Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hastighetsmätare - Hastigt mod - Hasting - Hastings - Hastings, ätt - Hastings, 1. Warren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HASTINGS
sättes i snabb rotation, antar vätskeytan en
parabolisk form, djupare i centrum och hög
re i kanten, ju snabbare rotationen sker. Ge
nom att avläsa vätskenivån på en graderad
skala erhåller man varvantalet direkt. Denna
enkla apparat användes i regel för mätning
och kontroll av hastigheten på
mjölkseparatorer och har sålunda mycket stor spridning.
— För mätning av varvantalet på
kraftmaskiner m.m., ss. turbiner, motorer etc., användas
vanl. varvräknare av annan konstruktion. De
äro ant. byggda på mekaniska el. elektriska
principer och benämnas vanl. tach o me
t-rar (se d.o.). Stundom utföras de
självre-gistrerande, d.v.s. det momentana varvantalet
uppritas ss. ett diagram på en löpande
pappersremsa. Dylika apparater kallas t a c
högra f e r. En allmän användning av
tacho-metern är ss. hastighetsmätare på
motorfordon och lokomotiv. Instrumentet mäter
varvantalet pr tidsenhet hos t.ex. kardanaxeln på
en bil. Med kännedom om det antal varv,
kardanaxeln måste rotera, för att vagnen skall
förflytta sig en viss väglängd, graderas
mätaren i väglängd pr tidsenhet, vanl. km. pr tim.
Instrumentet kallas därför h. (eng.
speedo-meter) och är även försett med ett räkneverk,
som anger tillryggalagd väglängd, dels total,
dels en från 0 inställbar. v.S.
H. brukas å luftfarkoster för att mäta
hastigheten relativt den omgivande luften. Två
huvudgrupper av h. finnas. Den ena,
arbetande enl. motståndsprincipen, är försedd med
skövlar, som av den förbipasserande luften
bringas i rotation; denna rörelse överföres till
en spindel, på vilken en med
fjädringsan-ordning försedd vridningspendel är lagrad.
På gr. av centrifugalkraften strävar pendeln
att, övervinnande fjädermotståndet, ställa sig
vinkelrätt mot spindeln, vilken rörelse
överföres till en graderad tavla. Av den andra
gruppen, arbetande enl.
tryckdifferensmetoden, skiljer man på h. försedda med pitotrör
(se d.o.) och med venturierör (se d.o.).
Såväl pitot- som venturierörets uttagsledningar
äro anslutna till en manometer. På gr. av
luflfarkostens hastighet i förhållande till
luften uppstår i pitotröret såväl tryck som
sugning och i venturieröret endast sugning. På
gr. av den tryckskillnad, som härigenom
påverkar manometern, förändras dennas form,
vilken rörelse överföres till en graderad tavla.
H., konstuerade enl. tryckdifferensmetoden,
äro de vanligaste. F.Az.
Hastigt mod, sv. straffrättslig term, använd
om dråp och misshandel och innebärande, att
förövaren av brottet vid gärningens begående
handlat ”i en hastig vändning”, utan längre
överläggning och i tillfällig sinnesupphetsning.
Jfr Berått mod. E.K.
Hasting, nordisk viking, härjade jämte
Lod-broksönerna i Medelhavsområdet och gjorde
vikingatåg mot Spanien och Afrika, Italien och
Frankrike 859—861. Efter 861 var det åter
Frankrikes v. och n. kust, han hemsökte, i
början av 890-talet England. H. skildras av de
samtida västeuropeiska källorna ss. den mest
fruktansvärda vikingahövdingen. De nordiska
källorna känna ej någon H. Det är till H:s’
person den bekanta sägnen om Lunas (se d.o.)
intagande är knuten. B.
Hastings [héFstigz], stad i grevskapet Sussex,
s.ö. England, vid Engelska kanalen, 66,495 inv.
(1921). H., som är synnerligen vackert beläget
på en dalsluttning, har i vissa delar en
ålderdomlig prägel; över detsamma resa sig
ruinerna av slottet H. Staden är en av de s.k. Cinque
ports (se d.o.). Den är genom en lång, delvis
genom utfyllningar åstadkommen
strandpromenad förenad med den närbelägna, med H.
inkorporerade hotellstaden Saint Lesnard och
utgör jämte denna en mondän badort. Fiske.
E.S-z.
Vid H. utkämpades 14/io 1066 den kamp
mellan Englands kung Harald Godwinson och
Nor-mandies hertig Vilhelm Erövraren (se dessa),
Slaget vid Hastings. Detalj av Bayeuxtapeten.
vari den förre förlorade sitt liv och den senare
vann England. Trots att den utveckling, som
efter Vilhelms seger gjorde sig gällande i
England, tidigare var förberedd, är slaget vid H.
en händelse, vilken man har goda skäl att
betrakta ss. en verklig vändpunkt i Englands
historia. B.
Hastings [heFstigz], engelsk adelsätt, känd
sedan 1200-talet.
1) W a r r e n H., anglo-indisk statsman (1732
—1818), fick 1749 anställning i Ostindiska
kompaniet som föreståndare för ett faktori i
Bengalen. Efter att ha deltagit i Clives fälttåg i
Bengalen blev H. 1758 resident vid det
bengaliska hovet i Murshidabad och 1761 medl. av
rådet i Calcutta, men återvände 1764 till
England efter svåra slitningar med sina kolleger.
Återvänd till Indien 1769, blev H. 1772 guver-
— 749 —
— 750 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
