Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havsmusfiskar - Havsmås - Havsnålsläktet - Havsormar - Havsorre - Havspärlmussla - Havsrosor - Havsrudor, havsbraxar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAVSMÄS
monstro’sa förekommer på djupt vatten i
Skagerack och Nordsjön samt i Atlanten,
Medelhavet och trol. även i vissa delar av Stilla
oceanen. Äggen av denna art äro omgivna av
ett smalt, olivgrönt-brunt hornskal, som på
undersidan är välvt och försett med fenliknande
längsveck. Ang. släktet Callorhy’nchus se d.o.
N.R-n.
Havsmås, havstrut, se Måsar, äkta.
Havsnålsläktet, Ne’rophis, tillhör gruppen
Syngnathifo’rmes bland benfiskarna, utmärkes
är beklätt med stora sköldar, kroppen med
6-kantiga fjäll, överkäken är försedd med fårade
gifttänder; även de bakom dessa stående
tänderna äro ofta fårade. Alla föda levande ungar.
H., som omfatta o. 50 arter, fördelade på några
släkten, leva under hela livet i havet, vanl. nära
kusterna. De vila på havsytan, simma
utomordentligt väl med högt upplyft huvud men äro
nästan hjälplösa på land. Ett undantag bildar
släktet Laticaii’da, plattsvansarna, med mera
valslik kropp än övriga h., vilket om dagen
Havsnål, Nerophis lumbricif ormis.
av att stjärten är trådlikt utdragen och
användes mer el. mindre som griporgan, att
bröst-och analfenor saknas och att stjärtfenan ant.
helt saknas el. är rudimentär. Hannarna bära
äggen fastklibbade på buken, ej omgivna av
något skyddande hölje. I sv. vatten
förekomma följ, arter: stora havsnålen, N. (Entelu’ rus)
æquo’reus, med rudimentär stjärtfena, till
färgen olivbrun med smala ljusblå tvärband,
utmed västkusten, såväl bland alger i närheten
av kusterna som frittsimmande längre ut,
hannen 40, honan 60 cm. lång; vanliga h., N.
ophi’-dion, med rak nos, 20—30 cm. lång, utmed
västkusten, i Östersjön och upp i Bottniska
viken; den krumnosiga h., N. lumbricif o’rmis,
med uppåtböjd nos, 17 cm. lång, mindre allmän
utmed västkusten. N.R-n.
Havsormar, underfam. Hydrophi’ næ av
gift-snokarna, utmärkas av litet huvud, små ögon,
valslik framkropp, en från sidorna vanl. starkt
sammantryckt bakkropp samt en kort stjärt,
som bildar en lodrätt stående fena. Huvudet
Havsorm från Queensland. Efter Cornish.
vistas på land. Det mera bandlika släktet
Pelamy’drys och det artrika Hy’drophis,
år-bladsormarna, äro mycket giftiga (se Giftiga
djur). H., som ibland uppträda i stora
skaror och kunna uppnå en längd av ända till 4
m., ehuru de oftast äro under 1 m., förekomma
i Indiska och Stilla oceanen. De synas
huvudsaki. leva av fisk. O.C-n.
Havsorre, en art dykänder, se Sjöorre.
Havspärlmussla, Meleagri’na margariti’fera, av
musselfam. Avicu’lidæ, utmärkes av ett runt till
mera fyrkantigt, oliksidigt skal, försett med
koncentriskt anordnade, fjäll-liknande blad och
vid låsbandet framåt och något även bakåt
utdraget i ett utskott. Under det främre
utskottet finnes en utskärning i skalet för byssus
(se d.o.). H., av vilken flera underarter
uppställts, förekommer längs Asiens sydkust från
Röda havet, särsk. vid Ceylon, vid Stilla havets
öar, Kalifornien, Mexiko och Västindien. H.
är den viktigaste pärlmusslan och föremål för
ett intensivt fiske. Det med tjockt
pärlemorlager försedda skalet lämnar ett värdefullt
råmaterial för pärlemorarbeten. O.C-n.
Havsrosor, zool., se Havsanemoner.
Havsrudor, havsbraxar, Spa’ridce, fam.
bland de abborrliknande fiskarna, med mer el.
mindre hög, hoptryckt kropp och inga taggar
på gällocksbenen. H. föredraga klippbotten
och leva av små fiskar, kräftdjur, musslor,
maskar etc. men ibland även av alger. Talrika
arter. I sv. vatten ha påträffats havsrudan,
Ca’ntharus linea’tus, som har oval kropp och
alla tänder spetsiga, samt fläckpagellen,
Pa-ge’llus centrodo’ntus, som har de främre
tänderna spetsiga, de bakre trubbiga och en stor
fläck ovan bröstfenorna. N.R-n.
— 815 —
— 816 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
