Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havssallad - Havsskalv - Havssköldpaddor - Havsspindlar - Havsströmmar - Havsstör - Havssulor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAVSSULOR
Grå havsruda, Cantharus lineatus.
sällsynta lädersköldpaddan, Dermoche’lys
co-ria’cea, som kan bli ända till 2 m. lång med
en vikt av 600 kg. H. simma synnerligen väl
men röra sig klumpigt på land, dit de endast
gå för att lägga ägg. De leva av tång el. lägre
havsdjur. O.C-n.
Havsspindlar, Panto’poda el. Pycnogo’nida,
klass av leddjuren, utmärkas av en smal, ledad
framkropp och en oledad, rudimentär
bakkropp, 4, sällan 5, oftast mycket långa benpar,
i vilka blindsäckar från tarmen (fig.) och
könsorganen utlöpa. Munnen ligger i framändan på
Havssallad, se G r ö n a 1 g e r, sp. 1059.
Havsskalv är en jordbävning (se d.o.), vars
härd ligger under havets botten, så att
jordbävningens vågrörelser från den fasta bottnen
fortplanta sig genom vattnet till havsytan.
K.A.G.
Havssköldpaddor, underordn. Cheloni’ida av
sköldpaddor, utgöra de få resterna av en i
forna geologiska perioder rikt företrädd grupp
av delvis jättelika former. De igenkännas lätt
på sin korta hals och sina fenlika ben, vilkas
främre par äro längre än det bakre. Tårna
sakna leder, äro sinsemellan förbundna av en
hud samt sakna el. ha endast ett par klor.
Ryggpansaret är än (hos fam. Cheloni’idæ)
ofullst. förbenat och försett med horniga
plattor, än bestående av mosaikartat intill
varandra liggande benplattor (hos fam.
Desmoche-ly’idæ, lädersköldpaddor). Bland arterna
märkas soppsköldpaddan, Chelo’nia midas, av
vilken äkta sköldpaddsoppa beredes, den äkta
karetten, Ch. imbrica’ta, som lämnar
råmaterialet till sköldpaddsarbeten, och den oäkta
karetten, Care’tta care’tta, vars ryggskal är fullst.
förbenat hos äldre individ. Alla 3 arterna leva
i tropiska och subtropiska hav, den sistn. även
i ö. Medelhavet. De uppnå en längd av 84 cm.
till 1 m. Den största av alla h. är den numera
Äkta karett, Chelonia imbricata. Efter Brehm.
Ammothea, ett släkte havsspindlar. a
tarm-blindsäckar.
en konisk sugsnabel; bakom denna finnas högst
4 extremitetliknande utskott, av vilka det
första har en saxklo i spetsen och det tredje
hos hannen bär äggen (se Y n g e 1 v å r d);
bägge dessa kunna dock saknas. Inga särskilda
andningsorgan finnas. Utvecklingen sker i
regel genom metamorfos (se d.o.). Ungarna leva
ofta parasitiskt på lägre djur. H. förekomma i
alla hav och nära sig av bl.a. havsanemoner
och hydroidpolyper, som de utsuga med
sna-beln. I djuphaven kunna h. uppnå en storlek
av ända till 0,5 m. inberäknat benparen. Ett
par släkten finnas vid Sveriges västkust. O.C-n.
Havsströmmar, se Hav, sp. 785.
Havsstör, se Hajar, sp. 307.
Havssulor, Su’lidæ, fam. av underordn.
år-fotade fåglar (se d.o.), ha en lång, stark näbb
med hos gamla fåglar igenvuxna näsborrar,
rudimentär tunga samt alla fyra tårna förenade
med simhud. Vingarna äro långa och spetsiga.
Fam. omfattar ett dussin arter i alla
världsdelar utom polartrakterna. Havssulan, 8. bas-
— 817 —
— 818 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
