Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hastig död - Hastighet - Hastighetsmätare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HASTIGHET
i hjärtat el. dess kärl el. någon inre blödning,
men även ett flertal andra sjukliga tillstånd
kunna hos dem framkalla h.d. I ett mindre
antal fall av h. d. kan dödsorsaken genom
obduktionen icke med full säkerhet utredas,
och dennas uppgift blir då att fastställa, att
intet tyder på att den döde ”av egen el. annans
handaverkan omkommit.” T.H-n.
Hastighet, fys., i allm. ett mått på den
förändring, som en med tiden variabel fysikalisk
storhet undergår pr tidsenhet. Sålunda talar
man t.ex. om avkylnings-h. och
uppvärmnings-h. Rörelsen, ett uttryck för en kropps
rörelsetillstånd i ett visst ögonblick, kan bestå ant.
av rotations-h. el. translations-h. (vid
fortskridande rörelse) el. sammansättas av dessa
båda h.-former. Den förra mätes av antalet
omlopp pr tidsenhet el. av den vinkel, kroppen
vridits på tidsenheten (vinkel-h.).
Translations-h. är den vägsträcka, som kroppen
tillrygga-lägger på tidsenheten. Denna definition är
dock entydig endast i det fall, att rörelsen är
likformig, d.v.s. då kroppen under lika stora
tidsintervall tillryggalägger lika stora
väg-sträckor. Har kroppen under tiden t förflyttat
sig sträckan s, blir alltså vid den likformiga
s
rörelsen h. v =—• Vid olikformig rörelse åter
är h. i allm. olika i olika tidsögonblick. Om
kroppen tillryggalägger vägelementet As
under förloppet av tidselementet A t, definieras
h. genom uttrycket
lim As ds
U=At^O At~ dt’
ds
där — är derivatan av s med avseende pa t
dt
(jfr Differentialkalkyl). I absoluta
måttsystemet (se d.o.) är h.-enheten 1 cm./sek.
Praktiska enheter äro 1 m./sek. och 1 km./tim.
Inom sjöväsendet användes enheten - knop =
1 sjömil/tim. = 51 cm./sek. Nedanstående tab.
innehåller ungefärliga angivelser av normal h.
hos några kroppar:
m./sek.
gående man .. 1.5
häst i skritt ... 1
„ „ trav .. 3—4
„ „ galopp .. 5—8
cyklande man .. 3—5
vanl. snälltåg .. 22
elektr. „ .. 60
flygmaskin .... 145
gevärskula ..... 800
m./sek.
måttlig vind .... 10
storm ............ 25
orkan ............ 40
ljudet i luften . . 333
jorden (i sin bana
kring solen) .. 29.6
km./sek.
ljus och elektr.
vågor ....... 300,000
Ljus-h. är den största h., som en materiell
kropp kan tänkas antaga. Ang. absolut och
relativ h. se Relativitetsteori.
Rörelse-h. är en vektoriell storhet (se Vektor), och
olika rörelse-h. kunna därför sammansättas
genom geometrisk konstruktion
(h.-parallello-gramen). — Litt.: J. Olshausen,
”Geschwin-digkeiten in der organischen und anorganischen
Welt” (1903). N.R-e.
Hastighetsmätare, instrument för mätning
av hastighet hos kroppar i rörelse. Man
skilj-jer mellan h. för gasformiga, flytande och
fasta kroppar. För mätning av lufthastighet
el. hastighet av en gas i en kanal el.
rörledning användes anemometer (se d.o.), och
för mätning av ånghastighet i ångledningar
användas särskilda ångmätare (se d.o.).
Gyrometer.
Beträffande flytande kroppar gäller det i
allm. att med kännedom om vattenhastighet
och sektionsarea i en kanal el. rörledning ut
föra vattenmängdsmätning, se
Vattenmätare. Beträffande mätning av fasta
kroppars hastighet kommer i fråga mätning dels
vid rätlinjig rörelse, dels vid roterande. Av
förra slaget märkes instrument för mätning
av projektilers hastighet i banan. Vanl.
mätes hastigheten ett stycke framför mynningen,
varefter utgångshastigheten beräknas. Jfr
Kronograf. Vidare finnes instrument för
mätning av hastighet hos fartyg, se Logg,
samt hos luftfarkoster, se nedan. — För
mätning av roterande rörelse användes i maskin
tekniken varvräknare. Dessa instrument
ange rotationshastigheten i varv pr min. hos
den roterande axel, till vilken instrumentet
är inkopplat. Den enklaste typen är g y
rometern. Denna består av ett litet kärl, i
vilket glycerin är inneslutet. Då kärlet
för
— 747 —
— 748 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
