Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hardangervidda - Hardeberga - Hardebergasandsten - Hardeknut - Hardemo - Harden, Maximilian (Witkowski) - Harden, Arthur - Hardenberg, Eiler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARDENBERG
dangerjökeln (1,862 m.ö.h.) i n. och Hårteigen
(1,689 m.ö.h.) i de centrala delarna. Platån
är översållad av talrika, mestadels fiskrika
sjöar. Här och var finnas goda fjällbeten, som
utnyttjas genom fäbodbruk. S.
Hardeberga, s:n i Torna hd, Malmöhus län,
ö. om Lund; 16,77 kvkm., därav 16,51 land; 610
inv. (1931; 37 inv. pr kvkm.); 13,so kvkm. åker
(1931; 82,4% av landarealen), 0,95 kvkm.
skogsmark. Kyrkan har åtskilligt kvar av sin
medeltidskaraktär (tornet och långhuset med dess
korsvalv). En ringklocka (nu i Statens hist.
museum) har inskrift på latin i runor.
Stenbrott i underkambrisk sandsten, tillhör Lunds
stad, vars vattenverk har samlingsbassänger
vid Rögle, ö.s.ö. om kyrkan. — Pastorat: H.
och S. Sandby, Torna kontrakt, Lunds stift.
J.C.; E.W.
Hardebergasandsten är en i Hardeberga (se
d.o.) förekommande, till underkambrium (se
Skåne, geologi) hörande sandsten, i sina
nedre delar vit och kvartsitisk samt i de övre
gråaktig och mera finkornig. Den innehåller
inga lämningar av fossil men visar dock spår
av organismer, dels krypspår, dels boningsrör
av i sanden boende djur. — Benämningen H.
användes som geologisk benämning för den
nedre delen av den underkambriska sandstenen
i såväl s.ö. som v. och n.v. Skåne. K.A.G.
Hardeknut, dansk konung, se Knut.
Hardemo. 1) Hd i Örebro län, v. och n.v.
om Hallsberg och Kumla, omfattar socknarna
Kräklinge och Hardemo; 93,98 kvkm., därav
93,57 land; 2,311 inv. (1931; 25 inv. pr kvkm.);
50,74 kvkm. åker (1927; 54,2% av landarealen),
29,66 kvkm. skogsmark. Största delen av H.
tillhör Närkeslätten (se Närke och kartan
vid d.o.); sydligaste spetsen, s. om V.
stambanan, når in på s. Närkes urbergsområde.
1920 levde 64,3 % av befolkningen av jordbruk
och boskapsskötsel, 14,0% av industri och
hantverk. H. tillhör Hallsbergs tingslag,
Väs-ternärkes domsaga. Kräklinge s:n ingår i
Edsbergs och Hardemo s:n i Kumla kontrakt,
Strängnäs stift. J.C.
2) S:n, omfattar s. delen av H. hd; 54,84
kvkm., därav 54,66 land; 1,490 inv. (1931; 27
inv. pr kvkm.); 28,11 kvkm. åker (1927; 51,4%
av landarealen), 16,oe kvkm. skogsmark.
Egendom: Mårsta. — Pastorat i Kumla kontrakt,
Strängnäs stift. J.C.
Härden, Maximilian, tysk-judisk
journalist (1861—1927; hette urspr. W i t k o
w-ski). H. ägnade sig från 1888 åt pressen, där
han snart gjorde sig känd genom formell brio
och hänsynslös offensivanda. Som
teaterkritiker drog han en lans för Ibsen och det
moderna problemdramat. 1892 startade han
veckotidskr. ”Die Zukunft”, som han ledde till
dess upphörande (1922). Under Bismarcks
sista år var han
dennes vapendragare mot
såväl den nye
rikskanslern, Caprivi,
som mot
socialdemokratiens förgrundsfigurer. Genom sin
häftighet i angreppen
kom H. mer än en
gång i konflikt med
tryckfrihetslagen.
Mest uppseende
väckte hans avslöjande av
vissa degenererade
personer i Vilhelm II :s närmaste
omgivning, särsk. furst Ph. v. Eulenburg (se
denne). En rad biografiska essayer samlade
H. i ”Köpfe” (4 bd, 1910—24; sv. övers.
”Gestalter”, 3 bd, 1917—18). Under världskriget
förfäktade han först extremt chauvinistiska
tänkesätt för att sedermera övergå till den
bittraste kritik därav. Tiden hade dock gått
förbi honom, och hans böcker ”Krieg und
Friede” (1918) och ”Deutschland, Frankreich
und England” (1923) vunno föga genklang. H.
var en märklig blandning av opportunist och
motsägare. En intensiv personlig ärelystnad
tycks ofta ha dikterat hans påfallande
åsikts-svängningar. Han var ett lidelsefullt och
nervöst konstnärstemperament, som hade
skådespelarens lätthet att elda upp sig för en roll.
I sin ungdom försökte han sig också på
teaterbanan och var under hela sitt liv en
talangfull talare. — Litt.: H. Delbrück, ”Kautsky und
H.” (1920); G. Brändes i ”Store
Personligheder” (1930). A.Bd.
Härden [hä’dan], Arthur, engelsk kemist
(f. 1865), fil. d:r, docent i kemi vid univ. i
Manchester 1888,
biokemist vid Lister inst.
i London 1897—1930,
prof, i biokemi vid
Londons univ. 1930.
H:s forskningar
beröra huvudsaki. olika
jäsningsförlopp, för
vilka han 1929 erhöll
halva Nobelpriset i
kemi. Han har
sammanfattat jäsningske-miens rön i
”Alcoho-lic fermentation”
(1911, 3 ed. 1923).Wk.
Hardenberg, E i 1 e r, dansk rikshovmästare
(d. 1565). H. blev 1530 länsman på
Drags-holm, utmärkte sig under grevefejden, var
— 653 —
— 654 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
