Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havssulor - Havssälting - Havssärv - Havstand - Havstensfjorden - Havstenssund - Havstjäder - Havstrut - Havstulpan - Havsturban - Havstång - Havstörne - Hvasulk - Havsundersökningar - Havsutter - Havsvind - Havsålsläktet - Havsängelsläktet, ängelhajsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAVSSÄLTING
och klumpigare än denna (längd 1,5 m.); den
har kort, tjock hals och kilformad svans.
Framföllerna äro små med svaga klor och i
de starkt förlängda bakfötterna äro tårna, av
Havssulan, Sula bassana. Efter
Meerwarth-Soffel.
sa’na, häckar i stora kolonier på klippiga
kuster på Brittiska öarna, Färöarna, Island samt
Newfoundland. De gamla fåglarna äro vita
med ockragul anstrykning på huvud och hals,
handpennorna svartbruna. Ungfåglarna äro
svartbruna med vita fläckar. Längd 85 cm.
Könen lika. Sitt bo bygger den av havstång
och lägger ett enda blåvitt ägg. Den
förekommer om vintrarna vid Sveriges västkust,
följande sillstimmen. Den lever av fisk, som den
fångar genom störtdykning. Y.Ln.
Havssälting, växtart, se Sältingsläktet.
Havssärv, växtart, se Najas.
Havstand, se Tandsnäckor.
Havstensfjorden, vattnet mellan Orust och
fastlandet n. därom, se kartan vid
Bohuslän. Byfjorden är en ö.n.ö. förgrening av H.,
som åt s. övergår i Fräknefjorden. J.C.
Havstenssund, fiskläge och sedan 1928
muni-cipalsamhälle i Tanums s:n, Bohuslän, 10 km.
n.n.v. om Grebbestad; 0,95 kvkm., 210 inv.
(1931); 49 yrkes- och 8 binäringsfiskare;
fångstens totalvärde 63,627 kr. (1929).
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet
162,200 kr., till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst 108,755 kr. (1930). J.C.
Havstjäder, fågelart, se Skarvar.
Havstrut, se Måsar, äkta.
Havstulpa’n, ett släkte kräftdjur, se R a n
k-f o t i n g a r.
Havsturba’n, ett släkte sjöborrar (se d.o.).
Havstång, se Tång.
Havstörne, se Havtornsläktet.
Havsulk, 1) se H a v u 1 k, 2) se M a r u 1 k.
Havsundersökningar, se H a v s f o r s
k-nin g.
Havsutter, Latrax (Enhy’dris) lutris, tillhör
fam. mårddjur bland rovdjuren (se d.o.) och
påminner om vår vanliga utter men är större
Havsutter. Efter Cornish.
vilka den 5:e är längst, förenade genom
simhud. Pälsen, som lämnar ett utomordentligt
värdefullt pälsverk, består av svartbruna, i
spetsen vita stickelhår och en mörkbrun tät
bottenull. H. förekom förr allmänt vid Stilla
havets n. kuster men är nu på gr. av hänsynslös
förföljelse starkt decimerad och huvudsaki.
inskränkt till Aleuterna. Sedan 1911 är den
skyddad genom internationella överenskommelser.
H.B-n.
Havsvind, se Land- och sjövind och
Vind.
Havsålsläktet, Conger, saknar fjäll och har
nosen skjutande framför underkäken. H. har
en vidsträckt utbredning och omfattar flera
arter, bland vilka havsålen, C. vulga’ris, ibland
anträffas vid Sveriges västkust. Den går i allm.
ej upp i floder, men unga ex. ha fångats i
flodmynningar. Den leker både i Atlanten och
i motsats till sötvattensålen i Medelhavet. De
utvuxna larverna beskrevos redan 1763 som
Leptoce’phalus morri’sii, och 1886 påvisades
deras omvandling till havsålar. Havsålen är
av ringa ekonomisk betydelse. Under namn av
havsål föres emellertid i marknaden även flådd
pigghaj utan huvud. N.R-n.
Havsängelsläktet, ängelhaj släkte t,
Squati’na (Rhina), se Hajar. Kroppen är
— 819 —
— 820 —
Havsål, Conger conger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
