Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havsexpeditioner - Havsfauna - Havsfiskelaboratoriet i Lysekil - Havsfiskeförening, Göteborgs och Bohus läns - Havsfjord - Havsflora - Havsforskning, oceanografi - Hvasforskningskonferenser - Havsfru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAVSFAUNA
mellan 60° n. och 8° s.br. för att genom
kvantitativa metoder bestämma havets produktion av
organismer. Resultatet av den senare h. var
betydande, Gch från 1890-talet har
planktonforskning idkats i mer el. mindre grad av åtm. alla
större h. Jfr Havsforskning. O.C-n.
Havsfauna, se Hav, djurvärld.
Havsfiskelaboratoriet i Lysekil står under
ledning av Hydrografisk-biologiska kommis-
Havsfiskelaboratoriet i Lysekil.
sionen (se d.o.) och blev fullt färdigt 1932. Vid
detsamma finnas en fiskeribiologisk och en
fiskeriteknisk avd. H. har tillkommit genom
donation ur Wallenbergska fonden. N.R-n.
Havsfiskeförening, Göteborgs och B
o-hus läns, se Göteborgs och Bohus
läns havsfiskeförening.
Havsfjord (fno. HafrsfjörÖr), liten fjord strax
v. om Stavanger, Norge. Om sjöslaget i H. (o.
872) se Harald Hårfager.
Havsflora, se Hav, växtvärld.
Havsforskning, oceanografi. Ända till
slutet av 1860-talet var h. huvudsaki. av
biologisk art, ehuru med sjöfartens utsträckande
till mera avlägsna farvatten redan långt förut
lödningar t.o.m. på stora djup anställts och
iakttagelser gjorts över tidvattnet, vågrörelsen
och havsströmmar samt även temp.-mätningar
i havet i viss mån företagits och försök gjorts
att teoretiskt förklara vissa av havets rörelser.
Under de sista 60 åren har h. efter hand
utvecklats i en mängd olika riktningar och
be-drives nu av forskare inom så gott som alla
naturvetenskapernas områden. Många
havs-problem låta sig ej heller lösas utan samarbete
mellan naturvetenskapsmän av skilda fack.
Geologen och geografen ha att utreda havens
djup och den submarina topografin,
uppkomsten av oceanbäcken, de djupa hålorna och
ryggarna, de spridda öarnas, särsk. korallöarnas,
bildning, de forntida landförbindelserna samt de
submarina sedimentens natur, vilka delvis äro
viktiga för förståelsen av många geologiska
lagers uppkomst. Meteorologen studerar bl.a.
havsströmmarnas inflytande på klimatet,
geo-deten gravitationen på skilda platser, fysikern
temp:s och salthaltens såväl vertikala som
horisontala fördelning under olika årstider,
yt-och djuphavsströmmarna samt solstrålningens,
jordrotationens, vindarnas och månens
inflytande på rörelserna i havet och kemisten
syrehaltens, kolsyretryckets,
vätejonkoncentrationens, alkalinitetens, de för
planktonorganismernas näring viktiga fosfaternas, nitraternas och
nitriternas fördelning på olika djup och i olika
havsområden samt den kemiska och
biologiskt-kemiska omsättningen i haven. Biologernas
uppgifter äro bl.a. att utforska djur- och
växtvärlden, såväl de planktoniska som
bottenformerna, dessas horisontala och vertikala
utbredning, vissa organismers, ss. fiskars, vandringar,
tillväxt och könsperioder i samband med
fysikaliska o.a. förhållanden. Även för fysiologen
finnes ett rikt fält för jämförelser i skilda
riktningar mellan vatten- och landdjuren, och
bak-teriologen har bl.a. att utröna bakteriernas
betydelse för havens ekonomi. — För h. ha en
mängd apparater konstruerats ej blott för
lödning utan även för fysikaliskt och biologiskt
bruk, ss. omvändningstermometrar, fotometrar,
vattenhämtare, strömmätare, bottenhämtare,
centrifuger, skrapor och trålar såväl för
pela-giskt som bottenfiske samt håvar av skilda
slag för fångande av plankton (se d.o.). H.
be-drives vid biologiska stationer, under havsexp.
samt vid oceanografiska och geofysiska inst.
För utforskandet av Nordatlanten, Norska
havet, Medelhavet och Östersjön har
Internationella rådet för havsforskning (se d.o.) haft
stor betydelse. I Sverige arbetar
Hydrografisk-biologiska kommissionen (se d.o.). Jfr
Havsexpeditioner och F i s k e r i u
n-dersökningar. — Litt.: R. Spärck, ”H.
under nittonde årh.” (1924); H. B. Bigelow,
”Oceanography” (1931). O.C-n.
Havsforskningskonferenser, hydrografiska
konferenser. Den första internationella h.
hölls på inbjudan av sv. regeringen 1899 i
Stockholm, varvid grunderna för ett
internationellt samarbete inom de nordeuropeiska
haven utarbetades. Efter en ny konferens 1901
i Oslo inrättades 1902 vid sammanträde i
Köpenhamn Internationella rådet för
havsforskning (se d.o.). 1919 bildades i Madrid en
liknande kommission för frågor rörande
Medelhavet, till vilken flertalet Medelhavsländer äro
anslutna. Jfr
Fiskeriundersök-n i n g a r. N.R-n.
Havsfru, enl. folktron ett övernaturligt väsen,
som uppehåller sig i havet. H. skildras ung. på
— 811 —
— 812 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
