Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havsexpeditioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAVSEXPEDITIONER
Maury (se denne) — redan under Ross’ h. med
”Erebus” och ”Terror” hade ett havsdjup på
nära 5,000 m. uppmätts —, bottenprov
upptagits vid nedläggandet av telegrafkablar på
1850-talet med ”Arctic” och ”Cyclop”,
djurformer uppdagats på djup över 2,000 m. av
Wallich 1860, temperaturer från 1,000 m:s djup
mellan Skottland och Färöarna avlästs under
Wywille Thomsons och Carpenters h. med
”Lightning” 1868, kemiska undersökningar av
havsvattnet gjorts under ”Porcupines” h. 1869
—70 längs Europas västkust, då för första
gången ett laboratorium på ett fartyg inrättats,
men en världsomsegling med ett allsidigt
vetenskapligt program hade före 1870-talet ej
utförts. Efter denna tid kommo h. mera att
inrikta sig på utforskandet av större el. mindre
havsområden, ehuru även senare några
världs-omseglingar med vetenskapligt syfte företagits,
ss. den tyska med ”Gazelle” 1874—76 och de
italienska med ”Vettor Pissani” 1882—85 och
”Liguria” 1903—05 samt den danska ”Dana”
1928—30, den senare med huvudsaki. uppgift
att lära känna ålarnas fortplantningsplatser.
Nordhavets och de arktiska haven ha
undersökts av talrika h., av vilka vissa av de senare
åtföljts av vetenskapliga landexpeditioner.
Karahavet och Sibiriens ishav ha utforskats av
Nordenskiölds h. 1875 och 1876 med ”Ymer”
och 1878—79 med ”Vega” samt av den norska
med ”Maud” 1918—25, det arktiska djuphavet
av Nansens betydelsefulla färd med ”Fram”
1893—96, Barcnts hav och vattnen kring
Spetsbergen av den franska h. med ”La Recherche”
1838—39, av Torells och Nordenskiölds under
flera färder 1858 och på 1860-talet, av de tyska
h. med ”Helgoland”, ”Olga” 1898 och
”Posei-don” 1913, av Nathorsts exp. 1898 och av De
Geers 1908, Nordhavet av den tyska h. med
”Germania” och ”Hansa” 1868—70, av de
norska med ”Vöringen” (den norska
nordhavs-exp.) 1876—78 och ”Michael Sars” 1900—1902,
vattnen kring ö. Grönland genom Nathorst och
Kolthoffs färder 1899 och 1900 och av en dansk
exp. 1899—1900, v.-grönländska farvattnen av
svenska h. med ”Ingegerd” och ”Gladan” 1871
och ”Sofia” 1883, av danska 1883—85 samt
1895 med ”Ingolf”, 1908—09 med ”Tjalfe” och
1928 med ”Godthaab” samt av en amerikansk
med ”Marion” 1928, haven n. om Amerika och
Hudson bay av den norska med ”Fram” 1900—
03 och av en kanadensisk 1913—14.
Kännedomen om n. Atlantens oceanografi har
framförallt riktats genom furstens av Monaco
h. med ”Hirondelle” och ”Princesse Alice”
under flera färder fr.o.m. 1885 och av en norsk
med ”Michael Sars” 1910; havet vid Europas
v. kust har undersökts av den engelska h. med
”Porcupine” 1869—70 och av de franska med
”Travailleur” och ”Talisman” 1880—83, v.
delarna av n. Atlanten av de amerikanska h. med
”Blake” och ”Fish Hawk” under 1870—80 talen
och av ”Albatross” under 1880-talet samt av
den danska med ”Dana” 1921—22, Nordsjön
av bl.a. de tyska med ”Pommerania” 1871—72
och ”Drache” 1882—84, Skagerack och
Kattegatt av en svensk h. med ”Gunhild” 1878—79
och av en dansk med ”Hauch” 1884—86,
Medelhavet av de från Monaco utgångna h., av
en italiensk med ”Washington” 1881—83, en
dansk med ”Thor” 1908—10 och av en
österrikisk med ”Pola” 1890—94, s. Atlanten av
”Challenger” och de resultatrika tyska h. med
”Valdivia” h. 1898—99 och ”Meteor” 1925—27,
av vilka den senare med ett synnerligen
omfattande program systematiskt genomforskat
dessa havsområden. Till de antarktiska haven
hade h. med ”Erebus” och ”Terror”,
”Challenger” och ”Valdivia” visserligen utsträckt sina
undersökningar, men en närmare utforskning
av dessa vatten kom till stånd först i slutet av
1890-talet, då talrika h., vilka till stor del
även voro förbundna med vetenskapliga
landobservationer, dit utgingo, ss. en belgisk med
”Belgica” 1897—99, vilken under 13 månaders
drift i isen fick tillfälle att göra talrika
djup-lodningar och meteorologiska iakttagelser, en
sv. med ”Antarktis” 1901—03 och en tysk med
”Gauss”, vilka hemförde rika samlingar av
djurformer, en engelsk med ”Discovery” 1901—
03, en skotsk med ”Scotia” 1902—04, en fransk
med ”Pourquoi pas” 1908—10, en tysk med
”Deutschland” 1911—12 och en australisk
under Douglas Mawson 1911—14. Röda havet har
utforskats av en österrikisk h. med ”Pola”
1895—98 och en italiensk under Magnughi
1923—24, Indiska oceanen av ”Challenger” och
”Valdivia”, havsområdena kring Ostindiska
öarna av en nederländsk med ”Siboga” 1899—
1900 och vid v. kusten av Australien av den
engelska ”Great Barrier reef exp.” 1928—29,
Stilla h. av de nordamerikanska ”North
Pacific exploring exp.” 1853—56 och av h. med
”Albatross” under 1880—90-talen och med
”Carnegie” 1928—29 samt med den danska
”Dana” 1928—30. — Under det att till
1870-talet under h. huvudsaki. bottendjur insamlats,
hade planktonforskningen ej varit föremål för
djupare intresse, ehuru större planktonformer
från h. beskrivits och enskilda forskare även
studerat den mikroskopiska faunan och floran.
Sedan emellertid ”Challengers” h. visat, att
plankton förekommer även på större djup,
undersökte Hensen med ”Holsatica” Nordsjön
och havet v. om Skottland 1885 och med
”National” (den s.k. Planktonexp.) 1889 Atlanten
— 809 —
— 810 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
