.
tillhör sedan 1919 F.k., där han tillhört 2:a
lagutskottet från 1922. H. har i ett flertal
arbeten dokumenterat sig som vår främste
kännare av den sv. fackföreningsrörelsen historia.
Bl.a. har han utg. ”Bidrag till den svenska
fackföreningsrörelsens historia” (3 bd, 1920—
22), ”Den svenska fackföreningsrörelsen”
(1923, 2 uppl. 1927) och minnesskriften
”Landsorganisationens första kvartsekel 1898
—1923” (1923). Även på aktuella fackliga
frågor utövar H. inflytande genom sina
uppmärksammade veckoöversikter i
”Fackföreningsrörelsen”. H. medverkar under sign. S.H. i
”Svensk uppslagsbok”. T.E-r.
2) P e r A 1 b i n H., den föregåendes bror,
politiker (f. 28/io 1885). H. var till 1905
springpojke och
handels-biträde i en
kooperativ affär i Malmö
och tjänstgjorde från
1904 vid tidn.
”Arbetets” exp. Sin
politiska bana började
han genom sin
verksamhet i det 1903
stiftade
Socialdemokratiska ungdomsförbundet (ombudsman
och red. för dettas
tidskr. ”Fram” 1905—
09). Från 1910 knöts H. till
”Socialdemokraten”, där han 1917—24 var huvudred. Sedan
1926 är H. ledarskribent i ”Ny tid” men
medverkar även i ”Socialdemokraten”, där hans
medarbetarskap dock begränsas till uttalanden
i för det socialdemokratiska partiet vitala
frågor. H. invaldes i A.k. 1918 och tillhörde
Statsutskottet 1919—20, l:a Lagutskottet 1921.
Därjämte har H. tillhört 1918 års
försvarskom-mission och 1919 års försvarsrevision. H. har
tillhört samtliga socialdemokratiska regeringar.
Sålunda var han chef för Lantförsvarsdep.
10/3—so/b 1920, chef för det nyskapade
För-svarsdep. till 27/io s.å. och åter
försvarsminister 13/io 1921—19/4 1923 samt 18/io 1924—7/«
1926. I det försvarspolitiska utredningsarbetet
har H. även senare tagit verksam del. Sålunda
var han ordf, i ersättningsbyggnadskommittén
1926, i 1929 års flottstationsutredning och
i 1930 års allsidiga försvarsutredning. Vid
avrustningskonferensen i Genève 1932 var H.
sv. delegat. H. är sedan 1929
riksgäldsfull-mäktig. Inom det socialdemokratiska partiet
har H. länge intagit en ledande ställning och
invaldes i partistyrelsen 1908, i verkställande
utskottet 1911. Efter Brantings död 1925 blev
H. partiets ordf., till en början utsedd av
partistyrelsen, men sedan 1928 vald av
partikongressen. Han var 1921—26 ordf, i Stockholms
— 627 —
— 628 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
