Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hassler, Åke - Hassler, H. L. von - Hasslö - Hasslö och Aspö - Hasslösa - Hasslöv - Hasta - Hastfer, ätt - Hastfer, 1. Jakob Johan - Hastfer, 2. Bernt Johan - Hastig död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HASTIG DÖD
Hassler, Nils Henrik Åke, rättslärd (f.
27h 1893), jur. d:r och docent i Lund i
processrätt 1920 (”Om ställföreträdarskap i
rättegång”), prof, i processrätt och internationell
privaträtt i Stockholm 1924. H. har i
Stockholm även verkat inom det politiska livet på
den konservativa sidan. Bland hans skrifter
märkas ”Förfarandet i brottmål före
domstolsförhandling” (1923), ”Föreläsningar över
den sv. kriminalprocessen”, 1 (1930). E.K.
Hassler, H. L. von, tysk tonsättare, se H a
s-1 e r.
Hasslö, s:n, före 1926 församling i H. och
Aspö kommun, Medelstads hd, Blekinge län,
omfattar ön H. och omgivande smärre öar s.v.
om Karlskrona; 8,05 kvkm., allt land; 1,464 inv.
(1931; 182 inv. pr kvkm.); 1,59 kvkm. åker (1927;
19,8% av arealen), ingen skogsmark. Större
delen av befolkningen lever av fiske och
stenindustri. — Pastorat: Nättraby, Aspö och H.,
Medelstads kontrakt, Lunds stift. J.C.
Hasslö och Aspö, kommun i Medelstads hd,
Blekinge län, sedan Vi 1926 delad på Hasslö
och Aspö, som tidigare voro församlingar i
H. och A. J.C.
Hasslösa, s:n i Kinnefjärdings hd,
Skaraborgs län, v.n.v. om Skara; 21,oa kvkm., därav
21,05 land; 712 inv. (1931; 34 inv. pr kvkm.);
15,34 kvkm. åker (1927; 72,»% av landarealen),
3,43 kvkm. skogsmark. Egendom: Hasslösa. —
Pastorat: Sä vare, Lindärva och H.,
Dompros-teriet, Skara stift. J.C.
Hasslöv, s:n i Höks hd, Hallands län, s. om
Laholm på och nedanför Hallandsåsen; 39,8#
kvkm., därav 39,38 land; 750 inv. (1931; 19 inv.
pr kvkm.); 14,93 kvkm. åker (1927; 37,9% av
landarealen), 4,03 kvkm. skogsmark. — Kyrkans
torn, prytt med hög spira, härstammar från
medeltiden; kyrkan nybyggdes på 1860-talet.
Bland inventarierna märkas målningar av A.
Roslin från 1740-talet. Egendom: Dömestorp.
— Pastorat: H. och Våxtorp, Laholms
kontrakt, Göteborgs stift. J.C.;E.W.
Hasta (lat.), fornromersk stötlans, i äldre tid
sannolikt huvudvapnet, senare efterhand ersatt
av det tunga kastspjutet, pilum (se d.o.). En
lättare typ, h. velita’ris, användes ss. kastvapen
av lättbeväpnade (ve’lites). H. pura, ”ren lans”,
d.v.s. en lans utan metallspets, var romarnas
äldsta militära utmärkelsetecken. Ss. gammal
symbol för egendom nyttjades h. vid vissa
rättshandlingar, t.ex. auktioner; jfr C e n t u m v i r i.
H.Sj.
Hastfer, urspr. från Westfalen stammande
ätt, varav grenar överflyttade till Estland, där
ätten vid 1400-talets mitt var ganska utbredd.
H. 1) blev sv. friherre 1678, greve 1687 men
slöt själv sin ätt. En annan gren tillhörde
ryttmästaren Johan H. (1692—1769), sv.
friherre 1731, far till H. 2). Ätten är utdöd i
Sverige men torde fortleva i Tyskland. C.
1) Jakob Johan H., friherre (1678),
senare greve (1687), krigare och ämbetsman
(1647—95). F. i
Reval, kom H. tidigt i
sv. krigs- och
hovtjänst. Under
skånska kriget blev han
1676 major och
överstelöjtnant vid
livgardet och 1677 dess
chef samt förvärvade
sig genom tapperhet
och duglighet Karl
XI :s synnerliga
ynnest. 1686
generallöjtnant av inf. och
1687 kungl. råd och generalguvernör i
Livland, genomförde H. med oblidkelig
hårdhet här reduktionen, och hans inflytande torde
ha medverkat till, att den småningom
utsträcktes längre, än Karl XI från början synes ha
avsett. H. blev bittert hatad av den baltiska
adeln, och harmen över hans regemente torde
ha bidragit till att undergräva det sv. väldet
i Livland. Konungens förtroende till H. var
dock orubbat, och 1690 upphöjdes han till
fältmarskalk P.S.
2) Bernt Johan H., friherre, militär
(1737—1809), blev 1753 sergeant, var en tid i
fransk krigstjänst och blev 1773
överstelöjtnant men måste 1775 för sina dåliga affärer
fly ur riket. Gustav III hjälpte honom och
utnämnde honom 1777 till överste och 1781 till
chef för Savolaksbrigaden. Vid krigsutbrottet
1788 torde H. på konungens order ha spelat en
aktiv roll. Då hans krigsföretag ej kröntes
med framgång, fruktade emellertid H.
konungens onåd och efterräkning från ständerna
samt inlät sig i landsförrädiska förbindelser
med G. M. Sprengtporten o.a. ryska officerare.
Dessa upptäcktes dock, och H. dömdes 1790
av generalkrigsrätten till döden. Han
benådades men lämnade snart Sverige, blev sedermera
brigadgeneral i Ryssland och dog där. P.S.
Hastig död el. plötslig, oväntad död på gr.
av någon ”naturlig” dödsorsak, där således
individen ej omkommit genom yttre våld,
förgiftning el. dyl. (våldsam död), förekommer
ej sällan särsk. i åldern före 2 år och i vuxen
ålder. Dödsorsaken kan då i de allra flesta
fall utredas genom obduktion. Hos barn är
orsaken oftast en kapillär bronkit (se d.o.) el.
en tarmsjukdom, vilka under livet givit inga
el. ej iakttagna symtom. Hos äldre individer
finner man oftast ss. dödsorsak förändringar
— 745 —
— 746 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
